”Visa dina känslor” glad, ledsen, arg (värdegrundsarbete/Normer och värde)

Utifrån den här planeringen kommer vi att undervisa barnen om känslor. Undervisningsaktiviteterna ska ge barnen möjligheter att utveckla sin förmåga att känna till och kunna utrycka sina känslor /stopp efter förmåga samt utveckla empati och omtanke om andra genom att uppmuntra och stärka deras medkänsla och inlevelse i andra människors situation.

Nuläge

Vi har observerat att barnen  har mycket känslor som de vill visar och uttrycka på olika sätt. Vi vill göra barnen medvetna om att det finns flera olika känslor och att man reagerar olika på olika känslor och att man kan säga stop när man inte vill.  Det är en del i vårt värdegrundsarbete och ett av våra prioriterade mål.

Innehåll

Vi kommer ta hjälp av kompisboken ”Visa dina känslor” där upptäcker Igelkott att ansiktet förändras när du tänker på olika saker. Igelkotts mamma berättar, - att det är bra att visa sina känslor så att det syns hur du känner dig och boken ”Vem är arg”  På Nyponknoppen kommer vi att koppla ”visa dina känslor” till glad, ledsen, arg och träna på hur man säger stopp till varandra på ett bra och tydligt sätt.

Syfte

Att lära känna sina känslor och få utveckla sin empatiska förmåga är en viktig kompetens att ha med sig vidare i livet, för den egna hälsans skull och i kommunikationen med andra. 

Förskolan ska därför aktivt och medvetet arbeta med att stimulera barnen att utveckla sin identitet och förmåga att känna empati för andra. 

I arbetet med ”visa dina känslor” får barnen träna på att känna efter, identifiera och uttrycka sina känslor. 

Barnen uppmärksammas också på att de inte är ensamma om att ha känslor, och att de finns olika slags känslor och även olika sätt att visa dem. Det ska kännas okey att få ha sina känslor men också att få uttrycka dem. 

Kommunens mål:

• Värdegrund.
• Språkutvecklande arbete.
  
  18
  • 
    18
    Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
    
  • intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
  • 
    18
    intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa.
    
• Lärmiljöer.

Avdelnings mål: 

Utbildningen ska ge barnen möjlighet att utveckla sin förmåga till empati och omtanke om andra genom att uppmuntra och stärka deras medkänsla och inlevelse i andra människors situation ( Lpfö, 2018). 

Målkriterier (Det här ser vi och hör vi när målet är uppnått): 

• När barnen kan efter förmåga kommunicera sina egna känslor och förstå andras känslor.

• När barnen kan efter förmåga uttrycka stopp.

Vetenskaplig bakgrund

Vi pedagoger anser att undervisning om känslor är fundamentalt för att utveckla förståelse för sina egna känslor och kunna förstå andras känslor och vara en bra kompis. Att leka tillsammans och vara hjälpsam samt att kunna uttrycka och sätta ord på hur man mår. Samt förstå och sätta sig in i att andra kompisar/vuxna/djur har känslor, (empati)kopplar vi tillvärdegrundsarbetet/Normer och värden.

Ordet empati kommer från det grekiska ordet empatheia och ordet kan förklaras som inkännande (Löwenborg 2015, s. 85). Kinge (2015, s. 44) förklarar empati som inkänsla eller inlevelse. Det handlar om att leva sig in i någon annans känsla och på så sätt förstå varför hon/han agerar på ett visst sätt. 

Om barnen ska kunna utveckla och förstå känslor behöver vi undervisar barnen kring ”visa dina känslor”  såväl verbalt och med hjälp av TAKK, AKK, språkliga artefakter tillsammans med drama, musik och skapande i olika former, så barnen får tillgång till språket och kan efter förmåga kommunicera genom kroppen och sätta ord på vad de känner. Vilket vi pedagoger anser kan utveckla och vidga  barns empati förmåga. Enligt Kinge (2015, s. 70) kan då barnen sätta ord på sina känslor och kommunicera sina egna tankar men också sätta ord på hur andra kanske känner. 

