Bosgårdens pedagogiska enhet Sländan. för pedagogisk planering Social utveckling och lek samt Språk HT 21- Bokläning

På Bosgårdens pedagogiska enhet syns det att vi främjar Lärande, Lust och Framtidstro. Med hjälpa av bokläsning kommer vi ge barnen möjlighet att tillägna sig kunskaper i språk och social utveckling.

Kopplingar till läroplanen

• Lpfö 18
  Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,
  
  
• Lpfö 18
  Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,

 

Varför?

Varför vi har valt att lägga stort fokus på boksamtal är för att barnen visar ett stort intresse för bokläsning. Genom att ha förberett och planerat ett boksamtal kring boken ges barnen möjlighet att tillägna sig språket genom att samtala kring innehållet och höra det pratas. Vi har valt ut fyra specifika böcker som vi kommer läsa då de innehåller delar som går att koppla till vårt arbete med HBTQ samt social utveckling och lek som tillsammans med språk bildar vårt första lärområde denna termin. Barnen har också visat ett stort intresse för böckerna då de finns tillgängliga för barnen hela tiden.

Vad?

Det vi kommer att göra är att läsa fyra olika böcker. De fyra böckerna vi kommer läsa är känslodeckarna; Varför gråter pappan? Varför är mamma arg? Varför är brorsan rädd? Varför bråkar syrran? Alla skriva av Kristina Murray Brodin och Bettina Johansson. Utifrån dessa böcker kommer vi göra bildpromenader och ha boksamtal där vi arbetar med innehållet på ett varierat sätt tillsammans med barnen.

Hur?

Larsson (2019) menar på att läsning är en språkutvecklande aktivitet som kan genomföras på många olika sätt och Heimer (2016) menar att högläsning är fröet till all läsning som ger barnen en språklig grund och ordförråd samt bekanta sig med skriftspråket. Som första steg kommer vi pedagoger att läsa igenom de fyra böckerna för att bestämma vad det är vi vill lägga fokus på och hur vi vill jobba med dessa delar. Det menar Larsson (2009) och Heimer (2016) är en viktig del för att det ska bli en språkutvecklande aktivitet. Vi kommer att ha planerade lässtunder tillsammans med barnen i mindre grupper där barnen kommer få möta boken genom bildpromenader, lyssna, samtala och diskutera dess innehåll. I helgrupp kommer barnen också att få erfara sagorna när de läses upp med projektorn som digitalt hjälpmedel. Barns språkutveckling påverkas positivt av att vuxna läser högt för dem. Vid högläsning får barn en förståelse för skriftspråket, olika språkliga begrepp och de kan även upptäcka språkliga sammanhang. Det är inte endast själva läsningen som är betydelsefull utan även läs situationen (Frost, 2002). Detta är något som vi kommer ha med oss i såväl planerandet som genomförandet av denna undervisning. Heimer ( 2020) skriver i sin bok att det är viktigt att ägna en stund av varje dag åt att läsa men att det också är viktigt att reflektera över när, vad och hur vi läser. Heimer (2016) skriver också att valet av böcker kan forma vilket fokus vi vill ha i läsningen. Dessutom vill vi värna om varje barns integritet och rättigheter för självständighet och respektfullt bemötande gentemot varandra, vilket böckerna berör. Tillsammans synliggör vi språkets olika dimensioner, väcker lust och nyfikenhet till att vidare utveckla förståelse kring språk som kommunikationsform. 

Hur dokumenterar vi?

För vem? Vad, vem, hur, varför.

• Vi kommer ta foto, filma och anteckna det som händer i undervisningssituationer och under utbildningen.
• Vi pedagoger använder dokumentationen som beprövad erfarenhet och underlag för analys och utvärdering inom området.
• Vi dokumenterar barnens tankar, kommentarer och resonemang. Tillsammans med barnen tittar vi på dokumentationen och reflekterar kring det.
• Vi lägger ut det vi gjort på unikum för att få vårdnadshavarna delaktiga i det vi gör, samt ge de möjligheten att föra dialog hemma tillsammans med sina barn.

Referenslista

• Frost, J. (2002). Läsundervisning: praktik och teorier. (1. uppl.) Borås: Stockholm.
•  
• Heimer, M. (2016). Högläsning i förskolan - vägledning till litteraturen. (1. uppl.) Stockholm: Gothia Fortbildning.
•  
• Heimer, M. (2020). Den betydelsefulla högläsningen: med barn i förskolan. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.
•  
• Larsson, K. (2019). Språklig förebild i förskolan: kommunikation och ledarskap som påverkar barns lärande. (Första upplagan). Stockholm: Gothia fortbildning.

•  

Läroplanskopplingar

Läroplan

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,