Språk VT-24

Denna planering förklarar hur vi på Hallonet kommer att arbeta med språk under vårterminen 2024

Syfte - Varför ska vi göra detta arbete?

I läroplanen för förskolan står det att språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman. Förskolan ska därför lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska, genom att uppmuntra och ta tillvara deras nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt. Utbildningen ska ge barnen förutsättningar att kunna tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang och för skilda syften. Förskolans femåriga utbildning tar utgångspunkt i läroplanen, det barnen visar intresse för samt i det kunnande och de erfarenheter som barnen tidigare har. Den ska kontinuerligt utmana barnen vidare genom att inspirera till nya upptäckter och kunskaper. 

 

 

 

Mål - Vad ska barnen lära sig och utvecklas i? 

Förskolan ska sträva efter att varje barn: 

• utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra  
• utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner   
• utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa 
• som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.

Metod - Hur ska undervisningen ske? Vilka arbetssätt ska vi använda? 

• Vi pedagoger pratar med ett rikt språk som ligger strax över barnens nivå där vi benämner saker och använder synonymer och olika begrepp. Detta för att stimulera och utmana barnens språkutveckling. I alla situationer under dagen finns det utrymme för språkarbete och samtal så som påklädnad, mat och i leken.
• Vi kommer att ha undervisning och aktiviteter i smågrupper så att barnen får möjlighet till större talutrymme och mer tid till att uttrycka sina funderingar.
• Vi ska vara där och berika språkmiljön med vårt sätt att tala och intressera oss för barnens tankar och uttryckssätt. 
• Vi har spontan och planerad högläsning och boksamtal med barnen.
• Vi har böcker framme i de olika rummen som är kopplade till den aktiviteten. Exempelvis böcker och konstruktion i byggrummet och böcker om mat vid buffén etc. för att inspirera till läsning, nya idéer och kunskap.
• Vi besöker förskolans bibliotek och uppmuntrar vårdnadshavarna att gå dit med sina barn och låna med sig böcker hem. 
• Vi använder oss av TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) och informerar vårdnadshavarna om vilka tecken vi arbetar med just nu och uppmuntrar dem att använda de tecknen hemma.
• Vi använder oss av matkluringar vid måltiderna.
• Vi använder bildstöd för att tydliggöra kommunikationen. På avdelningen har vi bilder och material framme som blir mötesplatser som uppmuntrar till samtal och kommunikation.
• Vi uppmärksammar barnens modersmål och lyfta fram det i lek och aktiviteter.
• Vi arbetar med ordmoln för att barnen ska lära sig nya ord och begrepp som är lagom utmanande.
• Vi uppmärksammar bokstäver och skriftspråket i vår miljö och böcker samt uppmuntrar barnen att ljuda, läsa, skriva och pratar om ordens betydelse.
• Barnen får träna sig i prata inför sina kompisar och leda. Hur ska undervisningen ske? Vilka arbetssätt ska vi använda? Vilka aktiviteten

Läroplanskopplingar

Läroplan

• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,
• både det svenska språket och det egna nationella minoritetsspråket, om barnet tillhör en nationell minoritet,
• svenskt teckenspråk, om barnet har hörselnedsättning, är dövt eller av andra skäl har behov av teckenspråk,