Undervisningsplan Rinkeby/Kista

En undervisningsplan beskriver hur vi lägger upp den övergripande

Undervisningen utifrån utbildningsplanens mål och varje avdelnings

Valda mål i läroplanen.

Innehåll

1.Arbetslagets målbild om barnens förändrade kunnande

H.T. 2021

Språk

Barnen har fått större ordförråd.

Barnens har fått kunskap i litteraturen (i olika genrer - fakta, sagor, rim, kokböcker).

Barnen har fått ökad medvetenhet om skriftspråket.

Barnen har större förståelse för att man kan skaffa sig kunskap genom att läsa.

Barnen känner igen sitt namn.

Vi jobbar med Jolly Phonics- barnen kommer vidare i sin process att lära sig ljuda och läsa.

Barnen får en grund i engelska språket.

Matematik

Barnen har lärt sig att spela några spel (följa regler, vänta på sin tur).

Barnen har fått djupare förståelse för att jämföra (större tal eller mindre, o.a.).

Barnen har bättre förståelse för distans/avstånd.

Barnen tycker att det är roligt och lustfylld med matematik.

Barnen har ökad kunskap i matematiska begrepp. Tex. Lägsta, högsta, långsamt, snabbt, hårdare, mjukare.

Barnen känner igen siffror.

Barnen har fått bättre förståelse för antal.

Barnen har lärt sig färger.

Naturvetenskap och teknik

Barnen har djupare förståelse för hur man kan leva så att det ska vara bra för Jorden.

Barnen har lärt sig fakta om sin kropp och fått större förståelse hur olika saker i kroppen fungerar (t.ex sinnena).

Barnen har fått ökad förståelse för kretsloppet.

Barnen har lärt sig att använda olika tekniker i sin vardag t.ex använda skohorn, hälla mjölk, knäppa knappar, gå i trappor, dela mat på sin tallrik.

Barnen har lärt sig att använda olika tekniker i skapandet, bygga med olika lego, magneter och i skapande undervisning.

Fysisk aktivitet

Barnen har fått bättre grovmotorik genom att delta på gymnastik och Idrottlekis.

Barnen har större uthållighet (t.ex att vi gått på promenader).

Barnen har fått bättre självförtroende för att de vet att de kan (t.ex gunga).

Barnen kan klättra, balansera, gå på ojämn mark i skogen, springa, hoppa.

Barnen har fått bättre kroppsuppfattning.

Delaktighet och inflytande

Barnen vet att de kan välja fredagsaktivitet på förskolan.

Barnen röstar då och då.

Barnen vet att på eftermiddagssamling kan de välja sin eftermiddags aktivitet själv.

Barnen har lärt sig att spela spel som de kan göra utan pedagog.

Barnen hjälper varandra tex i tamburen.

2.Läroplansmål att arbeta mot för att möta målbilden

Här väljer ni läroplansmål att arbeta mot utifrån målbilden för förändrat kunnande.

Läroplansmål klickar du hem i mallen.

NORMER OCH VÄRDEN:

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.

OMSORG, UTVECKLING OCH LÄRANDE:

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans.

BARNS DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE:

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem.

3. Organisering av miljö och material för att nå målbilden

-så här organiserar vi vår miljö ute för att undervisningen ska stödja arbetet mot målbilden

-så här organiserar vi vår miljö inne för att undervisningen ska stödja arbetet mot målbilden.

Språk

Barnen har fått större ordförråd.

Vi uppmuntrar barnen att återberätta eller prata om bokens dilemma.

Utomhus benämner vi saker och uppmuntrar barnen till dialog t.ex .

På utomhusaktiviteter använder vi ord så att barnen får förståelse (krypa, sopstation, molnigt,

nyponbuske).

Genom projekt och temaarbete får barnen lära sig nya ord.

Vi skriver ut nya ord och sätter på väggen.

Vi har olika spel som är språkutvecklande.

