Koppling till centralt innehåll

Aktuella samhällsfrågor som rör biologi.
Kroppens celler, organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan.
Hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Vanligt förekommande sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. Virus, bakterier infektioner och smittspridning. Antibiotika och resistenta bakterier.
Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.
Systematiska undersökningar och granskning av information
Fältstudier och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Formulering av undersökningsbara frågor, planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med bilder, tabeller, diagram och rapporter.
Sambandet mellan biologiska undersökningar och utvecklingen av begrepp och förklaringsmodeller. De biologiska förklaringsmodellernas historiska framväxt, användbarhet och föränderlighet.
Informationssökning, kritisk granskning och användning av information som rör biologi. Argumentation och ställningstaganden i aktuella frågor som rör miljö och hälsa.

LÄRANDEMÅL

Mål

Veta vad en cell behöver
Känna till begreppen stamcell, tumör och dödsbegrepp
Ha kunskap om ämnen som vi äter
Kunna beskriva matens väg genom kroppen och förstå samband mellan mat och hälsa
Veta hur kroppen blir av med ”avfallsämnen”

Förmågor

kunskaper om biologins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen och människokroppen

Arbetssätt
- Aktivt deltagande på lektioner där du ställer frågor och diskuterar
- Laborationer
- Skriftliga dokumentationer av laborationer
- Skriftliga uppgifter som lämnas in
Verktyg:
- Gleerups digitala biologibok
- Begreppafilmer
- Begreppslistor på Teams, allmänt, kursmaterial, biologi
SÅ HÄR KOMMER DITT ARBETE ATT BEDÖMAS
- Bedömningen sker löpande under lektionerna genom deltagande i samtal
- skriftliga uppgifter
- laborationsrapport
- DigiExamprov på begrepp. Begreppslistorna ser du nedan eller på teams, allmänt, kursmaterial, biologi. Du får feedback på dina skriftliga uppgifter och får möjlighet att förbättra dig genom att göra flera olika likvärdiga uppgifter.
Ämnesspecifika begrepp:

Celler, cellorganeller, vävnader – begreppslista 1

Cell: den minsta delen som har liv

Bakterie: första levande organism på jorden

Vävnad: Celler som liknar varandra och som har samma uppgift bildar tillsammans en vävnad, t.ex. muskelvävnad, fettvävnad, flytande vävnad (blod).

Organ: Olika typer av vävnad bygger upp ett organ, där samarbetar vävnader för att organen ska kunna göra en uppgift. Exempel för organ: hjärta, njure, tarm.

Cellorganell: små enheter med speciella uppgifter i cellen, t.ex. cellmembran, ribosom, mitokondrie..., motsvara organ i en kropp

Cellvägg: finns i växtcell, bakteriecell, svampcell, skyddar cellen, ger cellen form och stabilitet.

Cellmembran: finns i alla celler (djurcell, växtcell, bakteriecell, svampcell), bestämmer vad som kommer in i cellen och vad som släpps ut ur cellen.

Cellplasma: finns i alla celler, vätska, transportera ämnen från en del av cellen till en annan del med hjälp av proteiner.

Cellsaftrum = vakuol: finns i växtceller och svampceller, sparar vatten, ger cellen sin form

Ribosom: finns i växtcell, djurcell, bakteriecell, svampcell, bygger proteiner av aminosyror

Mitokondrie: finns i växtcell, djurcell, svampcell, skapar energi med hjälp av cellandning = socker + syre == > energi + vatten + koldioxid

Lysosom: finns i växtcell, djurcell; cellens städpatrull, innesluter avfallsprodukter och transporterar dessa med hjälp av cellplasma till cellmembranen där de lämnar cellen

Cellkärna: finns i växtcell, djurcell, svampcell; innehåller arvsmassa = DNA, alltså informationen om hur cellen är uppbyggd och styr cellen.

Fri arvsmassa: finns i bakteriecell; arvsmassan = DNA som “simmar” fritt i cellplasma, har informationen hur cellen är uppbyggd och styr cellen.

Kloroplast: finns i växtcell och vissa bakterier, gör fotosyntes = koldioxid + vatten ==> socker + syre

Stamcell: är en inte specialiserad cell, kan dela sig och blir till olika sorters celler som t.ex. muskelceller, hudceller eller nervceller. Den befruktade äggcellen och dess tidiga dotterceller är stamceller.

Tumör: Om mekanismerna som bromsar celldelningar inte fungerar kan det uppstå tumörer. Cellen fortsätter att dela sig okontrollerat.

A: djurcell B: växtcell 1: cellmembran   2: cellplasma   3: cellkärna   4: mitokondrie   5: cellvägg   6: cellmembran   7: cellkärna    8: mitokondrie            9: kloroplast   10: vakuol   11: cellplasma

Bi 8: Ämnena i maten / matens väg genom kroppen – begreppslista 2

Kolhydrater: viktigt näringsämne, t.ex socker och stärkelse;

viktigt för att: cellerna ska kunna göra cellandning och få energi

spjälkas i: munnen med hjälp av enzymet amylas och tolvfingertarmen med hjälp av bukspott från bukspottskörteln som spaltar kolhydrater till sockret glukos.

långsamma kolhydrater finns i: fullkornsprodukter (fullkornsbröd, fullkornspasta, fullkornsris), ger energi över en lång tid

snabba kolhydrater finns i: vitt bröd, vit pasta, godis, läsk, frukt, ger snabb energi för en kort tid, följs av “sockerdipp”, regelbundet intag av mycket snabba kolhydrater kan leda till diabetes typ 2

Cellandning: sker i mitokondrier; socker + syre --> energi + vatten + koldioxid

Fibrer: viktigt näringsämne, kan inte spjälkas av tarmarna

viktigt för att: hålla igång tarmrörelsen, ta upp gifter ur kroppen

spjälkas: inte

finns i: fullkornsprodukter, grönsaker, frukt

Fetter: omättade fetter är ett viktigt näringsämne, mättade fetter leder till hjärt- och kärlsjukdomar

viktigt för att: vitaminer och hormoner kan bildas i kroppen, hålla värme, fungera som stöddämpare för organ

spjälkas: i tolvfingertarmen med hjälp av gallan från gallblåsan som finfördelar fettet i små droppar och bukspottet från bukspottskörteln som spjälkar fetter till fettsyror.

Mättade fetter finns i: smör, stekt kött, upphettade fetter (friterade produkter)

Omättade fetter finns i: växtoljor och fisk

Proteiner: ett viktigt näringsämne, kroppens byggstenar, proteiner i cellerna består av 20 olika aminosyror, 9 av dessa kan kroppen inte själv bilda, de måste tillföras via maten.

viktigt för att: kroppens celler ska kunna byggas, det finns särskilt mycket proteiner i muskelceller. Även hormoner, enzymer och antikroppar är byggda av proteiner.

spjälkas i: magen med hjälp av enzymet pepsin och tolvfingertarmen med hjälp av bukspott från bukspottskörteln som spaltar proteiner till aminosyror.

finns i : kött, fisk, ägg, mjölkprodukter som ost, mjölk, jogurt

Vitaminer: viktigt för att hela kroppen ska fungera

finns i: grönsaker, frukt, fullkornsprodukter, mjölkprodukter, fisk,(kött)

Mineraler: viktigt för att hela kroppen ska fungera

finns i: grönsaker, frukt, nötter, solrosfrön, mjölkprodukter, spannmål

Matens väg genom kroppen:
förmåga att använda biologi för att granska information
kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö och hälsa
förmåga att genomföra systematiska undersökningar i biologi.

Arbetssätt

Aktivt deltagande på lektioner där du ställer frågor och diskuterar
Laborationer
Skriftliga dokumentationer av laborationer
Skriftliga uppgifter som lämnas in

Verktyg:

Gleerups digitala biologibok
Begreppafilmer
Begreppslistor på Teams, allmänt, kursmaterial, biologi

SÅ HÄR KOMMER DITT ARBETE ATT BEDÖMAS

Bedömningen sker löpande under lektionerna genom deltagande i samtal
skriftliga uppgifter
laborationsrapport
DigiExamprov på begrepp. Begreppslistorna ser du nedan eller på teams, allmänt, kursmaterial, biologi. Du får feedback på dina skriftliga uppgifter och får möjlighet att förbättra dig genom att göra flera olika likvärdiga uppgifter.

Ämnesspecifika begrepp:

Celler, cellorganeller, vävnader – begreppslista 1

Cell: den minsta delen som har liv

Bakterie: första levande organism på jorden

Vävnad: Celler som liknar varandra och som har samma uppgift bildar tillsammans en vävnad, t.ex. muskelvävnad, fettvävnad, flytande vävnad (blod).

Organ: Olika typer av vävnad bygger upp ett organ, där samarbetar vävnader för att organen ska kunna göra en uppgift. Exempel för organ: hjärta, njure, tarm.

Cellorganell: små enheter med speciella uppgifter i cellen, t.ex. cellmembran, ribosom, mitokondrie..., motsvara organ i en kropp

Cellvägg: finns i växtcell, bakteriecell, svampcell, skyddar cellen, ger cellen form och stabilitet.

Cellmembran: finns i alla celler (djurcell, växtcell, bakteriecell, svampcell), bestämmer vad som kommer in i cellen och vad som släpps ut ur cellen.

Cellplasma: finns i alla celler, vätska, transportera ämnen från en del av cellen till en annan del med hjälp av proteiner.

Cellsaftrum = vakuol: finns i växtceller och svampceller, sparar vatten, ger cellen sin form

Ribosom: finns i växtcell, djurcell, bakteriecell, svampcell, bygger proteiner av aminosyror

Mitokondrie: finns i växtcell, djurcell, svampcell, skapar energi med hjälp av cellandning = socker + syre == > energi + vatten + koldioxid

Lysosom: finns i växtcell, djurcell; cellens städpatrull, innesluter avfallsprodukter och transporterar dessa med hjälp av cellplasma till cellmembranen där de lämnar cellen

Cellkärna: finns i växtcell, djurcell, svampcell; innehåller arvsmassa = DNA, alltså informationen om hur cellen är uppbyggd och styr cellen.

Fri arvsmassa: finns i bakteriecell; arvsmassan = DNA som “simmar” fritt i cellplasma, har informationen hur cellen är uppbyggd och styr cellen.

Kloroplast: finns i växtcell och vissa bakterier, gör fotosyntes = koldioxid + vatten ==> socker + syre

Stamcell: är en inte specialiserad cell, kan dela sig och blir till olika sorters celler som t.ex. muskelceller, hudceller eller nervceller. Den befruktade äggcellen och dess tidiga dotterceller är stamceller.

Tumör: Om mekanismerna som bromsar celldelningar inte fungerar kan det uppstå tumörer. Cellen fortsätter att dela sig okontrollerat.

A: djurcell B: växtcell 1: cellmembran 2: cellplasma 3: cellkärna 4: mitokondrie 5: cellvägg 6: cellmembran 7: cellkärna 8: mitokondrie 9: kloroplast 10: vakuol 11: cellplasma

Bi 8: Ämnena i maten / matens väg genom kroppen – begreppslista 2

Kolhydrater: viktigt näringsämne, t.ex socker och stärkelse;

viktigt för att: cellerna ska kunna göra cellandning och få energi

spjälkas i: munnen med hjälp av enzymet amylas och tolvfingertarmen med hjälp av bukspott från bukspottskörteln som spaltar kolhydrater till sockret glukos.

långsamma kolhydrater finns i: fullkornsprodukter (fullkornsbröd, fullkornspasta, fullkornsris), ger energi över en lång tid

snabba kolhydrater finns i: vitt bröd, vit pasta, godis, läsk, frukt, ger snabb energi för en kort tid, följs av “sockerdipp”, regelbundet intag av mycket snabba kolhydrater kan leda till diabetes typ 2

Cellandning: sker i mitokondrier; socker + syre --> energi + vatten + koldioxid

Fibrer: viktigt näringsämne, kan inte spjälkas av tarmarna

viktigt för att: hålla igång tarmrörelsen, ta upp gifter ur kroppen

spjälkas: inte

finns i: fullkornsprodukter, grönsaker, frukt

Fetter: omättade fetter är ett viktigt näringsämne, mättade fetter leder till hjärt- och kärlsjukdomar

viktigt för att: vitaminer och hormoner kan bildas i kroppen, hålla värme, fungera som stöddämpare för organ

spjälkas: i tolvfingertarmen med hjälp av gallan från gallblåsan som finfördelar fettet i små droppar och bukspottet från bukspottskörteln som spjälkar fetter till fettsyror.

Mättade fetter finns i: smör, stekt kött, upphettade fetter (friterade produkter)

Omättade fetter finns i: växtoljor och fisk

Proteiner: ett viktigt näringsämne, kroppens byggstenar, proteiner i cellerna består av 20 olika aminosyror, 9 av dessa kan kroppen inte själv bilda, de måste tillföras via maten.

viktigt för att: kroppens celler ska kunna byggas, det finns särskilt mycket proteiner i muskelceller. Även hormoner, enzymer och antikroppar är byggda av proteiner.

spjälkas i: magen med hjälp av enzymet pepsin och tolvfingertarmen med hjälp av bukspott från bukspottskörteln som spaltar proteiner till aminosyror.

finns i : kött, fisk, ägg, mjölkprodukter som ost, mjölk, jogurt

Vitaminer: viktigt för att hela kroppen ska fungera

finns i: grönsaker, frukt, fullkornsprodukter, mjölkprodukter, fisk,(kött)

Mineraler: viktigt för att hela kroppen ska fungera

finns i: grönsaker, frukt, nötter, solrosfrön, mjölkprodukter, spannmål

Matens väg genom kroppen:

biologi åk 8 - Näringsämnen och matspjälkningen

Matriser i planeringen

Uppgifter