Projekt "HUSET"

I projektet ”huset” vill fånga barnens intresse genom att välja ett projektområde som ligger dem nära samt ger dem möjlighet att deltaga ur sitt perspektiv. Alla barnen stora som små har en erfarenhet av sitt eget hem samt vår gemensamma miljö i förskolans ”hus”.

Projektbeskrivning: HUSET

Efter att under hösten-21 arbetat med Teknik märkte vi under vår utvärdering och observation av barngruppen ett stort intresse i barngruppen av att bygga! Både inom och utomhus och av olika material. Det gäller att hitta ett tema som ligger nära barnens erfarenhet men samtidigt känns utmanande och givande. Att jobba med projekt "Huset" gör att vi kan få in många delar ur Läroplanen. 

Syfte

Syftet med projektet är att barnen ska få möjlighet att fortsätta utveckla sitt intresse för teknik och konstruktion med hjälp av "Huset" genom att barnen får utgå från sitt eget hus och sin närmiljö. Vi ser även att genom detta projekt skapas möjligheter till att få med många delar ur Läroplanen såsom matematik, kommunikation, delaktighet och inflytande..

Målkriterier

• Barnen visar intresse för att testa/undersöka och använda materialet och aktiviteterna som erbjuds.
• Barnen deltar aktivt att påverka sin lärmiljö. 
• Barn och vuxna lär sig, får förståelse för och använder nya begrepp: husets beståndsdelar, byggnadsmaterial, tekniska apparater och matematiska begrepp. 
• Värna om förskolans lokaler och alla som befinner sig däri. 
• Barnens medvetande öppnas för all den teknik som finns runt omkring oss inomhus. Vad har du hemma för teknik?

Metoder

• Vi köper in och lånar aktuell litteratur som inspirerar oss i arbetet, både barn och vuxna. Vi samtalar kring bilder, texter och innehåll. Använda oss av klassiska folksagor som "Tre små grisar", "Guldlock och de tre björnarna"
• Miljön ska göras kreativ, tillåtande och utmanande med tillgång till olika material som utmanar upptäckande och utforskande. Ta med barnens tankar.
• Vi använder digitala medier för att inspirera, det finns mycket filmer på nätet som är gjorda för förskolebarn som förklarar på ett enkelt och lättförståeligt sätt om teknik och matematik.
• Vi lyssnar in barnen och uppmärksammar deras reflektioner, intresse och frågor för att driva projektet vidare.
• Göra barnen delaktiga att påverka förskolans inomhus-lärmiljö. Detta genom att barnen får göra en enkel skattning; rum: glad gubbe, ledsen gubbe. 
• Genom att använda barnens projektbok görs barnen och vårdnadshavarna delaktiga i arbetet.
• Skapande genom olika material och tekniker som berör projektet Huset.

Uppstart: 

Grodan:

• plats för pedagogisk dokumentation: samlingsrummet, arbetet med barnen underlättas vid samlingen.
• Mindmap; samla ihop barnens erfarenheter av Huset; dokumentera med bilder för att förtydliga för barnen.
• Barnens pedagogiska berättelse; använda oss av tapetböcker där dokumentationen klistras in för att bli levande och tillgänglig för barnen.
• Göra en arbetsbok med lösblad (för varje enskilt barn) där barnens egna tankar och erfarenheter samlas (även vårdnadshavarna kan kommentera kring barnets tankar och lärande) (typ två gånger per termin)
• Karta över Långås med omnejd. Använda för dokumentation.

Svalan:

• Mindmap; samla ihop barnens erfarenheter av Huset; dokumentera med ord för att förtydliga för barnen.
• Barnens pedagogiska berättelse; använda oss av tapetböcker där dokumentationen klistras in för att bli levande och tillgänglig för barnen.
• Göra en arbetsbok med lösblad (för varje enskilt barn) där barnens egna tankar och erfarenheter samlas (även vårdnadshavarna kan kommentera kring barnets tankar och lärande). (Typ två gånger per termin)
• Karta över Långås med omnejd. Använda för dokumentation.
•  

Pedagogisk dokumentation

Vi dokumenterar kontinuerligt arbetet tillsammans med barnen och reflekterar tillsammans med dem för att se hur vi kan gå vidare. Delger VH hur arbetet fortgår genom lärloggar och i samtal.

Reflektionsfrågor:

• Vad upplevde de som det roligaste och viktigaste?
• Vad vill barnen ha med i dokumentationen och har vi missat något?
• Vad vill de prova nästa gång?
• Vad har vi fått syn på?

Analysfrågor:

• Vad behöver vi utveckla i arbetslaget?
• Vad kan vi bli bättre på?
• Vad har vi missat?
• Möter vår pedagogiska miljö det vi vill nå?
• Vilket lärande kan vi se hos barnen?

 

Resultat:     (utvärdering/verksamhetsberättelse)- görs dela löpande, dels mer sammanfattande i slutet av terminen. Ligger tillsammans med skattningen av Läroplanen som grund för planeringen av nästa termin. 

Hur gick det?

 Grodan:

uppstart projekt huset:

Vi  börjad med att planera för projekt huset på grodan och svalan.
Vi märkte dock ett tag efter vi startat upp projektet att vi hade svårt och få med oss alla barnen på hur vi tänkt närma oss vårt valda fokusområde. Vissa barn fångade vi och andra inte. Vi fortsatte med att försöka lägga fokus på de barn vi fick med oss, efter ett tag tappade vi även dem. Genom observation av barnen upplevde vi att vi lagt oss för högt i våra ambitioner Kring projekt ”huset”. Barnen var inte alls där just nu. Vi fortsatte att observera vad de är intresserade av i våra miljöer och kom fram till att just nu ville barnen röra sig, utarma sin grovmotorik, balansera, hoppa, springa... De visade också ett stort intresse för siffror och symboler. Vissa av barnen Kunde vi se var intresserade av att undersöka färg, vi drog den slutsatsen genom att de uttryckte namnet på färgen både på engelska och svenska. 

Genom våra nya upptäckter kunde vi dra lärdomen att vi hastat fram temat till projektet, vi hade tappat barnen i processen. Istället för att lägga tid på att observera innan lät vi vårt egna intresse styra temat i projektet. Vi tror även starkt på våra barns kompetens. Men i detta fall blev det en svaghet istället för styrka då vi lagt ribban för högt och därmed tappade barnen istället för att fånga dem. Kanske vi skall lägga våra förväntningar lite lägre i början så vi fångar hela barngruppen för att senare höja den och då få med oss alla i barnen. Då kan vi även se vilka kunskaper respektive barn har med sig in i projektet. På så sätt kan de bidra tillsammans och vi kan använda oss av den proximala utvecklingen barnen emellan. De äldre barnen tar med sig sin tidigare kunskap som en styrka då de drar de yngre i arbetet med projektet istället för att vi skall vara dem som lär ut. 

Att lägga en period med observation innan projektet istället för att upptäcka var barnen är under projektets gång är en annan lärdom vi tar med oss. Vi skulle naturligtvis ha gjort en observationsperiod innan vi satte oss och bestämde hur vi närmar oss fokusmålet tillsammans med barnen. Dock har vi vår skattning som grund för valt område, men det finns tusen vägar att närma sig. Då är det viktigt att vi väljer den väg som är närmst för barnens lärande just nu. Vi måste öva på att möta barnen på deras nivå och höja ribban efterhand. Ett viktigt lärande för oss att ta med till nästkommande projekt på grodan. 

Barnens lärande/progression:

Det vi kan se att barnen lärt sig i projektet är husets delar, de geometriska formerna. De visar ett stort intresse för husets olika delar. Vi erbjöd den att närma sig dessa bland annat genom ett pussel som är ritat som ett hus, detta består av delar som fönster, skorsten, tak, dörr, huskroppen... Husets delar är laminerade och barnen kan med hjälp av dessa delar själva bygga ihop ett eget hus. Samma bilder har vi även haft ovanför skötbordet. Många barn tittar uppmärksamt och kan även benämna de flesta av delarna med det korrekta ordet. 

Att bygga med klossar och duplo är någonting alla barnen på grodan gärna sysselsätter sig med under den fria leken. De bygger högt, på brädden och vissa har även börjat avancera genom att försöka bygga egna ”hus”. Vi har erbjudit dem detta som aktivitet och materialet att bygga med har funnits tillgängligt för barnen att välja själva. Duplo är också en aktivitet där barnen från storbarnsavdelningen, svalan, gärna landar. Då blir det ett fint gemensamt möte de olika åldrarna emellan där de små får hjälp av de äldre att avancera ännu mera i sina byggen. 

Motoriken är någonting barnen testar och utmanar. I utforskandet och utvecklandet av sin motorik tränar barnen även lägesbegrepp som under, över, vid sidan av, bakom och så vidare. Vi har erbjudit dem motorikbanor för att utmana dem ytterligare. Under tiden har en aktiv pedagog alltid varit närvarande, denna har hjälpt barnen genom att benämna vad de gör exempelvis nu går du på klossen, kryper igenom tunneln, hoppar bredvid konen. Detta är till stor hjälp för barnen då de närmar sig och lär om rumsuppfattningen, en del i projekt huset, var vi befinner oss. Vi kan även genom en god rumsuppfattning ge barnen början i att kunna tyda en karta eller ritning genom att de lär sig lägesbegrepp och var dem befinner sig i förhållande till rummet och dess interiör. Det är en viktig del i att kunna kommunicera sin korrekta position till andra människor i framtiden. Även i skapandet och byggandet är det viktigt att ha en bred kunskap kring lägesbegreppen.

Utvärdering Svalan:
Fokusmål hösten-21: teknik/konstruktion: efter att lyssnat in barnen (genom samtal, dokumentation och observationer) och oss själva känner vi att vi vill fortsätta höstens mål sammanbundet med matematik. (Gemensamt tema hela huset: HUSET. Vad behöver vi tillföra? Förändra?

En Projektbeskrivning skapades som delgavs vårdnadshavarna och styrelsen.

Uppstart:

Brainstorming: det finns en stor kunskap hos barnen om huset. Många fastnade för detaljer ex. vad har jag i mitt rum... Som pedagog fick vi styra dem tillbaka till det mer yttre, tak, golv, vägg... Vad händer om man inte har ngt golv? Jo det blir kladdigt.

Vårdnadshavarna och barnen tillsammans valde ut barnets favoritställe i sitt hus, detta skrevs ut för att använda i projektet. Här gavs möjlighet till inflytande och samarbete med förskolan.

- En karta över Långås med omnejd sattes upp på Svalan, där sattes foton upp på barnens och pedagogernas hus.

Reflektion:ett barn undrade vad hens hus låg, pedagogen var osäker på vilket på kartan, då kom samtal o undran över vilken siffra man har på sitt hus(matematik). Detta ledde till en diskussion vid ett senare tillfälle om just vilken siffra man har på sitt hus och vilken adress man har.

(Vi som pedagoger behöver inspirera och vara med-upptäckare mer så att barnen själva upptäcker, undrar och samtalar. Ge projektet tid och engagemang)

- Varje barn har själv skrivit sin adress på paddan:

Här kommer det en ny fundering.. varför har vi en adress? " så att inte ditt brev hamnar hos mig", så att man kan hitta till dig. Barnen närmar sig uppgiften att skriva på paddan på olika sätt. Vissa är på det klara hur bokstäverna ser ut, vissa behöver hjälp. En del kan benämna bokstäverna. Spännande att använda detta fler gånger, vad händer då?

- Projektering av hus på väggen:

Bilder över barnens o personalens hus, kända byggnader i Långås med omnejd samt bilder på kända byggnader i landet visas för barnen genom projektorn. Genom att visa bilderna på duken, känns det som att upplevelsen ökar för alla, ALLA ser samtidigt, ingen skymmer. Bilderna gav många intressanta samtal o funderingar. Var är dörren på ditt hus?, det här fönstret, vilket rum är det? Barnen gavs möjlighet att själva berätta. Ex, Willys, där har jag varit, Leos lekland, där var jag när jag var liten, dit vill jag åka. Slottet; vad mycket saker där måste vara... Här lyfts jaget och betydelsen av just mig.

- Praktisk kunskapsinlärning:

Material har tillverkats för att barnen själva ska undersöka teknik kopplat till projektet i förskolans lokaler. De har letat efter olika tekniska detaljer som eluttag, absorbenter, hjul, krokar, knappar samt stjärnskruvar och språrskruvar. Att barnen själva får undersöka och räkna är ett väldigt bra arbetssätt, ibland samarbetar man med en kompis och ibland utforskar man själv. Barnen blir delaktiga och kan fysiskt undersöka och vara aktiva. Inte bara lyssna utan göra!

-Tillverka ett fordon av mjölkkartonger:

Barnens intresse av fordon ligger till grund. Delaktighet och bestämma själv. Nya begrepp, återvinning. Barnen har själva bestämt hur och vilket fordon man valt att göra. Detta har lett till en varierad och fantasifull fordonspark! Alstrena visades upp för alla barn och vuxna.

-Skapande; fota hus/tolka med att måla.

Att jobba med foto+måleri+text ger ett väldigt helhetsintryck. Barnen egna tolkning tydliggörs, leder till,samtal med kompisarna och de vuxna.

Reflektion: en uppskattad aktivitet, alla barnen har deltagit med glädje, visar trygghet, stolthet i och med sitt skapande. Delaktighet då de själva ute i det fria väljer motiv. Presentationen är lyckad, foto på huset, foto på processen samt konstverket. Tidskrävande men det blir ngt ordentligt och meningsfullt. Skapandet sker en o en vilket ger extra tyngd o nu är det min tur! Ingen tidspress vid skapandet utan det får ta sin tid.

- Matematik:

Vi satsar på att på ett lekfullt sätt jobba med siffror och bokstäver. Vi har tagit hjälp av trollen för att göra det roligt. Då blir det samarbete, siffror och antal. Vi märker att intresset är stort och att det börjar falla på plats för en del av barnen.

Kommentarer från barnen: " Roligt, Vi hittade alla, göm dem svårare nästa gång, en höll i lappen o en höll i burken. Alla lade i, Vi delade på jobbet så vi hittade alla".

Barnen tränar samarbete, antal, färger.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
• förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen och,
• förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.