Lingonets planering för hållbar utveckling

Vad skulle hända om vi slängde allt skräp i naturen? Kan något som jag inte vill ha vara en "skatt" för någon annan?

1. MÅLOMRÅDE

Att arbeta med en hållbar utveckling innebär att skapa ett hållbart samhälle, att kunna bygga, förvalta och värna om samhället på längre sikt. Därav behöver färdigheter och förmågor utvecklas inom detta område. Hållbar utveckling kan ses i tre dimensioner; den sociala, ekologiska och ekonomiska.

Masken kommer att lägga fokus på den ekologiska aspekten. Vi vill ge barnen grunden till en förståelse om varför vi ska vara rädda om vår natur. Hur våra handlingar påverkar miljön och därmed gör var och en skillnad med vilka val vi gör i vår vardag. Att vi alla är delaktiga i naturens kretslopp och öka barnens omsorg om vår gemensamma miljö, både vår dagliga miljö på förskolan och miljön globalt i ett större perspektiv.

1a: SYFTE - GENERATIV FRÅGA

Generativ fråga: Vad skulle hända om vi kastade allt skräp i naturen?

Syfte: Att barnen ska få en förståelse för att deras handlingar påverkar miljön.

1b: MÅL ur Lpfö 18

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla: 

förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, 

förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling, (Lpfö 18, s. 14) 

1c: BARNENS FÖRFÖRSTÅELSE

Vi tittar på bilder och filmer för att se om barnen har förförståelse för vad det är på bilderna och för att se vad det väcker för funderingar. Vi sitter med och reflekterar tillsammans med barnen. Vi tar in mindre grupper åt gången.

Får man slänga skräp i naturen? Vad händer om vi slänger skräp i naturen?

Vi pratar om vad förmultna betyder? Vad kan förmultna och inte? Vidare blir en fråga varför kan man slänga visst "skräp" i naturen och annat skräp inte?

Barnens intressen, initiativ och behov styr vårt kommande arbete kring området.

Specifika mål

1d: BARNENS FÖRSTÅELSE

Förståelse: Vi vill att barnen ska få en förståelse för att våra handlingar gör skillnad och har betydelse för miljön. Att barnen får en förståelse för varför sopor ska källsorteras, och varför vi ska vara rädda om vår natur/miljö, material och annat som finns i vår vardag.

1e: BARNENS FÖRMÅGOR

Förmågor: Att barnen själva uppmärksammar och tar hand om sopor som ligger på marken, att de vet hur sopor ska sorteras, papper, plast, glas, metall, batteri, matavfall. Att barnen inte "slösar" på ritpapper utan att man kan fortsätta på samma teckning vid ett senare tillfälle. 

1f: BARNENS BEGREPP

Begrepp: Återvinning, källsortering, förmultnar.

1g: FÖRSKOLLÄRARNAS OCH BARNSKÖTARNAS FÖRHÅLLNINGSSÄTT

Arbetslagets förhållningssätt: Medforskande, närvarande och lyhörda pedagoger.

1h: FÖRSKOLLÄRARNA OCH BARNSKÖTARNAS KUNSKAP OM ÄMNESOMRÅDET

Arbetslagets kunskapsbehov i ämnesområdet:

Vi kommer använda oss av den kunskap vi redan har inom området, då det vi vill förmedla är på en enkel nivå för barnen.

Vi kommer använda oss av enklare bilder/filmer som vi söker upp på internet.

2. UTVÄRDERING

2a: KRITERIER 

Påbörjad utveckling: Observerar och visar intresse för ämnet och våra projektstunder.

En bit på väg: Deltar aktivt i våra aktiviteter, både verbalt och fysiskt.

Måluppfyllelse: Att barnen själva reflekterar över när de själva eller andra slösar med papper, inte är rädda om vårt material osv. Att de tar hand om skräp som ligger på marken och i bästa fall även vet hur det ska sorteras. Att barnen har fått en förståelse för vad de olika begreppen betyder/innebär.

2b: UTVÄRDERINGSSÄTT

Utvärderingssätt: Vi dokumenterar regelbundet och reflekterar tillsammans i arbetslaget. Reflektionen sker minst två gånger per månad.

3. AKTIVITETSPLAN

Aktiviteter: Vi kommer starta upp med att visa bilder. Där vi kommer visa bilder på hur vi önskar att naturen/miljön ska få se ut samt "tvärtemotbilder" där någon skräpat ner tex. Detta för att väcka barnens tankar kring hur vi människor påverkar naturen/miljön med våra handlingar. Vi har även med vissa symboler, exempelvis symbolen för retur/kretslopp för att väcka barnens nyfikenhet inför olika symboler som berör vårt område hållbar utveckling.

Vi kommer vara lyhörda och anteckna vad barnen säger under bildspelet.

Leta skräp både på gården och promenader.

Ha källsorteringskärl för att visa barnen hur vi bäst tar hand om olika sopor.

Läsa böcker och lyssna på sånger om sopor, återvinning och liknande.

Ha färgläggningsbilder och andra skapande aktiviteter inom projektet. Bland annat "Skräpmonstren".

3b: FORMATIV UPPFÖLJNING (= uppföljning som syftar till att utveckla arbetet vidare)

Formativ uppföljning:

Efter de första veckorna då vi observerat barngruppens förförståelse, förmågor och färdigheter kan vi genom skriftlig dokumentation följa upp utbildningen under reflektionerna. 

Underlag kan exempelvis vara fotografier, anteckningar och film. 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,