Utbildningsplan Fruängens förskolor VT 2022 Skattkammaren

Utbildningsplanen bildar en ram för Fruängens Förskolors utbildning. Den är en del i vårt systematiska kvalitetsarbete och beskriver de fokusområden som gäller för Fruängens förskoleområde under VT-2022. Områdena är framtagna utifrån förskolornas utvärderingar och Hägersten-Älvsjö SDF´s prioriterade områden.

 

 

Utbildningsplan

Varför har vi valt de här områdena?

Områdena utgår ifrån Stadsdelens nämndmål och är nedbrutna i relation till förskolornas utvärderingar och Stadsdelens prioriterade områden, med Läroplan för förskolan samt Barnkonventionen som grund. Fokus under året riktar sig mot språk och hållbar utveckling samt användningen av digitala verktyg som ska främja undervisningen och barnens utforskande.  

 

Följande styrdokument ligger till grund för vår verksamhet:

LPFÖ18, Barnkonventionen, Språkprogram för H-Ä fsk, Strategi för rörelse och fysisk aktivitet, Handlingsplan Matstrategi, Ställningstaganden för likvärdiga och tillgängliga lärmiljöer, Digitalisering pedagogiska ställningstaganden.

Styrdokument för förskolan i Hägersten-Älvsjö - Stockholms stads intranät

 

Nämndmål:

Alla barn i förskolan utvecklar sin förståelse för grundläggande demokratiska värden

Förväntat resultat

• Utbildning och undervisning utformas utifrån alla barns rättigheter, behov och intressen.

• Utbildning och undervisning präglas av ett interkulturellt och normkritiskt förhållningssätt.

• Alla barn utmanas i sin språkutveckling genom en medvetet planerad utbildning och undervisning.

Enhetsmål:

I Fruängens förskolor är gruppen en tillgång där varje barn har sin självklara plats, ges utrymme och blir lyssnad på.

Förväntat resultat

• Barnens tankar, idéer, kultur och mångfald tas tillvara och syns i den pedagogiska miljön
• Barnen samarbetar, samspelar och respekterar varandra
• Barnen möter en språklig och kommunikativ miljö där de kan utveckla sin förmåga att utöva inflytande

Övergripande arbetssätt för Fruängens förskolor

Vi är närvarande vuxna som lyssnar på barnen och varandra och tar tag i konflikter direkt när de uppstår. Vi bemöter barn och vuxna med ärlighet, uppriktighet och med insikt om alla människors lika värde.

Barnen görs delaktiga genom att vi är tydliga och positiva förebilder och ger barnen verktyg för konfliktlösningar.

Vi ska ha en övergripande bild av personal, barn och verksamhet och respektera att alla är delaktiga i att forma verksamheten. Vi respekterar att vi alla är olika och ser olikheter som en möjlighet till utveckling. Vi är tydliga förebilder som inte tolererar diskriminering. Vi är medvetna om och delaktiga i den förändring som sker i samhället.

Pedagogerna gör en kartläggning av barngrupperna vid höstterminens början. Stöddokument och observationsunderlag finns gemensamma i enheten. Dessa ligger till grund för höstens revidering av Aktiva Åtgärder och plan för kränkande behandling. Värdegrundsarbetet är ständigt pågående och behov och arbetssätt utvärderas och justeras kontinuerligt.

Pedagogerna är uppmärksamma på och reflekterar tillsammans över sitt eget förhållningssätt i relation till alla barns möjlighet utrymme och inflytande i förskolan. Pedagogerna arbetar aktivt och normkritiskt medvetet genom att, tillsammans med barnen, diskutera bilder, böcker, filmer som representerar olika normer. Digitala hjälpmedel används för att belysa olika kulturer och normer. Pedagogerna uppmuntrar barn, föräldrar och varandra att dela med sig av kunskap kring olika kulturer och låter dessa vara en del av förskolans verksamhet.

Pedagogerna följer upp genom observation och dokumentation samt genom fortlöpande reflekterande samtal med barnen i grupp under terminen. Pedagogerna uppmuntrar och bekräftar barnens tankar, idéer och egna val och utvecklar miljö och verksamhetens innehåll tillsammans med barnen.

Bilder och text används för att ge förslag på aktiviteter och material. Vi arbetar med bokstäver och symboler i olika projekt samt använder oss av språkstödjande metoder som TAKK och PECS.

Ett varierat litteraturutbud finns synligt för att väcka barnens nyfikenhet. Högläsning, boksamtal och berättande är viktiga arbetssätt som medvetet används vid olika tillfällen under dagen. Vi fördjupar arbetet med högläsning som tog avstamp i stadsdelens satsning 2021.

 

Barnen ska möta likvärdiga lärmiljöer enligt stadsdelens gemensamma ställningstagande.

Arbetssätt:

 

Vi pedagoger är vuxna förebilder för barnet. Ett positivt förhållningssätt skapar trygga relationer. På Skattkammaren är upptäckarglädje, kamratskap och solidaritet viktigt. Vi arbetar normkritiskt och har ett interkulturellt förhållningssätt. Varje barns röst är lika värda och vi ser olikheter som en tillgång.

Vi pedagoger skapar en tillåtande miljö där barnets intressen är i fokus. Barnen får möjlighet att komma med idéer och påverka deras miljö. 

Vi högläser och tittar mycket i böcker. Samtalet är i fokus. Böcker med ett rikt innehåll och ett interkulturellt fokus prioriteras. Med bilder och leksaker dramatiserar vi sagor och gör orden begripliga. Vi använder och läser  Barnkonventionens: Tio kompisböcker.

På samlingen ger vi möjligheter till sång, sagolek och rörelse. Barnet får öva i att lyssna, prata och även i att få instruktioner och vänta på sin tur. Rörelsesånger, sånger, drama och sånglek varieras på samlingen. Vi lyssnar och dansar till musik från världens alla hörn.

Vi stöttar barnet i samspelet med andra barn. Vi bearbetar och reder ut konflikter och missförstånd. Vi deltar aktivt i leken där vi ger barnet förutsättningar för att lyckas i kontakten med andra barn. Relationsskapande är i fokus och en social gemenskap skall främjas. Språkutvecklingen kan se väldigt olika ut hos yngre barn. Det är viktigt för pedagogen att tyda förutom det verbala språket också kroppsspråk, gester och minspel.

Genom inskolning, nyhetsinlägg, utvecklingssamtal, lärloggar, föräldramöten och den viktiga dagliga kontakten med vårdnadshavaren så samtalar och visar vi vad barnet får möta och uppleva i verksamheten. Vårdnadshavaren får löpande information om verksamhetens  innehåll, vilka styrdokument vi har på förskolan, våra regler och även våra grundläggande värderingar.

 

 

________________________________________________________________________________________________________ 

 Nämndmål:

Alla barn i förskolan utvecklas och lär utifrån sina förmågor i lärmiljöer av hög kvalitet 

Förväntat resultat

• Alla barn utforskar, leker och kommunicerar i likvärdiga och tillgängliga lärmiljöer.
• Alla barn utmanas genom en medvetet planerad utbildning och undervisning som synliggör sambandet mellan goda matvanor, fysisk aktivitet och hälsa.

Enhetsmål:

Varje barn i Fruängens förskolor möts av lärmiljöer där organisation/struktur, material och pedagogernas förhållningssätt återspeglar läroplanens intentioner.

