”Ett eget namn” tillsammans med Kanin och Igelkott (Barnkonventionen)

Utifrån den här planeringen kommer vi att undervisa barnen om barnkonventionen och barnens rätt till ”Ett eget namn” . Undervisningsaktiviteterna ”Ett eget namn” kan utgå från olika perspektiv. 1, Att barn ska få kunskap som sina rättigheter och vad de innebär i praktiken kring ”Ett eget namn”. (Barnkonventionen) 2, Att ge barnen möjligheter att utveckla sin förmåga att känna igen sitt namn, andras namn, födelsedagar, ålder, månader, samt medborgarskap som är kopplat till identitet. Stärka barns positiva bild om sig själv — jaget samt utveckla förståelse för andras identiteter och se olikheter som positivt (värdegrund/normer och värden) ) 3, Att utveckla intresse för skriftspråket och bokstäver/symboler. (Språk och kommunikation) Vi kommer att använda Kanin och Igelkott som medel (verktyg) samt andra medel för att nå målen.

Nuläge

Vi har observerat att barnen på Nyponet är intresserad av sitt eget namn. Barnen visar och uttrycka på olika sätt sina namn, vad deras familjemedlemmar heter, vad kompisarna och fröknarna heter samt andra namn som de känner till i sin omgivning. Vi har även observerat att många barn hos oss är intresserade av sina bokstäver i sitt eget namn eller känner igen sina bokstäver i kompisarnas namn och att lek - skriva. Vi vill därför göra barnen medvetna om ”Ett eget namn” bokstäver, andras namn, födelsedagar, ålder, månader  och medborgarskap som är kopplat till identitet. Samt att det ligger i vårt uppdrag att undervisa om barnkonventionen och skriftspråket som ingår i läroplanen för förskola (skolverket, 2018). 

Innehåll

I kompisboken ”Ett eget namn” funderar Igelkott mycket på namn när Igelkott har fått en lillebror i familjen.  På Igelkotts förskola pratar pedagoger och barn om namn och vilket land man kommer ifrån, och när man flyttar till ett nytt land behåller man sitt namn. Igelkott tar hjälp av sina kompisar att hitta ett passande namn till lillebror. Igelkotts föräldrar tycker att Pigge är ett passande namn på lillebror. Han som är så pigg och vaken. 

 

Syfte

Att medvetet arbeta med att stimulera barnen att utveckla förståelse för sina rättigheter. ”Ett eget namn” (Barnkonventionen)

Att stärka barns positiva bild om sig själv -Identitet/jaget samt utveckla förståelse för andras identiteter och se olikheter som positivt) (värdegrund/normer och värden) 

Att utveckla intresse för skriftspråket och bokstäver/symboler. (Språk och kommunikation)

Kommunens mål

• Värdegrund och barnkonvention
• Språkutvecklande arbete. (Språk och kommunikation)
  
  18
  
  .
• Lärmiljöer.

Avdelnings mål

—Utbildningen ska ge barnen möjlighet att utveckla  – respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna (skolverket, 2018). 

Konkretisering av målet

Att barnen kan efter förmåga beskriva att de har rättigheter i samhället. Ex ”Ett eget namn”  Och att alla barn är lika mycket värda. 

—Ge varje barn förutsättningar att utveckla – sin identitet och känna trygghet i den 

Konkretisering av målet

Att barnen kan efter förmåga uttrycka sitt eget namn, ålder, sin födelsedag, sin månad och sitt medborgarskap i form av land och flagga. Identitet - stärka barns positiva bild om sig själv -jaget samt utveckla förståelse för andras identiteter och se olikheter som positivt

– intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap. 

Konkretisering av målet

Att barnen kan efter förmåga uttrycka sig såväl verbalt och med kroppen. Det kan exempelvis vara:  att skriva sitt namn, teckna bokstäver, känna igen namn, bokstäver/symboler. 

Målkriterier (Det här ser vi och hör vi när målet är uppnått)

—När barnen kan efter förmåga kommunicerar och förstår att alla barn har rätt till ”Ett eget namn” (barnkonventionen)

—När barnen kan efter förmåga kommunicera sin identitet i form av ”ett eget namn” födelsedag, ålder, månad, land, flagga. Och känner till kompisarnas identiteter. I form av namnet, födelsedag, ålder, månad, land, flagga. (värdegrund/normer och värden) 

 

—Att barnen kan efter förmåga uttrycka sitt namn, samt andra namn i sin omgivning, teckna bokstäver, skriva bokstäver och känna igen sina kompisars namn och bokstäver. (Språk och kommunikation)

Vetenskaplig bakgrund

Vi pedagoger som arbetar på Nyponet. Har lång och beprövad erfarenhet av att arbeta med barnens namn på olika vis, som har genererat positiva effekter hos barnen. Linda Palm (2020) beskriver att förskolor har lång tradition av att arbeta med barnens namn i form av bokstäver, namnskyltar, klappa stavelser i namnet osv. Hon menar att idag har undervisningen kring barnens namn utvecklats och arbetet kopplas till barnkonventionens artikel 7 som är inskrivet i vårt uppdrag, att undervisa om barnkonventionen (Palm, 2020 och skolverket, 2018). 

I Kodknäckarna, Hitta språket understryks vikten av att vuxna på olika vis stimulera och stärker barns självkänsla, språk och kommunikation som är grunden för ett barns möjligheter att lyckas i livet. Hitta språket, ger förslag på 27 olika övningar och där beskrivs bland annat övningar som utgår från Barnets namn som en språngbräda till skrivandet (www.kodknackarna.se ). 

Det finns ett mångfald av forskning kring identitet och namn och att namnet kan innebära en starkt kopplat till identitet utifrån olika perspektiv. Bland annat i Nordiska samarbetskommittén för namnforskning. Symposium (2017) och Aldrin, Emilia (2016) lyfter forskning kring namnet och vilken betydelse och påverkan den har på identiteten. 

”En likvärdig förskola” som vi läser och fördjupar i arbetslaget. Boken berör våra fysiska lärmiljöer, professionella pedagoger och likvärdig undervisning och etik som vi pedagoger kan använda i vår verksamhet som kan generera någon form av kunskap till vår undervisning.

 

Referenser

Aldrin, Emilia (2016). ”Names and Identity”. I: Hough, Carole (red.): The Oxford Handbook of Names and Naming. Oxford: Oxford University Press, 382–394.

Nordiska samarbetskommittén för namnforskning. Symposium (2017). Namn och identitet: handlingar från NORNA:s 46:e symposium i Tammerfors den 21-23 oktober 2015. Uppsala: NORNA-förlaget.

Palm, L. (2020). Kompisböcker baserade på Barnkonventionen: handledning och inspiration. (Första upplagan). Stockholm: Natur & Kultur. 

Skolverket (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. [Stockholm]: Skolverket. Sverige

Weckström, E. & Klasson, M. (2019). En likvärdig förskola: alla barns rätt. (Första upplagans första tryckning). Stockholm: Natur & kultur.

www.kodknackarna.se

https://trepo.tuni.fi/bitstream/handle/10024/101708/nam_och_identitet_2017.pdf?sequence=1&isAllowed=y

• Strategier:

• Använda Kompisböckerna i undervisningen.
• Vi introducerar ”ett eget namn” i form av litteratur och drama
• Vi läser/samtalar böcker samt via Polyglutt som bygger på ”ett eget namn” och identitet. 
• Sapa levande lärmiljöer. 
• Bildstöd och teckenstöd kring ”ett eget namn” samt bokstäver och symboler (språk och kommunikation) 
• Konkretisera barnens individuella och personliga intressen kopplat till ”ett eget namn”
• Dramatisera olika scenarier.
• Arbetar med ”ett eget namn” med hjälp av skapande. ”Ett eget namn” kollage
• Upplev identitet med hjälp av sång, musik, rörelse. (Lära med sin kropp)
• Förhållningssätt: Vi pedagoger är nära och synliga för barnen och stötta i sociala samspel.
• Vi pedagoger stöttar barnen och benämner barnens namn i förskolan. Vi använda även namn och begrepp för att förtydliga och förstärka en positiv bild av barnet/barnen) 
• Vi pedagoger samtalar med VH om projektet. 
• Vi delar upp barnen i små grupper för att ge barnen arbetsro/studiero. 
• Vi pedagoger tar hjälp av barnen (Barns delaktighet och inflytande) 

Genomförande:

• Undervisningsaktiviteterna ” Ett eget namn” genomsyrar hela verksamheten såväl den styrda som den spontana. Och att barnen är delaktiga och har inflytande i undervisningen ”Ett eget namn”. 

Miljö och material (Det här materialet, eller miljö ska vi tillföra för att skapa förutsättningar att nå målen)

• Konkret material om ”Ett eget namn” som barnen kan utforska och arbeta med samt att ”Ett eget namn ” projektet är synligt i miljön. (Skap levande lärmiljöer) 
  

Så här ska vi dokumentera gruppens utveckling mot målet:

• Observation.
• Reflektion.
• Daglig dialog med vårdnadshavare samt uppföljningssamtal. 
• Lärloggar (Unikum)