Att skriva resonerande text – svenska åk 8

Vi ska nu fördjupa oss i texttypen resonerande text. Vad innebär det att resonera? Vad är ett utvecklat resonemang? Hur ser dispositionen ut för en resonerande text? Vilken typ av källor är bra och vilka är mindre bra? Slutuppgiften blir aytt skriva en egen resonerande text.

Arbetsgång

- Introlektion med genomgång av begreppet resonera.
- Vi tittar på detta klipp ihop: https://www.youtube.com/watch?v=4sF4Kxc4Wpo
 
- Vi går igenom och tittar på uppbyggnaden (dispositionen) av en resonerande text och tittar på olika typer av exempeltexter som elever skrivit.
- Vi kommer att välja ut en åsikt ur en artikel/debattartikel och träna på att skilja på mina och andras åsikter. Hur refererar man och hur citerar man? Träna på att källhänvisa och använda referatmarkörer.
- Vi kommer att skriva en resonerande text tillsammans som du kan inspireras av eller ha som mall.

Sidbrytning

Hur skriver du en resonerande text? I en resonerande text ska du:

Beskriva hur något är.
Resonera (diskutera) med dig själv.
Jämföra olika saker med varandra och ta upp för- och nackdelar.

Ha med dina egna tankar, åsikter, värderingar och erfarenheter.
Styrka (bevisa) att det du säger är rätt. Det gör du genom att ge exempel!
Du ska utgå ifrån din egen åsikt i texten, men också resonera kring hur andramänniskor tänker och hur deras sätt att tänka skiljer sig från ditt sätt.

Inledning
I inledningen ska du presentera det ämne eller den frågeställning som du ska diskutera. Det finns olika sätt att börja din text. Du kan t.ex.:

Börja med en kort bakgrund, alltså historik.
Ställa en fråga till läsaren av din resonerande text.

Börja med ett citat.
Göra en kort sammanfattning av innehållet i din text.

Huvuddel
I huvuddelen av texten ska du fördjupa det ämne eller de frågor som du tog upp i inledningen. Du kan exempelvis göra det så här:

Fråga och svar – resonera med dig själv och ställ frågor som du sedan svarar på. Ställ argument mot varandra och förtydliga dem genom exempel. Skriv ner sådant som du själv har upplevt och hur du har reagerat på det.

För- och nackdelar – Jämför olika saker med varandra och ta upp de för- och nackdelar som finns.
Orsak och verkan – Beskriv vad du/någon gör och vad resultatet blir av detta.
Försök att göra texten levande! Måla upp bilder, gärna sådant som är oväntat och (om det passar i sammanhanget) humoristiskt. Använd exempel som läsaren kan känna igen.

Avslutning

Det finns flera sätt att avsluta din text. Du kan t.ex.:

Knyta samman texten genom att upprepa det viktigaste.
Upprepa din huvudtanke/fråga och tala om vad du kommit fram till i dittresonemang.
Låta läsaren själv fundera och skaffa sig en uppfattning i ämnet. Det gör man oftast med en fråga eller en uppmaning.
Återkoppla till inledningen.

Sidbrytning

Att hitta argument

Auktoriteter: Forskning har visat att…
Ekonomiska skäl: Det lönar sig att…, det är en klar vinst att…
Känslor: Ger oss möjlighet att uppleva…
Trygghetsskäl: Detta skulle skapa ett bättre samhälle…, är ett säkrare sätt…Gruppkänslan: Alla människor behöver…, vi kan tillsammans ändra…Hälsoskäl: Vi skulle kunna må bättre…, det ger ett friskare liv…

Resonera och argumentera i skolan

Ofta ombeds du i skolan att argumentera och resonera kring olika företeelser och händelser, men hur gör man det på ett bra sätt som elev? Nedan hittar du tre olika exempel på elevsvar och lärarens kommentarer. Exemplen går från BRA, till BÄTTRE till BÄST svar.

Frågeställning: Vilka fördelar och vilka nackdelar kan det finnas med att ha en folkomröstning? Resonera och argumentera!

Elevexempel 1: ”En fördel med en folkomröstning skulle vara att verkligen alla får säga till om vad dem tycker. Det skulle nog också ta mer tid att få fram ett beslut genom en folkomröstning.”

Lärarkommentar: Eleven visar kunskaper om en fördel och en nackdel med folkomröstning, dvs. att alla har möjlighet att tycka till i en fråga och att det skulle ta lång tid. Resonemanget innehåller ingen problematisering.

Elevexempel 2: ”Man får ett majoritets beslut, alltså blir majoriteten glada för beslutet vilket är positivt. Däremot är en nackdel att folket inte är lika väl utbildade som framröstade personer som är mycket mer insatta i ämnet och försöker fatta kloka beslut. Folket däremot röstar istället på den som låter bäst men kanske egentligen inte på det smartaste beslutet om man tänker på konsekvenserna ett beslut kan medföra.”

Lärarkommentar: Eleven resonerar om fördelar med en folkomröstning genom att beskriva att det innebär att fler får som de verkligen vill. Eleven beskriver också en nackdel genom att hänvisa till att politikerna ibland kan vara mer insatta i frågorna än vad folket är vid en folkomröstning. Problematisering visas genom att eleven skriver att det kanske inte alltid är det klokaste alternativet som vinner om man ser till konsekvenserna.

Elevexempel 3: ”Fördelar: Hela samhället får vara med och påverka. Trots att man gjort det genom att rösta i val så kan det finnas olika åsikter inom partierna, vilket gör att de var och en inte kan ha ett tydligt ställningstagande. i en folkomröstning ser man då tydligare vad samhället tycker. Folk som vill men inte ofta vågar göra sin röst hörd kan göra det nu. Nackdelar: jag tror inte att alla människor sätter sig in i frågan och verkligen resonerar kring ämnet. Ibland kan politiker vara mer pålästa än någon som inte arbetar inom ärendet. Dessutom har vi valt att ha en riksdag som tar besluten åt oss (med hjälp av riksval, förstås), så en del människor kan tycka att det känns onödigt att lägga frågan på dem.”

Lärarkommentar: Elevens svar innehåller flera för- och nackdelar med en folkomröstning, vilket visar på mycket goda kunskaper om folkomröstningsförfarandet. Resonemanget om folkomröstningsförfarandet problematiseras med hjälp av att lyfta fram åsiktsskillnader inom partier, att människor inte sätter sig in i vad frågan handlar om samt att representativ demokrati tas upp som det vanligaste sättet att fatta beslut på i Sverige.

Resonerande text

Matriser i planeringen

Uppgifter