Värdegrundsarbete i gröna gruppen

"Förskolan ska ta till vara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla och social handlingsberedskap, så att solidaritet och tolerans tidigt grundläggs." (Lpfö 18)

 "Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet." (Lpfö 18) .

Det är väldigt tydligt uttryckt läroplanen för förskolan att hela dagen och allt vi gör med barnen är lika viktigt. Det är precis lika viktigt att vi har tydliga pedagogiska mål när vi äter, leker eller klär på oss som när vi har temasamlingar, gör naturvetenskapliga experiment eller har rörelselek. Barn lär sig hela tiden och det vi kan påverka är vad de lär sig. Att få stärkt självförtroende, plötsligt förstå nya språkliga, matematiska eller naturvetenskapliga begrepp eller att tillägna sig en ny motorisk färdighet kan ske precis när som helst under dagen. För att göra detta tydligt för både oss pedagoger och er vårdnadshavare, samt för att göra vårt pedagogiska arbete under hela förskoledagen utvärderingsbart, har vi valt att göra pedagogiska planeringar för våra olika rutinsituationer och för vårt värdegrundsarbete som verkligen pågår i alla situationer under hela dagen.

 

I den gröna gruppen har rolleken tagit en central plats. Barnen leker familj, hajar, de åker på utflykt, lagar mat, simmar, åker båt och leker djur. I rolleken övar barnen bland annat på turtagning, respekt, hänsyn, empati och ledarskap. Men leken behöver inte alltid vara en positiv upplevelse för barnen. Precis som Annica Löfdahl skriver i sin bok Kamratkulturer i förskolan kan leken vara en svår upplevelse för barn. Löfdahl skriver: 

"Så länge barn leker och är glada så tänker vi oss också att leken är något positivt och trevligt, och för det mesta är det naturligtvis så. Men det finns också en annan sida av leken, den att leken vid sidan av de positiva aspekterna också innehåller inslag av makt, positionering och ledsamheter. Leken kan till och med vara en obehaglig upplevelse för barnen när de kämpar med att skaffa sig en position." (Löfdahl, 2014 s. 27) 

När barnen leker så uppstår ibland konflikter som orsakas av exempelvis maktkamp, exkluderande, missförstånd och störande tillträdesstrategier till lek. Barnen i gröna gruppen har starka viljor och vi övar hela tiden på att respektera, förstå och ta hänsyn till andras viljor i leken. Det finns leksaker på avdelningen som är populära bland flera barn. Konflikter kan uppstå när ett barn vill ha en leksak som redan är upptagen av en annan. Ibland hotar barnen varandra genom att säga "om jag inte får den så får du inte komma på mitt kalas" eller "då är du inte min bästa kompis" osv. 

Barnen i gröna gruppen använder även strategier för att ta sig in i lek som inte uppskattas av kamraterna. Det kan exempelvis vara att riva ner en koja, ta en roll som stör den pågående leken eller att reglerna i leken inte följs av kompisen som vill vara med. Störande tillträdesstrategier kan resultera i uteslutande. Det är lika viktigt att ta hänsyn till reglerna i leken som det är att släppa in kompisar i leken och respektera och ta hänsyn till allas viljor. 

Vi ser att det finns ett behov av att utveckla förmågan att:

• Lyssna aktivt på varandra
• Använda språket för att hantera konflikter
• Säga stopp
• Lyssna på ett stopp
• Inkludera kamrater i leken
• Träna på strategier för att ta sig in i lek
• Respektera regler i leken
• Förhandla i leken
• Se allas lika värde vad gäller åsikter och viljor
• Förstå demokratiska principer
• Dela med sig av leksaker
• Respektera att någon annan har en leksak som jag vill ha

Hur gör vi?

Genom att vara närvarande med barnen har vi möjlighet att stötta dem i konflikthantering samt samtala om olika etiska dilemman som uppstår i vardagen. Samtal uppkommer under hela dagen och det handlar många gånger om känslor kring olika saker samt om barnens relationer till varandra och till oss vuxna. Barnen blir i samtalen medvetna om sina egna och andras känslor. De får även möjlighet att själva tänka ut sätt att be om förlåtelse. Exempel på olika sätt att be om förlåtelse är att säga förlåt eller göra förlåt genom att föreslå lek tillsammans, klappa/krama eller att göra någonting annat som kan göra den andre glad igen. 

Vi läser böcker, genomför rollspel och ser på filmer som berör värdegrund, som barnen kan reflektera över samt ge egna förslag på olika lösningar i konflikter som uppstår. 

Trygghetsvandring handlar om att synliggöra barnens känslor inför olika miljöer på förskolan som t.ex. på toaletter, lekutrymmen, matbord, utomhusgården osv. Det används också i syfte att förändra miljön eller vidta andra åtgärder för att öka tryggheten hos barnen. Att inte få vara med i lek, att det uppstår mycket konflikt i en viss miljö, att inte bli hörd eller sedd är olika saker som kan minska barnens känsla av trygghet. En trygghetsvandring i förskolans olika miljöer tillsammans med observation av barnens lek kommer genomföras för att öka barnens trygghet på förskolan. 

I vårt värdegrundsarbete utgår vi från ett arbetssätt som innebär att stärka båda barnen i en konflikt och ge dem strategier för att öka deras kompetens att lösa konflikter och att samarbeta med varandra. 

Vi arbetar också med att ge barnen bra strategier för att ta sig in i lek. Att fråga "får jag vara med?" eller "vad kan jag vara i leken?" är en bättre strategi än att springa in i en koja så att den går sönder. Att riva ner en koja kan vara ett sätt för ett barn att uttrycka sin vilja att vara med men att barnet saknar en fungerande strategi för att uttrycka det. Att riva ner eller förstöra i lek kan resultera i att barnen blir uteslutna av kamrater. Det är vår uppgift som pedagoger att stötta barnen att hitta en bättre strategi för att få vara med i lek. 

Vi uppmuntrar barnen att säga ”Nej” eller ”Stopp” och att respektera kompisarnas ”Nej”  eller ”Stopp” genom att bemöta barnen positivt: ”Vad bra att du sa nej!” och ”Vad bra att du lyssnade!”

Det positiva bemötandet när barnen lyssnar på kompisen är oerhört viktigt. Det måste finnas en tydlig "vinst" med att lämna tillbaka saken man tagit eller trösta en kompis man råkat säga något dumt till eller gjort ledsen på något annat sätt. Det måste kännas bra att göra saker bra igen om något blivit fel! Det positiva bemötandet är också viktigt för att stödja barnens självkänsla och deras känsla av att "jag kan göra fel men jag är aldrig fel". Vi uppmuntrar barnen att fråga innan de tar saker och att respektera den andre om den säger nej. Det är viktigt att kunna vänta på sin tur. Lika viktigt är det att dela med sig till sina vänner av olika saker och därför kan vi ibland få förhandla om sakerna på förskolan. 

Vi uppmuntrar barnen att hjälpa varandra innan vi pedagoger hjälper barnen. Vi uppmuntrar barnen när de hjälper varandra och vi berättar för dem vilka bra kompisar de är! Det gör vi för att barnen ska uppleva det som positivt att hjälpa andra men även för att de ska känna sig trygga i att be andra om hjälp. 

Hur blev det?

Hjälpfrågor:
Hur blev det gentemot fokusområden/lokala mål/styrkort och den genomförda undervisningen?

 

Läroplansmål

Läroplan

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,
• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
• förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
• respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och
• sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet,
• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,
• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,
• förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan, och
• förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem.