Skolbanken Logo
Skolbanken

Ämnen:

Svenska

·

Årskurs:

4

Klara svenskan åk 4 - Berättande text

Öjersjö Brunn B F-4, Partille · Senast uppdaterad: 23 februari 2022

Du har säkert hört och läst många olika sorters berättelser. Sagor, deckare, äventyr och spökhistorier är alla berättelser. Vi kommer att lära oss att känna igen de berättande texterna myt, fabel och fantasy. Vi ska lära oss att skriva en fantasyberättelse och att dramatisera en fabel. Vi ska även lära oss att förstå en berättelse genom att läsa mellan raderna (göra inferenser) samt att resonera kring en berättelses budskap.

Mål

Det här ska du lära dig:

Tala

  • känna igen en fabel
  • förmedla textens handling och budskap
  • säga repliker och använda kroppsspråk i en roll

Skriva

  • skriva en fantasyberättelse med en portal, två världar och magiskt inslag
  • hålla dig till ämnet
  • skriva miljö och personbeskrivningar
  • skriva skriva händelser med problem och lösning i kronologisk ordning
  • skriva dialoger med talstreck och varierande verb för ordet sa (skrek, viskade, ropade, muttrade osv.)
  • dela upp din text i stycken
  • använda skiljetecken (punkt, frågetecken och utropstecken)
  • stava vanliga ord
  • bearbeta och förbättra din text utifrån respons

Läsa

  • urskilja den berättande textens struktur
  • känna igen en myt
  • resonera om textens budskap
  • göra inferenser (läsa mellan raderna)
  • sammanfatta huvuddragen i det du läst

Begrepp

myt, fabel, fantasy, inferenser, miljö, personbeskrivning, inledning, problem, lösning, avslutning, kronologisk ordning, talspråk, kroppsspråk, pjäs, roll, dramatisera, 

 

Undervisning

Så här kommer vi att arbeta:
  • gemensamma genomgångar
  • diskussioner i helklass och mindre grupper
  • arbeta med boken "Klara svenskan"
  • dramatisera och spela upp en pjäs
  • skriva berättande texter
  • läsa berättande texter

 

Bedömning

Så här kommer du att få visa dina kunskaper:
  • muntliga diskussioner och resonemang
  • dramatisera och spela upp en pjäs
  • skriva berättande texter 
  • läsa berättande texter och svara på frågor muntligt och skriftligt

 


Läroplanskopplingar

formulera sig och kommunicera i tal och skrift,

läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och

Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.

Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.

Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.

Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av digitala verktyg.

Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.

Hur man använder ordböcker och digitala verktyg för stavning och ordförståelse.

Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.

Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.

Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.

Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.

Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback