Signaler som styr

Kroppens nervsystem består av hjärnan, ryggmärgen och nerverna. Nervsystemets uppgift är att ta emot och att förmedla signaler från och till kroppens olika delar. Det gör att kroppens olika delar kan samarbeta. Nervsystemet styr också våra sinnen och gör att vi kan minnas saker.

När du läst detta område ska du kunna: 

• Känna till hjärnans och det övriga nervsystemets olika delar
• Känna till nervsystemets mest omtalade skador och sjukdomar
• Veta hur våra sinnesorgan är byggda och tar emot signaler 
• Känna till vanliga synfel och hur dessa korrigeras 
• Kunna skilja på tonhöjd och ljudnivå samt veta vilket ljud som är skadligt
• Veta hur impulser överförs från en nervcell till en mottagare 
• Känna till något signalämne som är verksamt i nervsystemet 
• Känna till det autonoma nervsystemet 
• Ha kunskap om hur ögat är uppbyggt och fungerar
• Veta hur människans balansorgan fungerar
• Känna till körtlar som bildar hormoner och deras uppgifter
• Veta hur menstruationscykeln styrs av hormoner

Undervisningen

Vi kommer arbeta med:

• Gemensamma genomgångar
• Laborationer
• Filmer
• Instuderingsfrågor och diskussioner.

Bedömning

De förmågor jag kommer bedöma är:

• Du kommer att bedömas utifrån dina skriftliga presentationer, muntligt under genomgångar och vid diskussioner.

• Laborationsgenomförande

• Bedömningen utgår från hur väl du kan använda modeller, begrepp och teorier för att förklara och beskriva olika frågeställningar.

Film

Begrepp

Centrala nervsystemet (CNS)
Hjärnan och ryggmärgen tillsammans.

Nervcell
Cell som kan ta emot och skicka ut elektriska impulser.

Dendrit
Kort utskott på en nervcell. Tar emot impulser.

Axon
Långt utskott på nervcell. Leder impuls till nervcell eller muskel.

Nerv
En bunt av axoner (långa utskott) från många nervceller.

Sensoriska nerver
Nerver som leder impulser från sinnesorganen till det centrala nervsystemet.

Motoriska nerver
Leder impulser från centrala nervsystemet till musklerna.

Reflex
Ett beteende som inte påverkas av viljan. Det utförs som ett automatiskt svar på en händelse.

Storhjärnan
Största delen av hjärnan. Består av miljontals nervceller och är uppdelad i höger och vänster hjärnhalva.

Hjärnbarken
Det yttre skiktet av storhjärnan. Består främst av nervcellskroppar.

Lillhjärnan
Del av hjärnan som ligger baktill i kraniet under storhjärnan. Hjälper kroppen med koordination, kroppsställning och balans.

Hjärnstammen
Del av hjärnan som styr funktioner i kroppen som vi inte påverkar med viljan, t.ex. andningen, hjärtslagen och aktiviteten i tarmarna.

Hjärnbalken
Förbindelsen mellan storhjärnans högra och vänstra halva.

Hypofys
En hormonkörtel som sitter under hjärnan. Den påverkar bl.a. hur mycket hormoner andra körtlar i kroppen bildar.
Läs mer:
Hypofysen styr andra körtlar

Näthinnan
Tunn hinna av sinnesceller längst in i ögat som omvandlar det infallande ljuset till nervsignaler.

Regnbågshinnan
Iris. Reglerar hur mycket ljus som släpps in i ögat.

Pupillen
Öppningen i mitten av regnbågshinnan där ljuset passerar.

Tappar
Sinnesceller i ögats näthinna som reagerar för olika färger.

Stavar
Sinnesceller i ögats näthinna som ger ett svart-vitt seende.

Översynt
Brytningsfel som gör att man ser suddigt på nära håll.

Närsynt
Brytningsfel som gör att man ser suddigt på långt håll.

Trumhinnan
Tunn hinna som sitter mellan ytterörat och mellanörat

Hörselbenen
Tre små ben i mellanörat som förstärker trumhinnans svängningar. Hörselbenen är hammaren, städet och stigbygeln.