 

Stern (2003) sätter relationen i fokus och beskriver att när barnet förvärvar språket görs det möjligt för barnet att få en större insikt om sig själv och andra. Barnet kan då med hjälp av språket och i samspel med andra få en ökad kunskap av meningsfulla erfarenheter och sociala kunskaper. Med en vuxen som ledsagare mellan barnet och dess omvärld påverkar det barnets nyfikenhet och lust till att erövra nya kunskaper. Säljö (2011) beskriver och tolkar Vygotskij, som anser att när barnet börjar kommunicera och samspela med andra skapar barnen sociala erfarenheter som förmedlas via språket. ”Språket är med andra ord länken mellan samhället och individen”. 

DeMeulenaeres (2015) menar att  i en trivsam miljö där alla blir bemötta med respekt och inlevelse ökar den empatiska utvecklingen. Vi kopplar DeMeulenaeres beskrivning till boken ”En likvärdig förskola” som vi läser och fördjupar i arbetslaget. Boken berör våra fysiska lärmiljöer, professionella pedagoger och likvärdig undervisning, som vi pedagoger kan använda i vår verksamhet som kan generera någon form av empatisk utveckling hos barnen. 

Referenser

DeMeulenaere, Michelle (2015). Promoting social and emotional learning in preschool. Dimensions of Early Childhood, Vol.43(1), ss. 8-10

Kinge, E. (2015). Empati: närvaro eller metod. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. 

Löwenborg, Lars (2015). Färdigheter för livet: Socialt och emotionellt lärande. 1. uppl. Stockholm: Gothia fortbildning

Stern, Daniel N. (2003). Spädbarnets interpersonella värld: ett psykoanalytiskt och utvecklingspsykologiskt perspektiv. [2., utök. svenska utg.] Stockholm: Natur och kultur

Säljö, Roger (2011). L. S. Vygotskij – forskare, pedagog och visionär. I Forssell, Anna (red.). Boken om pedagogerna. 6., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber, ss. 153-177.

Weckström, E. & Klasson, M. (2019). En likvärdig förskola: alla barns rätt. (Första upplagans första tryckning). Stockholm: Natur & kultur.

• Strategier:

• Använda Babblarna och Kompisböckerna i undervisningen.
• Vi introducerar känslor i form av litteratur.
• Vi läser/samtalar böcker samt via Polyglutt om känslor.
• Bildstöd och teckenstöd kring känslor (språk och kommunikation - Hur mår du idag?)
• Veckans tecken (känslorna).
• Dramatisera olika scenarier.
• Arbetar med känslor med hjälp av skapande.
• Upplev känslor med hjälp av sång, musik, rörelse.
• Förhållningssätt: Vi pedagoger är närvarande, synliga för barnen och stötta i sociala samspel. Vi är närvarande och hjälper barnen med sina känslor. Visar hur man pratar och är mot varandra, snälla händer.
• Vi pedagoger stöttar barnen och benämner känslor för barnen i förskolan.
• Vi pedagoger samtalar med VH om känslor (samarbete).
• Vi pedagoger tar hjälp av barnen (Barns delaktighet och inflytande).

Genomförande:

• Undervisningsaktiviteterna ”visa dina känslor” genomsyrar hela verksamheten såväl den styrda som den spontana. 

Miljö och material (Det här materialet, eller miljö ska vi tillföra för att skapa förutsättningar att nå målen)

• Konkret material om känslor som barnen kan utforska och arbeta med samt att ”visa dina känslor” projektet är synligt i miljön. 
  

Så här ska vi dokumentera gruppens utveckling mot målet:

• Observation.
• Reflektion.
• Daglig dialog med vårdnadshavare samt uppföljningssamtal. 
• Lärloggar (Unikum).

Kopplingar till läroplanen

 

Vi är närvarande och hjälper barnen med sina känslor. Visar hur man pratar och är mot varandra, snälla händer

Metod - TAKK -tecken med känslor. Dramatisera med Babblarna.