Förväntat resultat

• Barnen visar rörelseglädje och lust att utmana sig själva motoriskt.
• Barnen visar intresse för och använder sig av matematiska begrepp
• Barnen visar intresse för miljö, natur, naturvetenskap och teknik
• Barnen visar intresse för och använder sig av digitala hjälpmedel

Övergripande arbetssätt för Fruängens förskolor:

Pedagogerna är positiva förebilder när det gäller förhållandet till mat och rörelse.  De organiserar aktiviteter som uppmuntrar till rörelse både ute och inne. De förmedlar matglädje och vikten av att äta en varierad och näringsrik kost.

Barnen får tillgång till ett varierat konstruktionsmaterial och utmaningar att använda dessa på olika sätt enskilt och i grupp. Pedagogerna introducerar och sätter ord på olika matematiska, tekniska och naturvetenskapliga begrepp i vardagen under lek, rutinsituationer och olika aktiviteter.

 

Pedagogerna uppmärksammar och introducerar barnen i vardagsteknik och använder sig av digitala verktyg för dokumentation och kunskapssökning tillsammans med barnen. Lärplattor, datorer och projektorer används som ett komplement i alla delar av verksamheten för att reflektera, återskapa upplevelser som barnen haft eller introducera nya spännande begrepp och världar.

Arbetssätt:

De digitala verktygen: lärplattor, projektor, kameran i mobiltelefonen använder vi tillsammans med barnet vid tillfällen då ett lustfyllt lärande kan ske. Där samspelet, samtalet och aktiviteten interagerar med omgivningen. Musik, bilder, film och fakta använder vi i barngruppen för att bl.a. lyfta naturfenomen, teknik, olika matematiska begrepp och människokroppens funktioner. Upptäcka ljud och ljus.

Det finns en tydlighet i innemiljön där materialet har sin plats. Barnet kan lätt hitta det den vill använda. Vi utvärderar lekmaterialet och byter ut material vid behov. Barnet skall kunna välja material utifrån sina egna förutsättningar. Exempelvis pussel och spel med olika svårighetsgrad, konstruktionsmaterial med varierande storlek, skapandematerial och böcker.

Vi samtalar mycket med barnet om bokstäver, siffror och symboler. Barnet möter skriftspråk symboler och matematik i all vår miljö på förskolan. Matematiska begrepp lyfter vi pedagoger vid tillfällen som exempelvis vid högläsning, påklädning, blöjbyte, bygglek, fruktstund, lek i sandlådan, matsituationer, samlingen mm. Vi använder matematiska begrepp som antal, vänster/höger, former, läge och tal. Vi gör det även synligt i våra veckobrev till vårdnadshavarna.

Barnet får möta naturvetenskapliga fenomen i olika situationer. Som i vattenlek/vattenexperiment, snö och is, skapandeexempel: måla med pensel med vattenfärger, skapa med lera. Sinneslek är i fokus, inte resultatet.

I utemiljön på gården och i närområdet ser vi årstidernas växlingar. Vi samlar naturmaterial.  I samtalet med barnet och i leken gör vi olika naturfenomen tydliga och fångar upp barnens intressen.

Vi lär barnet att sopsortera och vi visar värdet av att ta hand om de saker vi har omkring oss och återanvänder till exempel papper, pysselmaterial och och använder naturmaterial. Barnet får också lära sig vikten av sin fysiska och psykiska hälsa, kost, hygien och omsorg om andra. Vi är noga med handtvätt efter pott/toalettbesök, handtvätt innan måltid och även efter måltiden.

Rörelselek har vi utomhus och inomhus. Vi bygger hinderbanor där barnen får använda hela kroppen. Krypa, hoppa, springa, smyga, rulla, åla mm. Vi använder dans och rytmik till musik och sång. Vi dramatiserar sagor. I våra projekt använder vi vår upptäckarlust och lusten till motoriska aktiviteter.

När pandemirestriktionerna tas bort: Vid matsituationerna får barnen prova bre smörgås, ta av maten och hälla upp dryck själva från små kannor. Vi försöker att de flesta av barnen har glas istället för pipmugg. Vi övar att äta med gaffel och kniv.

