Nymånen Utbildningsplan- 2022

Utbildningsplanen bildar en ram för Fruängens Förskolors utbildning. Den är en del i vårt systematiska kvalitetsarbete och beskriver de fokusområden som gäller för Fruängens förskoleområde under VT-2022. Områdena är framtagna utifrån förskolornas utvärderingar och Hägersten-Älvsjö SDF´s prioriterade områden.

 

 

Utbildningsplan

Varför har vi valt de här områdena?

Områdena utgår ifrån Stadsdelens nämndmål och är nedbrutna i relation till förskolornas utvärderingar och Stadsdelens prioriterade områden, med Läroplan för förskolan samt Barnkonventionen som grund. Fokus under året riktar sig mot språk och hållbar utveckling samt användningen av digitala verktyg som ska främja undervisningen och barnens utforskande.  

 

Följande styrdokument ligger till grund för vår verksamhet:

LPFÖ18, Barnkonventionen, Språkprogram för H-Ä fsk, Strategi för rörelse och fysisk aktivitet, Handlingsplan Matstrategi, Ställningstaganden för likvärdiga och tillgängliga lärmiljöer, Digitalisering pedagogiska ställningstaganden.

Styrdokument för förskolan i Hägersten-Älvsjö - Stockholms stads intranät

 

Nämndmål:

Alla barn i förskolan utvecklar sin förståelse för grundläggande demokratiska värden

Förväntat resultat

• Utbildning och undervisning utformas utifrån alla barns rättigheter, behov och intressen.

• Utbildning och undervisning präglas av ett interkulturellt och normkritiskt förhållningssätt.

• Alla barn utmanas i sin språkutveckling genom en medvetet planerad utbildning och undervisning.

Enhetsmål:

I Fruängens förskolor är gruppen en tillgång där varje barn har sin självklara plats, ges utrymme och blir lyssnad på.

Förväntat resultat

• Barnens tankar, idéer, kultur och mångfald tas tillvara och syns i den pedagogiska miljön
• Barnen samarbetar, samspelar och respekterar varandra
• Barnen möter en språklig och kommunikativ miljö där de kan utveckla sin förmåga att utöva inflytande

Övergripande arbetssätt för Fruängens förskolor

Vi är närvarande vuxna som lyssnar på barnen och varandra och tar tag i konflikter direkt när de uppstår. Vi bemöter barn och vuxna med ärlighet, uppriktighet och med insikt om alla människors lika värde.

Barnen görs delaktiga genom att vi är tydliga och positiva förebilder och ger barnen verktyg för konfliktlösningar.

Vi ska ha en övergripande bild av personal, barn och verksamhet och respektera att alla är delaktiga i att forma verksamheten. Vi respekterar att vi alla är olika och ser olikheter som en möjlighet till utveckling. Vi är tydliga förebilder som inte tolererar diskriminering. Vi är medvetna om och delaktiga i den förändring som sker i samhället.

Pedagogerna gör en kartläggning av barngrupperna vid höstterminens början. Stöddokument och observationsunderlag finns gemensamma i enheten. Dessa ligger till grund för höstens revidering av Aktiva Åtgärder och plan för kränkande behandling. Värdegrundsarbetet är ständigt pågående och behov och arbetssätt utvärderas och justeras kontinuerligt.

Pedagogerna är uppmärksamma på och reflekterar tillsammans över sitt eget förhållningssätt i relation till alla barns möjlighet utrymme och inflytande i förskolan. Pedagogerna arbetar aktivt och normkritiskt medvetet genom att, tillsammans med barnen, diskutera bilder, böcker, filmer som representerar olika normer. Digitala hjälpmedel används för att belysa olika kulturer och normer. Pedagogerna uppmuntrar barn, föräldrar och varandra att dela med sig av kunskap kring olika kulturer och låter dessa vara en del av förskolans verksamhet.

Pedagogerna följer upp genom observation och dokumentation samt genom fortlöpande reflekterande samtal med barnen i grupp under terminen. Pedagogerna uppmuntrar och bekräftar barnens tankar, idéer och egna val och utvecklar miljö och verksamhetens innehåll tillsammans med barnen.

Bilder och text används för att ge förslag på aktiviteter och material. Vi arbetar med bokstäver och symboler i olika projekt samt använder oss av språkstödjande metoder som TAKK och PECS.

Ett varierat litteraturutbud finns synligt för att väcka barnens nyfikenhet. Högläsning, boksamtal och berättande är viktiga arbetssätt som medvetet används vid olika tillfällen under dagen. Vi fördjupar arbetet med högläsning som tog avstamp i stadsdelens satsning 2021. 

 

Barnen ska möta likvärdiga lärmiljöer enligt stadsdelens gemensamma ställningstagande.

Arbetssätt:

Vi vill arbeta med kooperativt lärande. Att lärande sker i mötet med andra. Barnen får en vidare syn på vad man lär sig. De ser att det finns olika sätt att komma till en slutsats. vi arbetar utifrån tanken av den proximala utvecklingszonen där pedagoger utmanar barnen en liten bit över deras kunskap och förmågor för att gynna deras utveckling och lärande. 

Vi vill även ha ett evidensbaserat arbetssätt där vi använder oss av alla våra resurser och kunskaper i arbetslaget och tar del av relevant ny forskning. Det är ett sätt att se det enskilda barnet och dess behov och koppla det till Läroplanen om vad barnet har för inflytande och vad det lär sig just nu.

Vi vill att alla barn ska känna sig trygga och känna att de har något att bidra med oavsett vilka styrkor de har. Att göra olikheter till en tillgång som gynnar hela gruppen. Genom att ta tillvara på barnens styrkor och intressen och lyfta deras positiva egenskaper och kunskaper, och basera stor del av vår undervisning från deras intressen och tankar och belysa dem i gruppen gör vi alla till en tillgång i samspel och lek.                                                                                            

Vi har som mål att låta alla barn komma till tals och ha inflytande och bli delaktiga i verksamheten där de kan se att deras åsikter och engagemang gör skillnad. Genom att skapa situationer, aktiviteter utifrån deras åsikter, tankar. 

Vi pedagoger på Nymånen turas om att sitta vid matborden, vi pedagoger byter plats varje vecka, vi turas om att hålla i undervisning och omsorgs situationer så som vilor, samlingar, och aktiviteter så att alla barn känner sig trygga med alla pedagoger.

Vi anpassar de olika rutinerna tex. matsituationen utifrån barngruppens nuläge, behov. Vilket utvärderas och revideras kontinuerligt. 

Eftersom vi flyttat ut stora delar av verksamheten under Coronaepidemin så har vi anpassat våra aktiviteter till att vara mer utomhusförlagda. Med rådande nuläge ska vi sakta börjat flytta in mer av undervisningen under VT22                                                                               

Vi ska fortsätta att arbeta i projektform, och delar ofta upp oss i mindre grupper. Så som lekgrupp, sång och musik grupp, bok ritning/samtal, naturvetenskapliga experiment, rörelse som tex yoga och minirörelse.Då får alla barn möjlighet att göra sin röst hörd i mindre sammanhang. 

Vi ska ha lekgrupp där barn som har behovet av att stärka sina lekkoder får utvecklas i sin takt efter sina behov och intressen.

Vår ambition är att i största möjliga mån dagligen utbyta information med vårdnadshavare om möjlighet och behov finns.

Vi kommer att lägga fokus på den dagliga kontakten med vårdnadshavarna samt använda oss av Skolplattformen och göra lärloggar och nyhetsinlägg.                                                                                            

Vi ska ha föräldramöte som vi ska anpassa efter rådande situation utefter Coronarestriktioner.

Vi ska ha utvecklingssamtal med vårdnadshavarna utefter behov antingen digitalt eller fysiskt.

Då vi har nya lokaler och nya utmaningar i miljön ska vi fokusera på att kartlägga, göra intervjuer och gå trygghetsvandring med barnen. Det är ett sätt att få reda på hur det känns för barnen i vår miljö och hur de är i sina kamratrelationer och genom dessa verktyg kan vi ändra på vårt arbetssätt och vår miljö och anpassa den efter barnen.

Vi ska ha en miljö på Nymånen som lockar och utmanar barnen till lek och aktivitet oavsett ålder eller kön. Vi omorganiserar utefter barnens intresse och anpassar miljön för att locka till lek. Våra rum är "levande" och ständigt är i förändring utefter enskilda barn och barngruppens behov och intressen.

Vi kommer arbeta fokuserat på språk och litteratur för att ge barnen ett rikt språk och en nyfikenhet för ord och bokstäver att våga prata i olika sammanhang och att utvecklas. 

Vi har samlingar som fokuserar på språk och språklek där vi leker fram språket. Lär oss hur olika bokstäver ser ut, hur de fonetiska ljuden låter. Det gör vi med hjälp av olika sagopåsar, sånger, teater mm. 

Vi ska uppmuntra och utmana barnens vilja att lära sig skriva sitt och kamraters namn, ge barnen nya ord, synonymer och hela tiden ”höja ribban” för den språkliga utvecklingen. Vi ska ha två mindre samlingar där vi kan skapa mer talutrymme för barnen. Vi ska ha två läsvilor som anpassas efter barnen. Där vi även har boksamtal, vilket kommer att gynna språkutvecklingen.  Vi ska lägga stor vikt vid högläsning och vi ska läsa så ofta vi kan. Vi läser även ute när vädret tillåter.

Vi uppmuntrar barnen att själva berätta för sina vårdnadshavare vad de gjort under dagen. Vi kommer även att ibland ge barnen en bild att ta med hem vad vi gjort under dagen så att barn och vårdnadshavare kan samtala. Ex vara en bild på maten., vilken park vi besökt, stenar barnen hittat.

 

Vi ska ha symboler och skrift uppsatt och uppmuntra barnens litteracitet för att skapa en nyfikenhet till skriftspråket.  För att barnen ska få en förståelse för hur man läser av symboler och kommunicerar i skrift och bilder. 

________________________________________________________________________________________________________ 

 Nämndmål:

Alla barn i förskolan utvecklas och lär utifrån sina förmågor i lärmiljöer av hög kvalitet 

Förväntat resultat

• Alla barn utforskar, leker och kommunicerar i likvärdiga och tillgängliga lärmiljöer.
• Alla barn utmanas genom en medvetet planerad utbildning och undervisning som synliggör sambandet mellan goda matvanor, fysisk aktivitet och hälsa.

Enhetsmål:

Varje barn i Fruängens förskolor möts av lärmiljöer där organisation/struktur, material och pedagogernas förhållningssätt återspeglar läroplanens intentioner.

Förväntat resultat

• Barnen visar rörelseglädje och lust att utmana sig själva motoriskt.
• Barnen visar intresse för och använder sig av matematiska begrepp
• Barnen visar intresse för miljö, natur, naturvetenskap och teknik
• Barnen visar intresse för och använder sig av digitala hjälpmedel

Övergripande arbetssätt för Fruängens förskolor:

Pedagogerna är positiva förebilder när det gäller förhållandet till mat och rörelse.  De organiserar aktiviteter som uppmuntrar till rörelse både ute och inne. De förmedlar matglädje och vikten av att äta en varierad och näringsrik kost.

Barnen får tillgång till ett varierat konstruktionsmaterial och utmaningar att använda dessa på olika sätt enskilt och i grupp. Pedagogerna introducerar och sätter ord på olika matematiska, tekniska och naturvetenskapliga begrepp i vardagen under lek, rutinsituationer och olika aktiviteter.

 

Pedagogerna uppmärksammar och introducerar barnen i vardagsteknik och använder sig av digitala verktyg för dokumentation och kunskapssökning tillsammans med barnen. Lärplattor, datorer och projektorer används som ett komplement i alla delar av verksamheten för att reflektera, återskapa upplevelser som barnen haft eller introducera nya spännande begrepp och världar.

Arbetssätt:

Vi kommer arbeta aktivt för att få in mer rörelse i vardagen genom att skapa mer rörelsetillfällen, både spontana och planerade. Genom att sätta på musik till barnen för spontan dans både inne och ute, gå till skogen och klättra i berg. Ha styrda rörelse aktiviteter som miniröris, dans och rörelse lekar, yoga, rörelsebanor på gården som rörelsetipspromenad, hinderbana. Även  rörelse avbrott i tex samlingar eller andra styrda aktiviteter. 

Vi kommer att fortsätta arbeta med kroppen och hälsa och då både lära oss om kroppens olika funktioner och organ samt vikten av fysisk aktivitet och hälsosam mat. Vilket är en del i hållbar utveckling. Utefter samhället idag, forskning och barnens intresse lära oss om tex virus, näring, kroppsfunktioner. Vi kommer tex ha experiment hur långt tar sig en nysning, mögelpåväxt på ostskivor när man tagit på dem med otvättade/tvättade händer, lyssna på vårt hjärta, i vila och aktivitet, provsmaka olika mat mm. 

Vi ska erbjuda barnen en utforskande inomhusmiljö som stimulerar och skapar nyfikenhet för matematik.

Vi ska ha material som lockar till sortering, klassificering, mätning, lokalisering och att räkna. Vi ska benämna de matematiska termer som finns i vardagen på olika sätt för att bredda barnens förståelse för matematiska begrepps betydelse tex att räkna både  "1,2,3" och ”första, andra, tredje” "3,2,1" osv. Vi har matematiksamlingar där vi fokuserar på bishops olika matematiska aktiviteter (Leka. förklara, designa, lokalisera, räkna och mäta). Vi visar på matematiken i vardagen och i lek genom att vi använder de matematiska begreppen och visar på samband för att ge en större förståelse för det abstrakta som matematik kan vara. Vi ska fokusera på olika matematiska begrepp och visa på att matematik används och finns runt oss hela tiden. tex ha matematiska boksamtal eller rörelseaktiviteter där vi plockar in de matematiska begreppen och samtalar om dem. Tex "lokalisera" "avstånd" "mängd" uppskattning "mönster" "tid" "subtrahera" mm. för att ge barnen en förståelse för begreppet. För att barnen ska känna att de får större kontroll av sin vardag, omgivning och egen tid och dag på förskolan samt har bra förkunskaper den dagen. Vi fokuserar på att arbeta ämnes integrerat för att visa hur allt hänger samman tex naturvetenskap och matematik genom årstider, månader dagar klockan är uppbyggda, vi använder estetiska verktyg för att göra matematiken synlig så som, rita, teater sång och rörelse.  

Vi ska ge barnen nyfikenhet och intresse för naturvetenskap genom att följa årstiderna och ta vara på de möjligheter som ges i naturen utefter specifik årstid. Tex visa på enkla fysikaliska fenomen genom att frysa is figurer på vintern.  Leta efter vårtecken som knoppar och fåglar på våren. Plantera och se hur det blir en planta från frö, vad växer eller inte växer. Från bord till jord till bord... Provsmaka och sen plantera frön från sånt vi äter. Vi har plockat ekollon som vi satt i vatten och följer vad som händer. Använda oss av Qr koder för att få in det digitala tex sätta upp qr kod med fågelläten. Vi kommer att göra flera olika experiment för att ge större förståelse för hur världen fysik och kemi fungerar.

Vi ska stimulera barnens bygg och konstruktionslek genom att ha ett varierat byggmaterial och tillföra nya spännande element i bygg och konstruktionsleken in tex ficklampor då de bygger med MagnaTiles eller bygga  genomskinliga byggmaterial på ljusbordet. 

Vi ska läsa böcker med anknytning till olika ämnen och ge barnen begreppen så att de ser att olika ämnen finns i allt. Tex läsa faktaböcker om naturvetenskap och visa på vad som är naturvetenskap och fantasi i olika sagoböcker, ha matematiksaga där vi plockar ut de matematiska begreppen och diskuterar dem i vanliga sagoböcker. Vi ska nyttja det digitala biblioteket ”PollyGlutt” 

Vi vill uppmärksamma teknik och tekniska lösningar i både vardagen o mer avancerade genom att undersöka, prata och prova på. Hur fungerar ett handtag? eller ett lås? vilken avancerad teknik finns? Vad finns det för robotar och vad kan de göra? Vad har vi för digitala verktyg på förskolan och hur fungerar de? 

Vi ska använda olika digitala verktyg för att förstärka de olika ämnesområdena och för att inspirera hur digitala verktyg kan användas på olika sätt.

Vi ska samtala och skapa förståelse för källkritik med hjälp att göra egna bilder och filmer med greenscreen eller få en T-rex uppenbara sig inne på förskolan och sen samtala om vad källkritik är och vad som finns på riktigt.

Lärplattan använder vi till olika appar så som polyglutt och trip trap träd, greenscreen tillsammans med barnen. Projektor används till bla koordinerade rörelse aktiviteter som just dance. Projektor titta på faktafilmer eller ha bio.

Vi har börjat arbeta med QR-koder som vi sätter upp på väggarna där barnen får scanna och sen visas en liten film eller ett ljud/bild. Just nu har vi Qr-koder med filmer från FN barnkonvention och böcker från polyglutt för att inspirera till att testa digitala tekniken och samtidigt lära sig om barnsrätt. 

Vi kommer använda oss av en micro/makro puck för att förstora saker och se hur saker ser ut i detalj. För att förstärka nyfikenheten för tex naturvetenskap och biologi. 

Vi ska använda telefon och lärplatta (fota och filma) för att dagligen dokumentera barnens lärande, inflytande och delaktighet för att kunna ha som reflektionsmaterial tillsammans med barnen.

 

 

 

______________________________________________________________________________________________________

Nämndmål:

Boende i Hägersten-Älvsjö har tillgång till ett rikt utbud av kultur och evenemang

Förväntat resultat

• Barn på förskola och unga i stadsdelsnämndens verksamheter får möta och själva prova olika former av kultur och skapande.
  
  

Enhetsmål:

Fruängens förskolor erbjuder barnen återkommande kulturella upplevelser kopplade till innehållet i den pedagogiska verksamheten.

Förväntat resultat

• Barnen uttrycker sig genom sång, dans, teater och skapande i bild och form.
• Barnen får uppleva kulturtillfällen Av -, Med - och För- barn som är kopplade till aktuella projekt.

Övergripande arbetssätt för Fruängens förskolor:

Pedagogerna introducerar olika material och tekniker för barnen för att skapa förutsättningar att utveckla sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer. 

Estetiska uttrycksformer ingår som en del i de flesta projekt. Pedagogerna tillhandahåller ett varierat material och skapar tillsammans med barnen samt uppmuntrar deras egna initiativ till skapande.
 Miljön anpassas för en lättillgänglig skapande verksamhet så att barnen på eget initiativ kan använda sig av utklädning, sång, lyssna på musik, dramatisera, klippa, klistra och måla.
 Pedagogerna erbjuder kulturupplevelser på förskolan och i den mån det går även utanför. Utifrån barnens intressen utvecklas projekt där kulturella upplevelser ingår som en del i temat.

Pedagogerna uppmärksammar och firar högtider och traditioner tillsammans med barnen och tar till vara på barnens egna intressen runt traditioner. Digitala hjälpmedel används för att lyfta in kulturupplevelser, från hela världen, i de projekt som barnen arbetar med.

Arbetssätt:

Vi ska ha högläsning varje dag i mindre grupper. Vi ska diskutera olika böcker både innehåll och hur de är skapade skrivna. tex vad är skillnaden på fakta böcker och sagoböcker. Titta på böcker med talande bild och talande text. Hur är en bok uppbyggd mm.  

Då vi inte har kunnat gå på så mycket kulturella tillställningar så som museum, teater, musikevent nu under pandemin. Ska vi ta tillvara de kulturella utbudet som erbjuds. Tex från biblioteket. och även använda oss av andra kanaler för att ge barnen ett rikt kulturutbud, vi kommer fortsätta att ha kvar vårt egna bibliotek där barnen kan låna böcker tillsammans med sina vårdnadshavare, då de har varit uppskattat. Vi kommer fortsätta ta del av olika museums digitala visningar, skapa egen teater och hitta digitalt olika musikföreställningar som kan passa barnen. 

Vi ska ge barnen nya ord då vi tex är ute på promenad, prata om det vi ser i vårt närområde. Så som olika kärl för återvinning, insektshotell, och andra föremål och naturmiljön i närområdet.

Nu när vi är nyinflyttade i Västertorp ska vi lära känna vår närmiljö och gå iväg ofta på upptätsfärd i området, hitta nya lekparker och andra intressanta platser. Då Västertorp är ett område med mycket statyer ska vi ta kulturvandringar, där vi tittar på konsten i området, samtalar och inspireras att göra egna konstverk. 

När vi varit ute tar barnen ofta med sig pinnar, stenar mm tillbaka. Vi kan utmana barnen att skapa något av materialet som de hittar. Vi ska fortsätta ha skapande material lättillgängligt och lockande. Målet är att barnen ska bli självgående i att ta färg, penslar och färg mm. Vi ska samtala om förger och deras egenskaper för att barnen ska få en förståelse för färglära, vilket ger dem mer utrymme när de skapar.

Vi vill föra in olika ämnesområden i vårt arbete med barnen om ett hållbart samhälle. Vi ska använda oss av både köpt material, återvunnet och naturmaterial i skapande. Tillverka/skapa i naturmaterial som lövtavlor, trollspön av pinnar. Vi ska använda naturmaterial för tex sortering. Vi ska få in teknik i arbetet med barnen (bygg och konstruktion) genom att tex bygga med stenar och pinnar i både stor och liten skala så som vägar och städer på marken eller kojor ute av grenar som vi får plats i. Vi ska låta barnen besöka parker och skog i närområdet. Klättra, hoppa, springa.

Vi ska ha dansstunder och lek på gården. Utefter barnens intresse så som tex ta ut musik och dansa till musik från melodifestivalen. Traditionella ringlekar  Tex ”-Kom alla mina kycklingar” ”-Kom som studsbollar!” Vad är klockan herr tiger, Katten är lat mfl.  Vi ska även ha disco och dans inomhus både fri dans till barnsånger och populär musik samt styrd danslek till musikpedagogiska program som "miniröris" mfl.   samt avslappningsövningar till musik. Vårt mål är att barnen ska ha en bra dag med både fysisk aktivitet och vila.    

Vi ska ta stöd i olika estetiska moment i den mesta av verksamheten för att förtydliga och göra det mer lustfyllt för barnens lärande. tex. Dockteater för att arbeta med värdegrund och hur man är en bra kompis. bild och form för att förstärka boksamtal och naturvetenskapliga kunskaper mm.  

Uppföljning

 

Alla pedagoger på Nymånen ansvarar för att dokumentera och följa upp samt delge kollegorna på reflektioner och andra möten.

Vi vill ha en bra dialog med vårdnadshavarna där vi samtalar på utvecklingssamtalen om barnens lärande, inflytande och delaktighet.