Projektavstämning Bryggan 2021-2022,

Efter att ha uppmärksammat barnens individuella naturfynd i olika projekt är det nu dags att bli mer djuplodande. Vi har valt bland barnens fynd utifrån vad de visade störst intresse för. Vi lägger även till ämnen som är relevanta för projektet. Ett exempel på det är kartkunskap och närområdes orientering. Det är sprunget ur barnens intresse för skattkartor. För oss och projektet passar det utmärkt, då vi kan titta på närområdet och vad som växer här och där. Med årstiderna kommer också nya ämnen så som odling och kompostering. Det kommer också vara en del av vårens teman.

 

Formulera er Projektavstämning med hjälp av materialet i stödtexten nedan. När ni är klara tar ni bort stödtexten och låter er beskrivning vara kvar.

 

Gemensamt tema HÅLLBAR FRAMTID – Vad kan växa i vår stad?

Projektet syftar till att fånga barnens intresse för kartor  och utveckla det. Det finns ett intresse för träd som vi vill utveckla vidare. Fantasin uppmärksammas genom historieberättande med utgång i en naturupplevelse. Vi vill med utgångspunkt från infrastruktur så som broar och hus skapa byggprojekt. Fordon kommer också vara en del av vårens projekt då de är något som barnen gillar och som man på ett filosofiskt sätt kan säga växer i vår stad.

Det är ganska ofta som barnen fångar och återger något oväntat. När vi gick på promenader har fantasin triggats. Ett exempel på vad vi kommer jobba vidare med är håligheter i trädstammar. Det fångade flera barns intresse och var ett exempel på när det blev en fin återkoppling från vårdnadshavare. Håligheten fick liv i barnens ögon och vi ser möjligheter att bygga vidare på det med ett tema om sago-berättelser. Naturmaterial har varit med i många delar av undervisningen. Barnen har t ex. varit på geometri-utflykt, där pinnar användes för att bilda olika former. De har mätt pinnar och mätt sig själva i förhalande till pinnar. På tidiga hösten gick vi på bärplockar- utflykt och gjorde vår egen saft och marmelad, "vad kan man äta i vår stad"? Generellt sett så har återkopplingen varit bäst när de får pyssla. Så skapande kommer fortsätt vara inbakat i det mesta de gör. Kunskapen som är mätbar är egentligen mer relaterad till teoretisk kunskap så som siffror och bokstäver än ren naturkunskap. Vi har genomfört trädkunskap till exempel. Men de gillar träd mer som kollektiva objekt, som en del av en skog än som lönnar och ekar eller björkar. Vi tänker ändå att det är nyttig kunskap och kommer försöka med trädkunskap igen. 

Efter att ha gjort en planering i augusti inleddes projektet. Men barnen var inte riktigt inne på samma linje som vi. Istället växlade vi fokus och tog barnen på promenader i närområdet. De fick själva hitta fynd i naturen som de ville forska kring. Nu återvänder vi till de fynd som väckte de flestas intresse. Vi kommer jobba med färre teman och hålla kvar vid ett och samma en längre tid.

 

Nu är det tid att göra en projektavstämning, använd de didaktiska frågorna:

VAD: (Innehåll)

• Vad – har intresserat barnen och fått dem att utforska området vidare?

Efter att ha mött barnens olika naturfynd har vi valt ut vissa områden. Håligheter t ex i trädstammar i bergrum och tunnlar. Kartor, vi ritar själva och lär oss om kartografi. Fordon, mastades tåg / kollektivtrafik. Infrastruktur så som byggnader och broar. Sen kommer odling och kompostering. Vi kommer att jobba med fåglar. teknik kommer vara en del av projektet, vi bygger robotar.

• Stämmer det tänkta innehållet överens med våra tidigare planeringar?

Ja fast vi hann inte med det vi hade planerat och genomför det nu i vår istället.

• Vad säger styrdokumenten?

Att vi bör fokusera på hållbar utveckling. Det kommer att gå som en röd tråd genom projektet.

• Vilka material har barnen använt sig av? - Färg, lera, konstruktionsmaterial, digitala verktyg, litteratur, musik

Mest färg och lera, men vi har använt alla de resurser vi har här på förskolan. Vi kommer att använda digitala media än mer i vår.

• Vad har barnen fått nya kunskaper om, vad vill de mer veta och ta reda på?
•  
• De har öppnat sina sinnen för detaljer i omgivningen. De ser på omvärlden med nya ögon och har ett nyväckt intresse för  att skapa med material från naturen. De har genom utflykter och sagor verkligen utvecklat intresse för kojor och byggande. Där de utforskar olika lekvärldar. 

• Vad mer ska barnen få möjlighet att utveckla, prova på och lära om?

Lokalkännedom och utveckla deras lokalsinne. Därigenom ökar deras känsla för och kunskap om närområdet. De lär känna sin del av staden och genom att vi jobbar med kartografi kommer de kunna navigera i denna urbana djungel och gör den till deras egen.

Håligheter pockar på fantasin. Vi vill uppmuntra lek, historieberättande och skapande utifrån sagor.

 Teknik och konstruktion. De kommer att använda många olika verktyg. både traditionella samt digitala. 

• Hur har mitt bidrag som pedagog haft betydelse?

Struktur och sammanhållning. Vi håller en röd tråd för projektet. Förhoppningsvis har vi pedagoger gett fokus till temat

• Vad är det vi i arbetslaget behöver skaffa kunskap om?

Det handlar egentligen inte så mycket om kunskap. Vi behöver bli mer disciplinerade att förbereda inför projektarbetet så det är enklare att genomföra.

 

VARFÖR (Syfte)

• Varför – Vad är syftet, håller vi fortfarande kvar det?

Med utgångspunkt ur deras intressen vill vi stärka deras kunskap inom de valda områdena.

• (om inte, beskriv varför)
• Vilka fortsatta förväntningar har vi?

Att vi med stor lyhördhet uppfattar och bygger vidare på det som väcker barnens försatta intresse. Vi har en förhoppning om att deras intresse för kartor t ex. väcker i och med att projektet går framåt och att vi därigenom vidgar deras världsbild och kunskap

 

HUR (Tillvägagångssätt)

• Hur - har den pedagogiska dag/vecka organiserats? Innehållet (genom planerad och spontan undervisning, egen lek, ute och inne...)

Genom en relativt regelbunden struktur. Framför allt har projektgrupperna varit till hjälp. Det har varit viktigt att dela upp barnen. Vi kommer att fortsätta med små grupper.

• Hur syns det på förskolan vad barnen utforskar?

Det syns överallt. varenda vägg är täckt med barnens projekt. Det syns på barnens lek och aktiviteter.

• Hur har den pedagogiska lärmiljön berikat barnens utforskande? Behöver vi komplettera med något?

Genom relevanta material. Vi tar in naturmeterial och dokumenterar kontinuerligt på väggarna för att följa lärprocesserna. Vi uppdayerar kontinuerligt materialförrådet för att följa upp det som sker i projektet.

• Hur kan barnen inspireras/utmanas och vilket material behöver finnas tillgängligt?

Skapande, skapande och skapande. naturmaterial. Vi vill att de ska utnyttja naturens resurser. något som de redan gillar. 

• Har barnen fått möjlighet att undersöka materialet flera gånger?

ja

• Hur har familjerna involverats, vad hände då, nya frågeställningar?

Föräldrarna fick en uppgift i projektstarten, att ta med en bild på något som de tillsammans med sina barn hittat i staden. Det gick inte så bra. En del av dem är engagerade och bidrar, andra inte. Vi får i ärlighetens namn inte någon draghjälp. Men de har fullt förtroende från föräldrarna.  

• Hur har vår organisation för samarbete och grupplärande gett effekt? Vilken betydelse blev det då vi delade barnen i mindre grupper? Hur har aktiviteter lämpliga för storgrupp fungerat? Behöver vi ändra något?

Vi skulle behöva 

• Har något oförutsett och oväntat inträffat? Hur kunde det i så fall involveras eller inte, i projektet?

Vi fick lite material att jobba med från hemmen. Vi fick inte den responsen från barnen kring vad som växer i vår stad. Leken är strak och leder ofta projektet framåt.

• Har vi gjort några nya val och vägar under projektets gång? Hur kommer det sig?

Vi började med en plan som byggde på att vi skulle vara mer rörliga och ta oss längre bort från förskolan. Vi har skjutit på delar av projektet framför oss. Tiden har helt enkelt inte räckt till. Det tar vi med oss in i fortsättningen. vi kommer kanske inte hinna det vi förutsatt.

• Hur kommunicerar och ställer vi frågor till barnen? Hur påverkar vårt förhållningssätt barnens fortsatta lärande?

Vi har utgått från en rad standardfrågor. Det hjälpte till att hålla styr på projektet. I det fortsatta projektet kommer inte dessa standard frågor behövas. då är projektet mer en grupprocess.  

• Hur/När - dokumenterar och reflekterar vi? Tänk både kollegor, barn och vårdnadshavare.

Vi strävar efter att dokumentera i så nära anslutning till fokuserad aktivitet som möjligt. alternativt på reflektionen med arbetslaget.

• Vilka förkunskaper finns hos oss själva, behöver vi läsa på och skaffa oss egen ämnesfördjupning?

Vi utgår ifrån vad vi redan kan. Men internet och litterater finns alltid när till hands.

• Hur samtalar vi om vår barnsyn och kunskapssyn i arbetslaget? Kan vi använda oss av något underlag, exempelvis Södermalms Pedagogiska ställningstagande, för dialog?

 Både på avdelnings reflektionen och på APT har vi regelbundna samtal om vår barnsyn.

VEM?

• Vem/vilka – Vilka barn/pedagoger ska delta i undervisningen/aktiviteterna?

Alla barn på Bryggan. Alla pedagoger på Bryggan undervisar, men vi är indelade i små grupper

• Vem/vilka dokumenterar? 

Alla pedagoger på Bryggan

• Vem/vilka ansvarar för material och lärmiljöernas utformning. Hur värnar vi välkomnandet!

Vi i arbetslaget jobbar med miljön. Vi diskuterar under arbetslagsreflektionen.

• Vilka fler yrkesgrupper/samarbetspartners kan vi kommunicera och lära mer av, i och utanför förskolan?

 Vi håller kontakter utanför förskolan till ett minimum under Corona. Om det öppnar upp kommer bibliotek vara ett standard besök.

Mer stöd till dig som pedagog:

Använd stödmaterialet som finns i Arbetsbok PoB. Materialet är kopplat till de olika planeringarna/uppföljningsperioderna i Södermalms pedagogiska år. I stödmaterialet hittar du exempel på utvecklingsfrågor och verktyg för observation, dokumentation, reflektion och analys.

 

Så här använder vi lärloggar:

Pedagoger lägger in ett urval av samlad dokumentation i lärlogg för grupp. En lärlogg visar på en pedagogisk aktivitet (planerad eller spontan undervisning) där syftet är att synliggöra barns lärande.

När en Lärlogg för grupp publiceras blir den synlig i Skolplattformen för vårdnadshavare.

Lärloggar och pedagogiska planeringar utgör underlag för vidare undervisning och utvecklingssamtal.

Utifrån gruppens gemensamma lärloggar skapar pedagogerna individuella lärloggar som endast är synliga för det enskilda barnets vårdnadshavare. I de individuella lärloggarna är fokus riktat på barnets förändrade kunnande, lärande och utveckling.

 

Så här använder vi reflektionsytan i PoB:

Utgå från aktuell lärlogg tillsammans i arbetslaget, och eller med barnen. Använd gärna projektor för allas delaktighet. I reflektionsfältet skriver ni in era tankar, frågeställningar och förslag till fortsatt planering. Kopiera med fördel in egna reflektionsfrågor, exempelvis: 1) Vad gör/säger barnen? 2) Vad tänker vi om det? 3) Hur går vi vidare?

Läroplansmål

Läroplan

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,
• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,
• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,
• förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen och,
• förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,
• förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan, och
• förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem.
• utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande överensstämmer med de nationella målen, och
• vårdnadshavare ges möjlighet att vara delaktiga i utvärderingen av utbildningen.
• fantasi och föreställningsförmåga,
• förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,