Islam åk 8 vt22

Religion ÅK 8 VT22

Ämnesområden

·       Islam

Syftet

• ge kunskaper om hur religionerna växte fram, spreds och fick den form som de har i dag.

• ge insikt om religionernas betydelse för enskilda människors sätt att tänka, tro och leva.

• ge insikt om hur religionerna präglar samhällslivet.

• stimulera eleverna att utforma en egen genomtänkt livshållning och samtidigt utveckla förståelse och respekt för andra människors sätt att tro och leva.

 

Examination

-          Prov Islam 25/3-22

Preliminär Planering

	Lek 1	Lek 2	Lek 3
v.8	Intro Islam Genomgång Muhammeds liv	Fakta om islam, Islams spridning, Islams pelare och begrepp.	Genomgång venndiagram och Abrahams betydelse Likheter Jesus och Abraham
v.9	Sportlov	Sportlov	Sportlov
v.10	Koranen- Guds ord Text-analys koranen, NT och GT	Fortsättning text-analys	Arabernas spridning 600-talet till Islam idag. Viktiga händelser   Muslimska guldålder
v.11	Shia och Sunni	Kvinnor och män inom Islam	Islam och politik
v.12	Islam Idag	Repetition	Prov Islam

 

Instuderingsmaterial

-          Religion och liv Utkik kapitel Islam- En världsreligion s.168 till 210  

-          Venndiagram – judendom, kristendom och Islam

-          Power Points

-          Övriga uppgifter och dokument

Det ni ska lära er är inom ämnesområdet Islam

Grundläggande fakta om Islam exempelvis riter, myter, högtider och levnadsregler enligt Islam.

- Islams fem pelare och vad de innebär exempelvis fastan

- kort om Muhammeds liv när han föddes när han dog och kopplingen till Mecka och Medina.

- Var i världen Islam har störst spridning.

- Se begreppslista nedan.

Ha en kännedom om Islams historia, att religion spreds snabbt och växta och sträkte sig från Spanien till kina under 700-talet. Att Bagdad var centrum för vetenskap under 700- talet till 1000-talet. Nyckeln till att den arabiska vetenskapen började blomstra låg i översättning till arabiskan av grekiska, syriska, persiska och indiska skrifter, tog hand om deras vetenskap. De samlade de bästa från varje rike på ett ställe.

Bra att känna till att Kristna och Muslimer har haft konflikter sedan medeltiden exempelvis korstågen.

Napoleon besegrade  Egypten i Slutet på 1700-talet blev det identitetskris i den muslimska världen. Man har levt, fram tills nu, i tron om sin egen starka ställning i världen.  Europa ansågs av muslimerna/araberna som en liten mörk bakgård som inte har ngt att erbjuda.

Napoleon besegrar den mamulukiska arméen. Napoleon har men sig vetenskapsmän som presenterar det vetenskapliga sättet att tänka på kunskap. Om vi nu är en korrekt religion – om Gud står på vår sida – varför låter han dessa semi-kristna segra över oss, vi är ju de utvalda? à Teologer börjar fundera över vad

de gör fel. Två svar träder fram:

Nr 1: Vi är för lite religiösa.

Nr 2: Vi måste bli moderna och ta del av den nya utvecklade världen.

Isis och Al Qaida är rörelser som är väldigt sprungna ur denna tid.

± Kairo blev ett muslimskt, intellektuellt maktcentrum och är så än i dag.

± Öppenheten försvann och de fria tankarna dog. Koranen var den enda kunskapskälla som behövdes, menade teologerna.

I dag är den muslimska världen svag i många avseenden. Det finns inget fullödigt demokratiskt, muslimsktland. Snarare är länderna mer eller mindre diktaturer, där massmedier och debatt är hårt styrda. Massmedia i västvärlden ger ofta en negativ bild av Islaams vilket påverkar månniskros syn och företälningar om religiomen,

 

 

Likheter och skillnader mellan Islam och Judendom samt kristendom.

 

Exempelvis synen på Gud, hur olika ritualer går till, synen på vad som är rätt och fel. Skillnad mellan koranen, bibeln och GT- Koranen är gudsord, medans NT och GT är en samling av texter, berättelser och myter skrivna av människor. Bibeln är som en bokhylla med massor av olika böcker i.

 

Skillnaden på Muhammed och Jesus betydelse för religionerna.

 

Det viktigaste att framhäva är kanske att Muhammed inte sägs ha varit någon gudomlig person. Han var en vanlig människa, om än den störste bland profeter. Han sa själv att han inte var helt säker på att han på domens dag skulle accepteras av Gud. Men detta hindrar inte att Muhammed vördas

mycket djupt av de troende. När man nämner hans namn lägger man alltid till en välsignelseformulering över honom. Muhammed var inte bara en profet, han var den störste bland alla, och den siste. Jesus var också en människa och profet, om än av lägre rang än Muhammed. Det är islams syn. Naturligtvis var det stora skillnader mellan Jesus och Muhammed. Jesus sa att ”hans rike inte var av denna världen”. Så levde han också, enligt Nya testamentet. Men Muhammed var både en religiös, politisk och militär ledare – en imperiebyggare.

 

 

 

Hur samhällen påverkas av Islam (hur historisk bakgrund påverkar nutid, eller möten med andra kulturer)

Det som med hur samhälle påverkas av Islam är exempelvis att religiösa levnadsregler påverkar hur människor lever, tänker och agerar. exempelvis att bönen fem gånger om dagen är en viktig del inom islam. fastan är viktigt, eller att det är förbjudet att dricka alkohol eller att det finns vissa kulturer inom Islam bestämmelser kring hur man ska klä sig exempelvis slöja. Hur detta påverkar en människas identitet och liv. Inom kristendomen är julen och påsken en viktig högtid och trotts att väldigt många inte är kristna i Sverige påverkas man ändå av detta. en annan viktig aspekt är att den religion som dominerar i västvärlden i många länder som är rika är kristendomen. inom de senaste 300 åren har Europa och Nordamerika blivit alltmer sekulariserade och låtit vetenskapen dominera världsbilden. I många länder där Islam är den dominerade religion har ännu inte vetenskapen tagit över religionen. det påverkar också hur samhällen fungera och hur en människans identitet är.

 

Hur Islam formar människors identitet, vad religionen betyder för människor

Identiteter menar jag vika tankar, åsikter, värderingar som skapar en personlighet. Någon gång under livet ställer sig alla människor frågor som ”Vem är jag och varför finns jag?” och ”Vad är meningen med livet?”. Tron och religionen har för många en viktig roll i dom här frågorna. Att tillhöra en religion ger också en samhörighet och gemenskap med andra troende människor. Du får en identitet som kristen, muslim, jude, buddhist, hindu. Att veta vem man är och var man hemma och skapar trygghet. Exempelvis att bära en symbol. Ett kors kan betyda att personen känner tillhörighet med kristendomen och även kanske ett skydd. Ett sätt att vara nära och ständigt påminnas om gud.  Specifika kläder inom en religion kan göra att den religiösa identitet bli starkare, förväntningar på sig att vara en bättre och trogen religionen.  En religiös identitet kan även skapa ett utanförskap i grupper där majoriteten tillhör en annan religion eller inte är troende.

 

 

 

Förmågor och kunskapskrav

Fakta och begrepp	Eleven har grundläggande kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.   Mängd	Eleven har goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.     Mängd	Eleven har mycket goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna     Mängd
Resonera kring religiösa likheter och skillnader	Dessutom för eleven enkla resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar.   Svaret ska innehålla ett enkelt resonemang med en central likhet och en central skillnad med en beskrivning	Dessutom för eleven utvecklade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar.   Svaret ska innehålla ett utvecklat resonemang med minst två centrala likheter och två centrala skillnader. Med beskrivningar.	Dessutom för eleven välutvecklade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar.   A ska svaret innehålla ett välutvecklat och nyanserat resonemang kring tre eller fler centrala skillnader eller tre eller fler centrala likheter. med beskrivningar
beskriva med resonemang hur religion påverkar/påverkas av/ samhället	Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang.     En konsekvens/orsak av att hur samhället blir påverkad/påverkas av religion förtydligas med ett exempel	Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva förhållandevis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang.   Två konsekvenser/orsaker hur samhället blir  påverkad/påverkas av religionen förtydligas med två exempel. Orsakerna hänger ihop	Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang.       Fyra relevanta konsekvenser/orsaker Hur samhället blir påverkad/påverkas av religionen. förtydligas med fyra exempel. Orskerna/konsekvenserna hänger ihop   Konsekvenserna/orsakerna  är fördelade på samtliga två perspektiv; för enskilda människan och samhället som helhet.
resonera kring livsfrågor( Identitet) och vad religioner kan betyda för folk	Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.   E- nivå ett relevant argument/ anledning som förtydligas med en  förklaring   en orsak eller konsekvens  hur en religion påverkar en människas identitet	Eleven kan också föra utvecklade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt     C- nivå två relevanta Argument/ anledningar som förtydligas med förklaringar     och minst två relevanta konsekvenser/orsaker hur en religion påverkar en människas identitet	Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det.   A-nivå   två relevanta anledningar/argument   förtydligas med förklaringar och exempel   minst tre relevanta konsekvenser/orsaker   hur en religion påverkar en människas identitet     problematisering genom ett perspetivbyte.    (Att saker kan både uppfattas som positiva och negativ)

 

 

Begrepp islam

-          5 grundpelare

-          Abraham/Ibrahim

-          Allah

-          Allmosa

-          Araber

-          Arabiska

-          Domedagen

-          Fasta

-          Gabriell/Jibrill

-          Hajj

-          Halal

-          Haram

-          Imam

-          Islamism

-          Islamofobi

-          Jihad

-          Kaba

-          Kalif

-          Kalifat

-          Koranen

-          Mecka

-          Medina

-          Minarat

-          Moske

-          Muhammed

-          Muslim

-          Profet

-          Ramadan

-          Sheria

-          Shia

-          Sunna

-          Sunni

-          Sura

-          Trosbekännelse

-          Zaket

 

Exempelfråga från NP 2014

Resonera om hur tonåringens identitet kan påverkas på olika sätt beroende på vilken världsreligion han/hon tillhör

E-Nivå

Om tonåringen är en muslimsk tjej i Sverige tror jag att hennes identitet hade påverkats. Dom har på sig slöja, dom måste ha det. Men killar behöver inte. Barn behöver inte heller om dom inte vill. Men om dom som har slöja och tar bort dom inför folk är det synd.

C-nivå

Om tonåringen är muslim och bor i Iran tror jag att hennes identitet hade påverkats genom att hennes utövning av religion faktiskt är väldigt vanlig i Iran. På så sätt märker hon inte ut sig lika mycket som om hon hade bott i ett kristet land. Därför formas hennes identitet som ofta liknar de allra flesta muslimers . Hon har inga problem med att utöva sin religion eftersom alla t.ex. firar högtider samma dag. Men sen kan det också vara så att hennes föräldrar har höga krav på henne som hon inte riktigt vill. Hon kanske har tankar som man kanske inte får tänka inom religionen och det kan skapa problem. Ens identitet kan formas på grund av så många saker och det är omöjligt att säga hur det kommer att bli. Men det troligaste svaret är att hon kommer att bli som en vanlig muslim eftersom hon har muslimska föräldrar och att hon lever i ett muslimskt samhälle.

A-nivå

Om tonåringen är muslim och bor i Sverige tror jag att hens identitet kan påverkas på en hel del sätt. T.ex. kvinnliga muslimer bär oftast en slags slöja eller burka. Inte för att det är lag i sin religion utan för att det är en tradition i religionen. Ibland hörs det på nyheter och liknande att skolor inte tillåter att bära slöja. Detta kan påverka tjejen negativt, hon kan bli osäker eftersom hon känner att vi här i Sverige inte tillåter deras religion helt och hållet. Muslimer äter inte griskött vilket är väldigt vanligt här i Sverige. Det kan kanske få andra att reagera. Om muslimen är hos en kompis och de skall äta middag kanske de inte vet att hon inte äter gris, vilket kan göra att hen inte vet hur hon skall göra….äta gris och kanske få dåligt samvete eller säga nej och ta risken att de tycker hon är konstig. Det är inget lätt val….många ungdomar vill passa in och vara lika dan som sina kompisar och då är det lätt att förlora sin identitet och religion. Det krävs mycket mod för att stå upp för en sån sak. Om nu en kvinnlig muslim måste tänka på hur de klär sig så kanske det blir svårt när man ska simma med skolan, eftersom vissa är helt klädda på grund av religionen. Kanske andra klasskompisar tycker man är annorlunda om man är den enda muslimen. Däremot så behöver de muslimska killarna inte oroa sig så mycket med kläder och sånt, för dem så finns det inte lika mycket regler om hur de skall klä sig och vara ... och kanske smälter in lite lättare i det svenska samhället och kan känna sig lite friare……lite orättvist tycker jag

 

Läroplanskopplingar

Syfte

• analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
• analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
• reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,

Centralt innehåll

• Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
• Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.
• Huvuddragen i världsreligionernas historia.
• Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.
• Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.
• Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet.
• Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.
• Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang.
• Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskådningar.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om kristendomen och de andra världsreligio­nerna och visar det genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
• Dessutom för eleven enkla resone­mang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livs­ åskådningar.
• Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang.
• Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av reli­gioner och andra livsåskådningar på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.
• Eleven har goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
• Dessutom för eleven utvecklade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar.
• Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva förhållande­ vis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang.
• Eleven kan också föra utvecklade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sam­ manhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt.
• Eleven har mycket goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
• Dessutom för eleven välutvecklade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar.
• Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva komplexa samband med välutveck­lade och väl underbyggda resonemang.
• Eleven kan också föra välutvecklade och nyan­serade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det.