Förutsättningar :

Här beskrivs den egna utbildningen. Barnantal, gruppsammansättning (- genus, ålder, språk) antal Bsk och Fsk, planeringstid mm. Informationen ska vara saklig och inte personlig.

Snäckan är en äldrebarnsavdelning med 20 barn, 4-6 år. Vi har 13 pojkar och 7 flickor. Vi är 2 förskollärare och 1 barnskötare fördelat på 2,9 %.

Vi har arabiska, bosniska, ungerska, spanska, turkiska, serbiska, albanska som flerspråk i gruppen.

Alla pedagoger har svenska som modersmål.

Reflektionstillfällen under läsåret har varit:

Gemensam reflektion i arbetslaget 2 tim/vecka.
Enskild reflektion 1 tim/vecka.
3 utvecklingsdagar/termin.
APT 2tim/månad.
Nätverksträffar vid 2 tillfällen, 2 tim/gång.

Styrdokument som vi använder oss av i vår utbildning är :

Läroplanen Lpfö -18
BUF:s målbilder utifrån språk och matematik
Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kartläggning av utbildningen :

Vi ska fokusera på att hitta ett utvecklingsområde utifrån ett undervisande förhållningssätt med fokus på flerspråkighet. Detta gör vi genom att observera utbildningen och eventuellt göra en eller flera tankekartor. Det kan tex vara någon rutinsituation, något mål i läroplanen, leken på gården, lämningar / hämtningar - " Gräv där du står " Motivera val av område utifrån kartläggningen utifrån avdelningens förutsättningar samt lärdomar och reflektioner från föregående års aktionsforskning.

På en utvecklingsdag beslutades att hela förskolans aktionsforskning skulle ha inriktning, flerspråkighet. Varje avdelning arbetar utifrån uttrycket, ”Gräv där du står”. Utifrån vår utvärdering av förra läsårets projekt gjordes det en gemensam reflektion att vi hade svårigheter att nå fram till barn och vårdnadshavare ur ett flerspråkigt perspektiv. Detta förstärktes av vårdnadshavarenkäten.

Genom kartläggning av vår verksamhet i bland annat högläsning, ser vi att där behöver vi ”Gräva där du står” för att utveckla de flerspråkiga barnens förutsättningar att utveckla undervisningsspråket, våga uttrycka tankar, ställa frågor och stärka sitt självförtroende till interaktion med alla barn. Vi kunde se att de barn med ett annat modersmål, inte var lika aktiva i samtal. De uttryckte sig väldigt ”tyst” och alltför ofta inte alls i samtal.

All forskning visar på att högläsning är bra för barns språkutveckling och att högläsning är utvecklande för barns tankevärld. Det är hur vi pedagoger skapar förutsättningar för de barn som har ett annat modersmål att utveckla undervisningsspråket genom högläsning, som vi vill fokusera på.

Kartlägg utvecklingsområdet :

Gör en ny tankekarta för att smalna av det utvecklingsområde vi valt. Brainstorma tillsammans! Koppla utvecklingsområdet till läroplanen. Vilken litteratur/teori kommer vi att ta stöd i? Leta efter relevant litteratur kring utvecklingsområdet, det kan vara forskning, böcker, artiklar, uppsatser mm. Det är viktigt att arbetet får en vetenskaplig grund.

I förskolans läroplan står, ”Barn med annat modersmål än svenskan ska ges möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål” Lpfö 18

”Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna på högläsning...” Lpfö 18

Att kommunicera med andra människor är en mänsklig rättighet och grundläggande förmåga står det i FN:s deklaration för mänskliga rättigheter.

Med dessa ord i åtanke vill vi undersöka om vi pedagoger skapar bättre förutsättningar för barn med ett annat modersmål genom att bilda små grupper (en pedagog och två barn med annat modersmål) vid högläsning. Vi vill genom en läsmiljö där barnet har möjlighet att lyssna, vågar uttrycka sig och lyssna på varandra kan tillgodo göra sig utbildningsspråket.vi vill att barnen ska få en inspirerande och tillåtande miljö.

Högläsning för flerspråkiga barn:
mindre grupper.
tre grupper en pedagog och två barn.
boksamtal med frågeställningar.
organisation, efter lunch, lilla planeringsrummet, Mona tisdag, Marie onsdag, Susanna torsdag
involvera vårdnadshavare
låna bok på utbildningsspråk och barnens hemspråk

Syfte :

Vad vill vi förbättra/ utveckla utifrån kartläggningen? (lärandeobjekt) Vad är vårt syfte ?

Stärka och stötta de flerspråkiga barnen i utbildningsspråket genom högläsning/bild/boksamtal i mindre grupp.

Aktionsfråga :

Utifrån de område ni valt att fokusera på formulerar vi en fråga.

Vad blir vår aktionsfråga?

Hur kan vi med hjälp av boksamtal i mindre grupper stötta flerspråkiga barn i utbildningsspråket?

Läroplansmål,

Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra.

Utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga.

Konkretisera läroplanens text: (utvärderingsbara mål som alla i personalen förstår)

Att barnen ska öka sin förmåga att våga fråga om de inte förstår. Öka sitt ordförråd.

Figurmål (huvudmål)

Öka sitt ordförråd, och därigenom öka sin tillit för att kommunicera med alla barn.

Differentiering - Vad behöver göras olika utifrån :

Lpfö kap 2:1
Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Planering av aktioner och val av verktyg :

Planera de aktioner som vi vill pröva utifrån de valda förbättringsområdet. Välj verktyg som ni tycker passar bäst för att följa aktionen / aktionerna . Loggbok/ reflektionsprotokoll, observation, samtal/intervju, film, ljudinspelning eller skuggning. Skriv in i tidsplanen när aktionerna ska göras och när ni ska reflektera och analyserar .

Högläsning bild/boksamtal i mindre grupp:

vi delar in oss i tre grupper
vi sitter i planeringsrummet
en pedagog och två barn en gång/vecka, tisdag - torsdag kl 12-12.30
gemensam bok förslag ”Ingrid och Ivar”.
bildsamtal, vi pratar om framsidan, barnen berättar….
vi läser boken och ”bjuder” in barnen till samtal om vad som händer
vi lägger boken i en sagopåse för att skapa en nyfikenhet och förväntan.

Verktyg:

Loggbok, hur reagerar barnen, vad säger barnen, ser vi någon utveckling, språkande, ordförråd etc.
bildstöd
TAKK
ljudinspelning

Resultat :

Beskriv kontinuerligt och systematiskt resultatet sakligt och värderingsfritt vad vi kan utläsa från den insamlade dokumentationen och reflektionsprotokoll.

Vi organiserade oss på ett sätt som för barnen möjliggjorde en lugn lärmiljö, (planeringsrummet) för språkande .Presentationen av boken vi skulle använda la vi i en lila sagopåse med stjärnor på. Barnen fick gissa vad som låg i påsen och beskriva vilken färg påsen hade. Därefter började ett bildsamtal om vad för bilder det fanns på framsidan av boken. Vi pedagoger såg i våra loggböcker att barnen hade en vilja att berätta om vad de såg på bilderna, både verbalt och fysiskt. Vi kunde också se att barnen var ivriga och visade ett intresse. De hjälpte varandra med ord, och pratade i munnen på varandra. Vi träffades i de små grupperna vid flera tillfällen och samtalet fortsatte över tid.

Exempel:

" Varför säger du "ekorrre"? (rullande r) Mamma säger ekorre." ( tungspets r)

Det var en bild på en svamp i boken, - "Jag har plockat svamp med min mamma, jag hade stövlar på mig".

Ett barn berättade för sina vårdnadshavare, - "Jag får gå till ett spännande och hemligt rum och titta i en bok"

Ett barn visade en kotte för en pedagog från en annan avdelning, - Ekorre!
pedagog- är det en ekorre?
- Nej, sa barnet,skrattade och sa ekorre.

Det var en bild på en mask i boken, Barnet berättar att hon lyssnar på en saga på sin Ipad om en mask. Pedagogen frågar om det är på Polyglutt, - JA! på Polyglutt.

Barn1 -Jag tror de ska gräva efter mat i skogen. Barn2- Men, de har ingen spade ju.

Ett barn visar med handen ordet dragkedja på sin kropp och visar på bilden en jacka med dragkedja, pedagog,- Ja en dragkedja. Barnet försöker härma ordet. Vid utegång visar barnet på sin dragkedja för pedagog och provar att säga dragkedja.

Analys :

Vad ser vi pedagoger utifrån den insamlade dokumentationen och reflektionsprotokoll, varför blev det som det blev? Ser vi några mönster? Kan vi koppla vårt resultat till teori? Analysera resultatet utifrån analysbegrepp utifrån vald teori. Ge exempel utifrån resultatet kopplat till de valda analysbegreppen T. ex " Vi ser att Kalle samspelar när han ger Lisa spaden ".

Vi utgår från Vygotskij och det sociokulturella perspektivet, där samspel, interaktion och scaffolding är några begrepp som vi kunde se i vår aktion.

Vi kan se samspel och dialog mellan barnen, - barn1-jag tror de ska gräva efter mat i skogen, - barn 2 - det finns ingen spade ju.

En pedagog som stöttar barnet i situationen med dragkedjan, och ”kotten.

Att utgå från barns livsvärld ex, barnet som återberättar att han har plockat svamp i skogen med sin mamma och hade stövlar på sig. Detta är viktigt för oss pedagoger att vara i barnens olika livsvärldar för att utmana barnen och visa intresse.

Slutsats :

Kan vi se att vår undervisning har förändrat barnets kunnande och i så fall hur? ( Kan vi se pedagogernas förändrande kunnande? ) Fick vi svar på vår fråga? Vad blir era slutsatser.

Att vi behöver tänka och planera utifrån en organisation och struktur som tillåter mindre gruppindelning och närvarande/stöttande pedagoger.

Lärdom/ reflektion :

Vad har vi i arbetslaget fått för nya lärdomar? Tankar inför fortsatt arbete/utvecklingsområde – motivera.

När man arbetar medvetet i mindre grupp med färre barn skapar vi förutsättningar för ett lärande, i detta fall språk.

"När barnen får mer talutrymme och får möjlighet att säga sin mening signalerar detta att man är värdefull - värd att lyssna på Karolina Larsson,( 2019) Barn med flerspråkighet behöver ännu mer tid. Att vi tänker hur vi pedagoger ställer frågor till barnen, öppna, slutna och äkta nyfikna frågor som inbjuder till samtal. att någon gång filma oss pedagoger hur vi agerar och bemöter barn.

Referens :

Lpfö 18

Språklig förebild i förskolan, Karolina Larsson

FN:s deklaration om mänskliga rättigheter

Snäckan PPF aktionsforskning vt 2022

Läroplanskopplingar

Matriser i planeringen

Uppgifter