Historia åk 7

I årskurs 7 läser vi om högkulturerna/flodkulturerna, antikens Grekland, romarriket och Kinas historia. Ni kommer också att lära er historisk källkritik samt historieanvändning.

Vad ska vi arbeta med?

I årskurs 7 läser vi om högkulturerna/flodkulturerna, antikens Grekland, romarriket och Kinas historia. Ni kommer också att lära er historisk källkritik samt hur och varför vi behöver lära oss om historia.

 

Hur ska vi arbeta? 

Vi kommer ha genomgångar där ni förväntas ta anteckningar, läsa i historieboken, se filmer samt arbeta med instuderingsfrågor och öva på att göra källkritiska analyser

 

Vad ska du lära dig?

Kunskaper om relevanta epoker samt källkritik. Utöver det tillkommer centrala begrepp och viktiga aktörer. Sidor i historieboken att utgå ifrån, Historia samt Antikens världar sid 6-61.

 

Begrepp att kunna vid slutet av arbetsområdet:

Viktiga ord på sid 27, 43 samt 61. 

 

Hur ska du visa vad du lärt dig?

Ni kommer ha prov samt redovisning. Prov har vi tisdag 5 april, inför provet kommer du att få instuderingsfrågor att arbeta med. 

Läroplansmål

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700-talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien.
• Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.
• Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Amerika, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Hur historia kan användas för att skapa eller stärka gemenskaper, till exempel inom familjen, föreningslivet, organisationer och företag.
• Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter.
• Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.
• Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folk­ mord.
• Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i.
• Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla samband mellan olika tidsperioder.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla och till viss del under­byggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans.
• Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställning­ ar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet.