Historia år 9- 1900-talet

Under momentet i historia kommer du att läsa om de händelser som skedde under 1900-talet, med fokus på mellankrigstiden, andra världskriget samt efterkrigstiden. Du kommer att läsa om orsaker till och konsekvenser av dessa händelser och bekanta dig med några av 1900-talets centrala personer. Du kommer också att få träna på källkritik, historiebruk och historiemedvetande.

 

Sammanfattning av arbetsområdet

Mellankrigstiden (1919–1939)

Efter Första världskriget präglades världen av ekonomisk instabilitet och politiska förändringar. I USA ledde 1920-talets ekonomiska boom till den stora depressionen 1929, som spred ekonomisk osäkerhet globalt. I Sovjetunionen styrde Josef Stalin genom en totalitär regim präglad av kollektivisering, industrialisering och omfattande utrensningar. Tyskland drabbades hårt av Versaillesfreden och hyperinflation, vilket bidrog till Adolf Hitlers maktövertagande 1933. Europa såg en framväxt av diktaturer i Italien, Tyskland, Spanien och andra länder, medan demokratierna försökte balansera mellan inre konflikter och yttre hot.

Andra världskriget (1939–1945)

Kriget startade när Tyskland invaderade Polen 1939, vilket fick Storbritannien och Frankrike att förklara krig. Nazityskland och dess allierade erövrade stora delar av Europa och begick fruktansvärda brott, inklusive Förintelsen, där cirka sex miljoner judar mördades. Vändpunkter i kriget inkluderade slaget om Stalingrad (1942–1943) och invasionen av Normandie (1944). Kriget avslutades med Nazitysklands kapitulation i maj 1945 och Japans kapitulation efter atombomberna över Hiroshima och Nagasaki i augusti samma år. Efter kriget hölls Nürnbergprocessen, där ledande nazister ställdes inför rätta för krigsbrott och brott mot mänskligheten.

Efterkrigstiden (1945–1991) och tiden fram till idag

Efter andra världskriget delades världen in i två block: USA och dess allierade mot Sovjetunionen och dess satellitstater, vilket ledde till Kalla kriget. Koreakriget (1950–1953) var en av de första väpnade konflikterna mellan blocken. Kapprustningen mellan supermakterna inkluderade utveckling av kärnvapen och en rymdkapplöpning som kulminerade i månlandningen 1969. Berlinmuren, byggd 1961, blev en symbol för Kalla krigets splittring. Kubakrisen 1962 var nära att utlösa ett kärnvapenkrig. Vietnamkriget (1955–1975) var en förödande konflikt som visade begränsningarna av amerikansk militärmakt. Under tiden 1945-1975 avkoloniserades världen vilket ledde till att många länder blev självständiga. Kalla kriget avslutades först 1991 med Sovjetunionens kollaps, vilket markerade slutet på en era av global spänning. Efter Sovjetunionens fall och kalla krigets slut trodde många att det skulle bli färre krig och konflikter i världen, men så blev det inte. 1989 började antalet demokratier i världen öka, men runt år 2000 vände det och demokratierna blev färre igen.

Arbetssätt

Arbetet pågår v. 3-12 med eventuell förlängning beroende på vilket ämne som du ska skriva nationellt prov i (vilket ämne får vi veta ca. 2 veckor innan första delprovet som sker 29 april). Arbetet utgår ifrån valda delar ur läroboken Historia Utkik 9. Det är ett stort antal sidor, du kommer att få träna på att sovra i texten för att finna det viktigaste där du får hjälp av instuderingsfrågor som hör till sidorna. Dessa frågor innefattar den kunskap du förväntas ha efter arbetsområdet är genomarbetat, använd frågorna och svaren på dessa frågor när du förbereder dig inför examinationerna.

Del 1 Mellan två krig  sid. 214-229 Utkik. Pptx på team 9c SO. Film: https://urplay.se/program/236154-plugga-historia-mellankrigstiden

• Vad innebar det glada 20-talet? Beskriv hur det var i USA och ta med industrin samt jordbruket i din beskrivning.
• Vad hände den "svarta torsdagen" och vilka blev konsekvenserna?
• Vad innebar Roosevelts "The New Deal"? På vilket sätt ledde detta till ekonomisk uppgång i USA?
• I Stalins Sovjet bildades kollektivjordbruk, så kallade kolchoser: Vad skilde dessa från det vanliga jordbruket?
• Vad innebar Stalins femårsplaner?
• Miljontals människor dog under Stalins diktatur. Vilka grupper var särskilt utsatta och på vilket sätt råkade de illa ut?
• I Tyskland blir nazistpartiet landets största parti och Hitler för bilda regering. Vilka orsaker finns till att så många väljare gav Hitler sitt stöd?
• Vilka konsekvenser fick nazismens ideologi för judarna och andra utsatta grupper?
• Skulle samma sak som hände i Tyskland på 1930-talet kunna hända idag? 
• Vilka likheter och skillnader finns mellan nazism och fascism?
• Under mellankrigstiden minskar demokratin i hela Europa, inte minst i Mussolinis Italien och i Francos Spanien. Vilka orsaker finns till demokratins tillbakagång?

Exempel på viktiga begrepp/gestalter: börskrasch, depression, hyperinflation, nazism, fascism, kommunism, propaganda, koncentrationsläger, löpande band, New Deal, raslära, antisemitism, Roosevelt, Franco, Mussolini, Hitler.

Delprov 1 (se datum i provkalendern på skolans hemsida). Skriftligt prov.

Del 2  Andra världskriget och förintelsen sid. 230-251 Utkik. Pptx på team 9c SO. Film:https://urplay.se/program/236151-plugga-historia-andra-varldskriget

• Andra världskriget bröt ut 1939 men redan innan detta hade Tyskland och Hitler lagt under sig områden och skaffat sig mer makt. Förklara detta genom att använda följande begrepp: Saarområdet, Rhenlandet, Österrike, Münchenöverenskommelsen och Molotov-Ribbentrop-pakten.
• När och på vilket sätt bryter andra världskriget ut?
• Tyskland besegrar Frankrike genom blixtkrig, vad betyder blixtkrig?
• Vilka länder besegras av Tyskland? Vilka länder bjuder på motstånd?
• 1941 får Tyskland två nya mäktiga fiender. Vilka och varför?
• Varför blev Stalingrad och el-Alamein vändpunkter i kriget?
• Beskriv kortfattat situationen för de nordiska länderna under andra världskriget.
• Vad hände i Sydostasien under kriget?
• Vilka konsekvenser fick president Trumans beslut att fälla atombomben?
• Vad var Förintelsen och vilka grupper av människor var främst måltavlor för nazisternas förföljelse och utrotning?
• Beskriv vad som hände under Kristallnatten och dess betydelse för utvecklingen av nazisternas förföljelse av judar.
• Vad var koncentrations- och förintelselägren, och vilka var några av de mest kända lägren där massmord ägde rum?
• Vad var syftet med Nürnbergrättegångarna och vilka typer av brott åtalades de nazistiska ledarna för?
• Hur påverkade Nürnbergrättegångarna internationell lag?

Exempel på viktiga begrepp/gestalter: ockupera, SS, SA, Gestapo, atombomb, blixtkrig, Förintelsen, Nürnbergrättegångarna, Pearl Harbor, pogromer, förintelseläger, Auschwitz- Birkenau, getton, Operation Barbarossa, Churchill, Hitler, Göring, Goebbels, Himmler, Mengele.

Delprov 2 (se datum i provkalendern på skolans hemsida). Skriftligt prov.

Del 3  Efterkrigstiden  (sid. 252-281 Utkik. Pptx på team 9c SO.) I del 3 använder vi huvudsakligen serien Plugga historia och de tillhörande frågorna:

Film: https://urplay.se/program/236153-plugga-historia-kalla-kriget

• Mellan vilka år varade kalla kriget?
• Vilka två supermakter var på varsin sida i kalla kriget?
• Varför kallades konflikten för just kalla kriget?
• Hur styrdes Sovjetunionen under kalla kriget?
• Hur styrdes USA under kalla kriget?
• Vad betyder kapitalism?
• Vilka två militärallianser delade Europa under kalla kriget?
• Låg Berlin i dåvarande Östtyskland eller Västtyskland?
• Vad är ett proxykrig?
• Nämn två proxykrig under kalla kriget.
• Varför stöttade Sovjetunionen Kuba?
• Vad var det som utlöste Kubakrisen?
• Vad var heta linjen?
• Vad stämmer om månlandningen 1969?
• Vad hände 9 november 1989?
• När upplöstes Sovjetunionen?

Film: https://urplay.se/program/236155-plugga-historia-avkoloniseringen

• När sker den största delen av världens avkolonisering?
• Hur såg Europas stormakter ut i slutet av andra världskriget?
• FN bildas 1948. Vad beslutar man där?
• Hur gick befrielseprocessen oftast till?
• Varför ser Algeriets gräns ut som den gör?
• Vad var Mahatma Gandhis strategi för Indiens kamp för självständighet?
• Vad betyder ahimsa?
• Vietnamkriget var ett proxykrig. Vad är det? Förklara hur det gick till i Nordvietnam och Sydvietnam.
• Vem var Nelson Mandela?
• När avskaffades apartheid i Sydafrika?
• Hur har  de forna kolonierna påverkats av att ha varit kolonier?
• Vad är postkolonialism?

Film: https://urplay.se/program/236156-plugga-historia-nutidshistoria

• Vad hände 1989?
• Hur många nya länder bildades när Sovjetunionen föll samman 1991?
• Man kan säga att det är "peak demokrati" på 1990-talet. Vad menas med det?
• När går Sverige med i EU?
• Vilket miljöproblem löste man i världen på 1990-talet?
• I Sverige rådde optimism och framtidstro på 1990-talet. Ge några exempel på orsaker till det - och några konsekvenser.
• Varför blev det inbördeskrig i Jugoslavien 1991 - 2001?
• Vilka konsekvenser fick Balkankriget?
• Vad hände i Srebrenica under kriget?
• Vad hände den 11 september 2001?
• Varför såg al-Quaida USA som sin fiende?
• Vad var kriget mot terrorismen?
• Hur styrs Kina?
• Hur stor del av jordens befolkning lever i icke-demokratier på 2020-talet?
• Vad fungerar bättre i demokratier än i diktaturer? 

Material: lärobok Utkik, serien Plugga historia på URPlay, Forum för levande historia samt andra källor som exempelvis Begreppa och SLIPlay kommer att användas. I arbetet ingår gemensamma genomgångar, arbetsuppgifter, diskussioner.

Länk till begrepp på quizlet

https://quizlet.com/671495243/varldskrigen-flash-cards/?new

Bedömning

Arbetsområdet examineras genom skriftliga prov (delprov 1 och 2), muntliga moment samt lektionsarbete och övningar.

Läroplanskopplingar

Syfte

• kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp och långa historiska linjer,
• förmåga att ställa frågor till historiska källor samt att tolka, kritiskt granska och värdera dessa, och
• förmåga att reflektera över hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.

Centralt innehåll

• Tolkning av historiska källor från någon tidsperiod och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.
• Analys av historiebruk kopplat till någon tidsperiod, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa eller stärka nationella identiteter.
• Europeisk nationalism, imperialism och framväxten av olika former av demokrati och diktatur.
• De båda världskrigen, deras orsaker och konsekvenser. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag. Människors motstånd mot förtryck.
• Tolkning av historiska källor från tidsperioden och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.
• Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa opinion eller legitimera makt.
• Demokratiseringen i Sverige och framväxten av välfärdssamhället. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet.
• Kalla krigets konflikter samt nya maktförhållanden och utmaningar i världen efter det kalla krigets slut.
• Kontinuitet och förändring med utgångspunkt i långa historiska linjer kring levnadsvillkor, migration och makt.
• Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur individer och grupper använder historia för att kritisera samtida fenomen och påverka våra föreställningar om framtiden.

Kriterier

• Eleven visar grundläggande kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp. Till detta hör att eleven visar kunskaper om särskilt centrala historiska skeenden, däribland Förintelsen. Eleven för enkla resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och av människors levnadsvillkor och handlingar i förfluten tid. Eleven för enkla resonemang om kontinuitet och förändring utifrån några långa historiska linjer.
• Eleven ställer frågor till historiska källor och för enkla resonemang om vad källorna kan berätta om det förflutna samt om källornas relevans och trovärdighet.
• Eleven för enkla resonemang om hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.