Tonhöjd
Ljudets frekvens. Mäts i antal svängningar per sekund som också kallas hertz (Hz).

Ljudnivå
Mått på hur kraftigt ljudet är. Mäts i enheten decibel (dB).

Balansorganet
Sitter ihop med hörselsnäckan i innerörat. Består av båggångar och hinnsäckar.

Synaps
Kontaktställe mellan en nervcell och en mottagarcell.

Endorfin
Hormon som lindrar smärta och ger en känsla av lycka. Har kallats ”kroppens eget morfin”. Ökar vid bl.a. motion och förälskelse.

Autonoma nervsystemet
En del av nervsystemet som vi inte kontrollerar med viljan. Det påverkar t.ex. andningen, hjärtat och tarmarna.

Sympatiska nervsystemet
En del av det autonoma nervsystemet. Det är aktivt vid t.ex. kamp och flykt.

Parasympatiska nervsystemet
En del av det autonoma nervsystemet. Det är aktivt då kroppen är i vila.

Gula fläcken
En liten del av ögats näthinna där sinnescellerna sitter tätast.

Hormon
Signalämne som sprids med blodet för att påverka en eller flera delar av kroppen.

Inre-sekretoriska körtlar
Körtlar som sprider hormoner. Exempel är hypofysen, sköldkörteln och bukspottskörteln.

Klimakteriet
Övergångsåldern då kvinnans ägglossningar upphör.

 

 

 

Läroplansmål

Syfte

• kunskaper om biologins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen och människokroppen,
• förmåga att använda biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö och hälsa, och
• förmåga att genomföra systematiska undersökningar i biologi.

Centralt innehåll

• Livets uppkomst, utveckling och mångfald samt evolutionens mekanismer. Arvsmassans egenskaper och förhållandet mellan arv och miljö.
• Kroppens celler samt några organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan.
• Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av levnadsförhållanden, kost, sömn, motion, stress och beroendeframkallande medel samt hur hälsoproblem kan begränsas på individ- och samhällsnivå.
• Fältstudier och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Formulering av undersökningsbara frågor, planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med bilder, tabeller, diagram och rapporter.
• Sambandet mellan biologiska undersökningar och utvecklingen av begrepp och förklaringsmodeller. De biologiska förklaringsmodellernas historiska framväxt, användbarhet och föränderlighet.
• Informationssökning, kritisk granskning och användning av information som rör biologi. Argumentation och ställningstaganden i aktuella frågor som rör miljö och hälsa.

Uppgifter

Hjärnan

Hjärnan.docx

Hjärnan

Hjärnan.docx

Lektionsplanering

Måndag 22 augusti

Fråga 1 - 5

Torsdag 25 augusti

Fråga 6 - 12

Måndag 29 augusti

Fråga 13 - 18

Torsdag 1 september

Fördjupningsfrågor

Hjärnan

Hjärnan.docx

Använd dig av internet eller gleerupsportal för att svara på frågorna

Planering

Fredag 28/1

Fråga 1-6

Torsdag 3/2

Fråga 7- 18

Fredag 4/2

Fördjupningsfrågor

Laboration: Hur tätt sitter känselkropparna?

Hur tätt sitter känselkroppar.docx

Testa minnet - Laboration

Testa minnet.pdf

Beröring - Laboration

beröring.pdf

Laboration: Från öga till hand

Från öga till hand.pdf

Hjärnan - En informativ utställning

Din uppgift är att framställa en plansch. Denna gör du på papper eller digitalt genom canva.

På din plansch ska det framgå:

• Hur ser hjärnan ut?
• Vad ansvarar de olika delarna för?
• Kort sammanfattning om en sjukdom som påverkar hjärnan
• Skadliga substanser som vi stoppar i oss som påverkar hjärnans funktion - och hur dessa påverkar.
• Tips på hur man får hjärnan att fungera bättre

Delprov A3

npno9-vt16-biologi-delprov-a3.pdf