______________________________________________________________________________________________________

Nämndmål:

Boende i Hägersten-Älvsjö har tillgång till ett rikt utbud av kultur och evenemang

Förväntat resultat

• Barn på förskola och unga i stadsdelsnämndens verksamheter får möta och själva prova olika former av kultur och skapande.
  
  

Enhetsmål:

Fruängens förskolor erbjuder barnen återkommande kulturella upplevelser kopplade till innehållet i den pedagogiska verksamheten.

Förväntat resultat

• Barnen uttrycker sig genom sång, dans, teater och skapande i bild och form.
• Barnen får uppleva kulturtillfällen Av -, Med - och För- barn som är kopplade till aktuella projekt.

Övergripande arbetssätt för Fruängens förskolor:

Pedagogerna introducerar olika material och tekniker för barnen för att skapa förutsättningar att utveckla sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer. 

Estetiska uttrycksformer ingår som en del i de flesta projekt. Pedagogerna tillhandahåller ett varierat material och skapar tillsammans med barnen samt uppmuntrar deras egna initiativ till skapande.
 Miljön anpassas för en lättillgänglig skapande verksamhet så att barnen på eget initiativ kan använda sig av utklädning, sång, lyssna på musik, dramatisera, klippa, klistra och måla.
 Pedagogerna erbjuder kulturupplevelser på förskolan och i den mån det går även utanför. Utifrån barnens intressen utvecklas projekt där kulturella upplevelser ingår som en del i temat.

Pedagogerna uppmärksammar och firar högtider och traditioner tillsammans med barnen och tar till vara på barnens egna intressen runt traditioner. Digitala hjälpmedel används för att lyfta in kulturupplevelser, från hela världen, i de projekt som barnen arbetar med.

Arbetssätt:

På Skattkammaren använder vi musik till både dans, sång, rörelse och vila varje dag. Vi lyssnar på olika musikgenre och musik från hela världen. Vi lyfter modersmålen på Skattkammaren med sånger på olika språk. Just nu har barnen, arabiska, turkiska, hindi, serbiska, kinesiska och engelska som modersmål. Vi ser det som en tillgång med olika modersmål och kulturolikheter.

Vi använder många olika uttryckssätt, exempelvis skapande, sång, musik, rörelse och dans. Vi uppmuntrar spontansång, ramsor och lek med ord.

Vi dramatiserar sagor, sånger och använder även leken till att dramatisera det barnet intresserar sig för. Det kan vara allt ifrån doktorslek, restauranglek eller familjerollekar.

Vi har terminsprojekt. Vi läser, har boksamtal, dramatiserar, och använder projektet i skapande aktiviteter som lera, målning, pyssel, vattenlek mm. Vi använder berättelser vidare i leken. Vi kommer att besöka biblioteket i närmiljön. Beställa och låna böcker och gå på filmvisningar.

Skapande aktiviteter med olika tekniker får barnet utforska i sin takt. Vi provar att måla med pensel, använder toarullar, diskborstar, sprayflaskor och frukt/grönsaker. Vi skapar i lera, papper, lekdeg, vatten, och fingerfärg mm.

De digitala verktygen: lärplattor, projektor, kameran i mobiltelefonen använder vi tillsammans med barnet vid tillfällen då ett lustfyllt lärande kan ske. Där samspelet, samtalet och aktiviteten interagerar med omgivningen. Musik, bilder, film och fakta använder vi i barngruppen för att bl.a. lyfta estetiska miljöer, språk, musik, sång, film och dans.

Genom inskolning, veckobrev, utvecklingssamtal, föräldramöten och den viktiga dagliga kontakten med vårdnadshavaren så samtalar och visar vi vad barnet får möta och uppleva i verksamheten. Vårdnadshavaren får löpande information om verksamhetens innehåll, vilka styrdokument vi har på förskolan, våra regler och även våra grundläggande värderingar.

________________________________________________________________________________________________