Diamanten Projektavstämning Södermalm 2021-2022, Uppföljningsperiod 2

Det här är den andra uppföljningen av projektarbetet där vi gör en avstämning. Vi utgår från de didaktiska frågorna: vad, hur, varför och vem för att få tag i den pedagogiska processen. Vi funderar kring "vart vi är på väg" och stämmer av med den föregående planeringen (Projektbeskrivning) och planerar för hur vi ska gå vidare.

 

"Vi växer i vår stad"

Projektarbetet "Vad kan växa i vår stad" har utvecklats till "Vi växer i vår stad". Vi har fortsatt att fokusera på barnens språkutveckling både genom samtal men också genom andra uttrycksformer så som skapande, rörelse, litteratur och den fria leken. Under terminens gång har vi upptäckt att barnens intresse för bilderna avtagit samt att vi pedagoger haft svårt att föra projektet vidare. Vi har därför valt att observera barngruppen för att få syn på vad som intresserar dem just nu samt vad som väcker deras nyfikenhet. Vi valde att observera barnen både under den fria leken men också under styrda aktiviteter som vi pedagoger planerat.

 

VAD: (Innehåll)

• Vad – har intresserat barnen och fått dem att utforska området vidare?
• Utifrån våra observationer har vi kunnat se att "jag:et" fortfarande har en stor betydelse för barnen. Vi har lagt märke till att barnen använder ett bredare ordförråd i den fria leken och att de gärna bjuder in oss pedagoger att delta i leken. Vi har också uppmärksammat ett stort intresse för musik och rörelse i barngruppen.

VARFÖR (Syfte)

• Varför – Vad är syftet, håller vi fortfarande kvar det?
• Syftet med projektet är att barnen ska få möjlighet att utveckla sitt språk och sin förmåga att kommunicera. Vi vill utveckla barnens ordförråd så att de har möjlighet att uttrycka sina tankar, känslor, viljor etc. Vilket i sin tur leder till att stärka barnets självkänsla och tillit till sin egna förmåga. 

HUR (Tillvägagångssätt)

Vi ser att barns lärande sker under både planerade och spontana undervisningstillfällen samt i den fria leken. Det är därför viktigt att vi pedagoger är närvarande och inlyssnade så att vi kan ta tillvara på dessa tillfällen. Det är när vi är närvarande som vi kan stötta barnen i deras kommunikation genom att t.ex. sätta ord på saker, läsa av kroppsspråk, ställa frågor osv. 

Detta är några aktiviter med syfte är att utveckla och berika barnens tal- och kroppsspråk:

Berättarverk

Vi har hittat tillfällen för att ge barnet möjlighet att berätta något för en pedagog. Under dessa tillfällen har pedagogen varit en aktiv lyssnare och fångat upp det barnet har berättat. Syftet med detta är att alla barn ska få möjlighet att komma till tals och bli lyssnade på men också en chans för pedagogen att följa barnets individuella språkutveckling. När vi skriver ner vad barnet säger introduceras även barnet för bokstäver och skriftspråket.

                    

Självporträtt

Vi har uppmärksammat att barnen har ett stort intresse för "jag:et". De visar glädje och entusiasm när de får syn på en bild eller ett videoklipp där de själva är med. Med hjälp av att titta i en spegel har vi tillsammans satt ord på vad vi sett. Dessa samtal har berikat barnen med nya ord och begrepp. De barn som ännu inte behärskar det verbala språket har med hjälp av mimik och kroppsspråk förmedlat sina upplevelser. Barnen har fått möjlighet att skapa sina egna självporträtt med tuschpenna och papper. 

                       

Rörelseaktiviter

Små barn använder sig av sin mimik och kroppsspråk för att förmedla vad de känner och vill. I vår barngrupp finns det barn som ännu inte behärskar det verbala språket och därför uttrycker sig med hjälp av kroppen. När barn rör på sig för de möjlighet att utveckla sin kroppsuppfattning och motorik vilket i sin tur leder till att barnets kroppsspråk får ett större ordförråd. Under dessa aktiviter är vi noga med att sätta ord på de rörelser barnen gör. Barnen har fått delta i olika rörelseaktiviteter anpassade efter ålder, intresse och förmåga. Barnen har bland annat dansat och gjort rörelser till musik, fått enklare instruktioner att följa så som: hoppa, krypa, gå på tå etc. Barnen har även gjort utflykter till olika parker i närområdet. Vägen till parken är en viktig del av utflykten, längst vägen möter vi ofta spännande saker som öppnar upp för frågor, funderingar och spännande samtal.

          

Måltidspedagogik

Vi har även använt oss av måltidspedagogik (Sapere metoden) för att främja barnens språkutveckling samt stärka "jag:et" och tilliten till sin egen förmåga. Barnen har fått använda sina händer, ögon, öron, näsa och mun för att känna, titta, lyssna, dofta och smaka på maten.  

När vi utforskar med alla våra sinnen lär vi oss nya ord och begrepp. Barnen använder både ord, mimik och kroppsspråk för att beskriva sin egen upplevelse. Grundtanken med Sapere är att alla, oavsett ålder, har rätten till sin egen smak. Det finns inget rätt eller fel och alla ska känna sig trygga med att uttrycka vad de tycker. Med detta arbetssätt kan vi skapa förståelse för att vi alla är olika och kan tycka olika men också lika.

             

 

Hur går vi vidare?

• Vi fortsätter att dokumentera så många undervisningstillfällen som möjligt, detta med hjälp av t.ex. foto/film, text. Dessa dokumentationer använder vi för att reflektera tillsammans med barnen. Med hjälp av projektorn kan vi projicera foto/film på väggen så att barnen kan reflektera tillsammans över vad de upplevt. Detta bidrar till gemensamma upplevelse ochGenom att dela in barnen i mindre grupper skapar vi förutsättningar för att alla barn får komma till tals. 
• Vi strävar efter att erbjuda barnen en dynamisk lärmiljö som är tillgänglig, inkluderande och utformad utifrån barnens intressen och behov. Vi har observerat att väggdokumentationer skapar mötestillfällen och reflektioner mellan barn och barn samt mellan barn och pedagoger. Vi kommer därför att sätta upp mer dokumentationer på väggarna samt använda oss av bildstöd, ord och bokstäver då vi tror att detta kan bidra till barnens språkutveckling. 
• Vi kommer att börja så/odla tillsammans med barnen. Även här kommer vi dela in barnen i mindre grupper efter ålder och förmåga. Vi kommer att sätta ord på vad vi gör men också ställa öppna frågor för att få reda på barnens tankar och hypoteser. När vi odlar och tar hand om plantor får barnen ta ansvar och känna att de är en del av naturen, genom att odla tillsammans introducerar vi barnen för naturens olika kretslopp. Tanken är också att våra odlingar ska återkoppla till barnens projektbilder då majoriteten av bilderna föreställde någon form av växt. 

Läroplansmål

Läroplan

• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,