Faktatext

Faktatexter är texter som är objektiva och sanna. De innehåller inga åsikter och ska därmed vara sakliga. Faktatexter kan finnas i faktaböcker, uppslagsböcker, på nätet, i tidningar och i läromedel. En faktatext berättar om ett visst ämne som till exempel en person, ett land, eller en händelse. Faktatexten börjar med en huvudrubrik som berättar vad texten handlar om. Efter huvudrubriken kommer ofta en inledning som väcker läsarens intresse för ämnet. En faktatext brukar delas in i olika stycken där varje stycke kan ha en egen rubrik som oftast handlar om en sak. Dessa rubriker kallas för underrubriker. När du skriver en faktatext är det också bra om du lägger in bilder som visar och kanske förklarar det du skriver om. Du kommer att använda dig av flera informationskällor när du skriver din faktatext. När du väljer din information behöver du vara källkritisk och det innebär att du granskar och bedömer källans trovärdighet. Det är viktigt att du frågar dig själv om du kan lita på källan, därför behöver du ta reda på vem som har skrivit texten och vem som har publicerat den. I en faktatext måste du redovisa källan för att läsaren ska kunna granska textens trovärdighet. (Jalla-raka vägen! Andersson&Ojala, Gleerups, 2017)

I det här arbetsområdet kommer du att få veta: 

• vad en faktatext är 
• hur du skriver en faktatext
• hur du skriver sakligt
• vad källkritik är
• hur du granskar en webbsida
• vad källkritiska frågor är

Du kommer att få träna dig på att:

• läsa texter
• analysera texters innehåll struktur och språk
• skriva texter 
• uttrycka dig källkritiskt
• presentera muntligt

I detta arbetsområde ska du att skriva en faktatext som kommer att bedömas. Du ska också att få göra en källanalys som kommer att bedömas. Därefter kommer du att få arbeta om faktatexten till en presentation som du ska presentera muntligt. 

Läroplanskopplingar

Syfte

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
• söka information från olika källor och värdera dessa.
• välja och använda språkliga strategier,

Centralt innehåll

• Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Olika sätt att skapa och bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
• Redigering och disposition av texter med hjälp av digitala verktyg. Olika funktioner för språkbehandling.
• Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala medier och verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer.
• Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter.
• Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.
• Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
• Hur man citerar och gör källhänvisningar, även vid användning av digitala medier.
• Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
• Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
• Redigering och disposition av texter med hjälp av digitala verktyg. Olika funktioner för språkbehandling.
• Meningsbyggnad på svenska i jämförelse med elevens modersmål samt hur orsakssamband kan formuleras genom olika typer av bisatser.
• Ordböcker och digitala verktyg för stavning och ordförståelse.
• Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd i tal och skrift i skolans ämnen när det egna svenska språket inte räcker till.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala medier och verktyg, för att planera och genomföra en presentation.
• Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag samt deras ord och begrepp.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter.
• Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra anteckningar.
• Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.
• Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
• Hur man citerar och gör källhänvisningar, även med användning av digitala medier.
• Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.