Barnens har fått kunskap i litteraturen (i olika genrer - fakta, sagor, rim, kokböcker).

Vi lyssnar på sagor.

Vi tittar på sagor, filmer på Ipad och dator.

Vi berättar flanosagor.

Barnen har fått ökad medvetenhet om skriftspråket.

Vi har bokstäver synligt.

Barnen har större förståelse för att man kan skaffa sig kunskap genom att läsa.

Vi läser faktaböcker och ser på faktafilmer.

Vi har bokstäver synligt.

Barnen känner igen sitt namn.

Barnens namn finns uppsatta på olika ställen så att barnen kan se och behöver de stöd för att skriva sitt namn så finns de synligt.

Vi jobbar med Jolly Phonics- barnen kommer vidare i sin process att lära sig ljuda och läsa.

Vi lär oss nya temainriktade ord på engelska.

Vi sjunger sånger på engelska.

Barnen får en grund i engelska språket

Temaarbete.

Matematik

Barnen har lärt sig att spela några spel (följa regler, vänta på sin tur).

Pedagoger introducerar spel och spelar med barnen. Sedan kan barnen spela med varandra. Vi ser till att det finns spel och tid.

Barnen har fått djupare förståelse för att jämföra.

Vi skapar situationer eller inom projektet dilemma så att barnen måste jämföra t,ex vad är fler 10 pojkar eller 7 flickor.

Barnen har bättre förståelse för distans/avstånd.

Vi gör olika övningar t.ex de hoppar i rockringar så att ibland är rock ringar nära varandra och ibland är de en bit från varandra.

Barnen tycker att det är roligt och lustfylld med matematik.

Vi uppmuntrar barn att använda matematik i olika situationer t.ex får de räkna hur många tuggor blev en smörgås.

Barnen har ökad kunskap i matematiska begrepp. Tex. under/på, bakom/framför, i, lägsta/högsta, långsamt/snabbt, hård/mjuk.

Vi har olika material på avdelningen som stödjer arbetet.

Utombus finns konkreta föremål som stödjer abstrakta tankar med konkret.

Barnen känner igen siffror.

Vi räknar jämt olika föremål i den planerade och oplanerade undervisningen. På samlingen använder vi siffror utifrån olika anledningar.

Barnen har fått bättre förståelse för antal.

Vi fördjupar oss i hur det ena talet är jämfört med andra talet.

Barnen har lärt sig färger.

Vi uppmärksammar färger i olika sammanhang i naturen, på skapande undervisning, vid måltiden.

Fysisk aktivitet

Barnen har fått bättre grovmotorik genom att delta på gymnastik och Idrottlekis.

Vi erbjuder barnen möjlighet att gå på Idrottlekis och gymnastik.

Barnen har större uthållighet (tex att vi gått på promenader).

Vi går på promenader.

Barnen har fått bättre självförtroende för att de vet att de kan (tex gunga).

I vår planering ser vi till att det finns möjlighet att gå till lekparker där barnen kan lära sig att gunga, klättra på klätterställe, gå i trappor.

Barnen kan klättra, balansera, gå på ojämn mark i skogen, springa, hoppa.

I utevistelse planerar vi besök till skogen.

Barnen har fått bättre kroppsuppfattning.

I gymnastik får barnen röra på sig på olika sätt (krypa, hoppa, balansera, o.s.v.

Vi klappar på samlingen rytm på olika kroppsdelar.

Naturvetenskap och teknik

Barnen har fått djupare förståelse för hur man kan leva så att det ska vara bra för Jorden.

Vi jobbar med ett projekt som heter Energiarbetarna.

Vi uppmärksammar barnen på om det finns skräp på marken.

Vi samlar pantburkar.

Barnen har lärt sig fakta om sin kropp och fått större förståelse hur olika saker i kroppen fungerar (tex sinnena).

Vi jobbar med tema "Kroppen".

Barnen har fått ökad förståelse för kretsloppet.

Vi följer naturens årstider.

Barnen har lärt att använda olika tekniker i sin vardag t.ex använda skohorn, hälla mjölk, knäppa knappar, gå i trappor, dela mat på sin talrik.

Vi ser till att barnen får den tid de behöver och uppmuntran.

Barnen har lärt sig att använda olika tekniker i skapandet, bygga med olika lego, magneter och i skapande undervisning.

i skapande undervisning ser vi till att barnen får prova på olika tekniker och jobba med olika material.

Delaktighet och inflytande

Barnen vet att de kan välja fredagsaktivitet på förskolan.

Vi är lyhörda och försöker få veta vad barnen vill göra.

Barnen röstar då och då.

På sina möterna röstar barnen fram olika saker.

Barnen vet att på eftermiddagssamling kan de välja sin eftermiddags aktivitet själv.

Den samlingen blev mer konkret med stödbilder.

Barnen har lärt sig att spela spel som de kan göra utan pedagog.

Vi ser till att de som spelar får göra det i lugnare rummet.

Barnen hjälper varandra ex i tamburen.

Barnen har fått verktyg- de vet att man kan be varandra om hjälp.

4.Så här ska vi arbeta med vårt förhållningssätt i undervisningen.

- vi vill se var finns barnens intresse och vad de har i sina tankar

-vi är intresserade av barnens hypoteser

-vi tror på det kompetenta barnet (barnens kunnande)

- vi använder språket medvetet

- vi uppmuntrar barnen att pröva på olika nya utmaningar

- vi har ett tillåtande förhållningssätt

- vi är medforskande

- vi ger barnen tid att bli klara eller nöjda med det de gör

- vi tar hänsyn till barnens olika förmågor

5. Aktiviteterna kopplat till målbilden

De aktiviteter ni väljer ska stödja barnens förändrade kunnande.

Vi fortsätter att jobba med tema Kroppen. Just nu koncentrerar vi oss på SINNENA.

Vi läser fakta och ser på faktafilmer.

Barnen återberättar hur de uppfattar och vad de kommer ihåg av det som vi pratat om.

I skapandeundervisning gör vi temainriktade saker och använder olika tekniker och material.

I matematik använder vi olika matematiska begrepp (högsta/lägsta, mjuk/hård, bakom/framför, över/under) för att beskriva positionen.

I gymnastik använder vi olika redskap och olika aktiviteter.

För att jobba med miljöfrågor har vi börjat jobba med projekt Energiarbetarna.

6. Det här ska vi fokusera på i våra observationer utifrån målbilden.

Vi har en blandad grupp med barn som är drygt 2 år, de som fyllt 5 år samt 4.

SPRÅK: Vi observerar vilka kunskaper barnen har i språket och skriftspråket och undervisar så att det är utmanande för alla.

MATEMATIK: Vi observerar och är lyhörda när det gäller matematik i deras lek, när de kommmunicerar med varandra eller spelar spel.

NATURVETENSKAP: Vi observerar vad är barnen intresserade av i naturen när livet går genom olika årstider och väderlekar. Vi observerar hur mycket barnen kan om sinnena och känslor.

FYSISK AKTIVITET: Vi ska observera hur barnen reagerar på styrda aktiviteter i idrott.

DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE: Vi pedagoger ska vara observanta på att alla barn får komma till tals och får (blir erbjudna) lika stort talutrymme (t.ex på samlingen).

7. Vad behöver vi för nya kunskaper och kompetenser för att utmana oss själva och barnen i vårt arbete?

Vi lär oss om sinnena tillsammans med barnen.

Vi lär oss om hållbarhet tillsammans med barnen.

Alla tre pedagoger i arbetslaget deltar i pedagogiska nätverk i enheten.

Vi behöver bli säkra på att använda Skolplattformen och One Note.

8. Vilken litteratur kan vi och barnen behöva?

Vi och barnen behöver läs- och sago appar, CD skivor på svenska och engelska.

Undervisningsplan

Matriser i planeringen

Uppgifter