VT 2022 "Vad är det där?" - vi fortsätter utforska, upptäcka och lära med babblarna

Vad är det där?" Mycket bra fråga att ställa sig! För hur tar vi egentligen reda på vad saker och ting är om vi inte frågar och utforskar? Vi fortsätter vårt temaarbete som handlar om färg och form, hur vi uttrycker och identifierar känslor, om att våga fråga och försöka, och mycket mer. Med våra kompisar Babblarna som grund.

 

Undervisningsplan 2022
     ”Vad är det där?” – vi fortsätter utforska, upptäcka och lära med babblarna

Avdelning Igelkotten

 

1.    Arbetslagets målbild om barnens förändrade kunnande.

Språk
Vår målbild är att barnen ska kunna känna igen babblarna och kan koppla ihop dem med olika ämnen (kanske då genom att ev. koppla ihop Bobbo med de aktiviteter som innehåller ex. sång och dans).

Vi vill att barnen ska känna att det är roligt att lära, att språkande ska vara kul samtidigt som de känner att vi värdesätter deras tankar och åsikter. Att vi lyssnar och tar tillvara på det dem berättar och uttrycker. Därför vill vi ge dem förutsättningar att utveckla förmåga att lära sig olika sätt att kommunicera, lyssna och göra sig hörda på: olika skapande uttrycksformer, musik, olika former av berättande, tecken, bilder, kroppsspråk och verbalt språk. Målbilden är alltså att utveckla barnens språk, ordförståelse, begreppsbildning samt att de själva hittar vägar och sätt som de är bekväma att uttrycka sig på och sätt att lyssna på andra. 

En annan målbild är att barnen ska kunna känna igen sin namnbild och/eller sin begynnelsebokstav.

Vi vill också att barnen ska få förståelse för hur det går att uttrycka sig via bild och teckning.

Matematik
Målbilden är att barnen ska känna igen och kunna urskilja färger, former och i viss mån även siffror.

Även här utveckla begreppsbildning (som exempelvis är kopplade till bygg och konstruktion eller de matematiska samlingsaktiviteterna) samt att de ska kunna följa enklare instruktioner.

En genomsyrande målbild är att barnen ska utveckla en viss förmåga att förstå och se samband, jämförelser och skillnader.

 

Naturvetenskap

Målbilden inom naturvetenskapsämnet är dels att vi vill skapa intresse för hur vi tar tillsammans tar hand om vår gemensamma miljö: både inomhus och utomhus. Men också förståelse för hur våra val kan påverka naturen och det vi har runt omkring oss, exempelvis gällande återbruk, skräp & sortering, ansvar över vårt material och vår lärmiljö på avdelningen.

Barnen ska få möjlighet att utforska och skapa intresse för enklare teknik: både digital teknik som greenscreen & webbägg men framförallt tid och möjlighet att prova den teknik de möter i sin vardag (blixtlås, vattenkranar etc etc). 

Fysisk aktivitet
Målbilden är att barnen varje dag ska få möjlighet till rörelse och fysisk aktivitet för att lära känna sig själva motoriskt och utveckla sin rörelse- & koordinationsförmåga.

Att barnen känner att de vågar utmana sig själva och ges möjlighet till att prova på saker, att de kan och att det är roligt att röra på sig.

Delaktighet och inflytande
Målbilden är att barnen ska känna att de blir lyssnade på och att det de uttrycker tas tillvara på, både av oss vuxna och de andra kompisarna på förskolan.

Viss förståelse för vad val innebär, vad kan man välja och inte och hur.

Identitet och relationer

Målbilden är en trygg barngrupp, med starka, trygga relationer till varandra och oss vuxna. Samt en tro på sig själv och sin förmåga.

Utveckla barnens förmåga att uttrycka och identifiera sina egna och andras känslor, samt förstå behoven kopplade till dessa. Ex. vad kan en göra om en kompis är ledsen? Hur tröstar vi?

Utveckla barnens förmåga att samspela och interagera med andra.

 

2. Läroplansmål: se markerade. 

3.    Organisering av miljö och material för att nå målbilden.

ü  Så här organiserar vi vår miljö ute för att undervisningen ska stödja arbetet mot målbilden

Vi använder oss av hela gården, framförallt skogsdelen och den stora delen. 

Använder skogen och andra ställen, som exempelvis utegymmet. i vårt närområde för att bredda våra undervisningsmiljöer.

Vi hittar ett ställe, antingen på gården eller i skogen, och gör det till ”vår” som blir en naturlig mötesplats för samlingar och aktiviteter. (Behövs ett nytt då de nu bygger på vårt förra)

Delar upp oss i smågrupper även ute.

Flyttar material mellan ute och inne.

   Så här organiserar vi vår miljö inne för att undervisningen ska stödja arbetet mot målbilden

Vi strävar efter en tillgänglig miljö där barnen får möjlighet till inflytande av vad de ska göra, som möjliggör meningsfulla möten i olika konstellationer av barn och som samtidigt är utformad efter barnens intressen. Alltså föränderlig efter de behov som finns för stunden.

Vi försöker göra de olika delarna mer estetiskt tilltalande för att väcka lust och inspiration hos barnen.

Samlingsplatsen har fått ett nytt ännu större utrymme då vi verkligen märker hur barnen uppskattar samlingen och dess rutiner, där får varje barn komma till tals och synliggöras lite extra varje dag.

 

Våra skapandestationer med lera/deg och färg på olika sätt är tillgängliga för barnen hela tiden, dessa utmanar och bidrar till barnens självständighet och deras inflytande. Dessa stationer var nya förra terminen och har ni blivit en naturlig del i barnens vardag, vi utmanar vidare genom att få in digitala verktyg: webbägg och iPad ska finnas tillgängligt i miljön hela tiden på olika sätt. Ex. app med rit/skrivfunktioner i hörnan för tecknande eller tripptrappträd bland djuren.

Vi ser över material och böcker för att spegla barngrupp och tema, samt för att skapa värdefulla mötesplatser för barnen att språka i.

 

Tar in växter och naturmaterial för att skapa sinnesstämning och en ”brygga” mellan ute och inne. Mycket naturmaterial används också för att utmana barnens fantasi, vad döljer sig i det okodade materialet och vad kan det bli?

I miljön finnes tecken som stöd samt ordbanker med fokusord för olika delar som ska fungera stödjande för oss pedagoger i samtal med barnen.

Vi använder oss av digitala verktyg i flera delar av miljön men framförallt i sinnesrummet, där vi bland annat projicerar olika världar.
I mittenrummet vi delar med Nyckelpigan (där nu samlingen är) tar det digitala (greenscreen och projicering) i kombination med rörelse mest plats, ska utvecklas så småningom.

4.    Så här ska vi arbeta med vårt förhållningssätt i undervisningen.

Vi pedagoger måste agera goda förebilder och stötta barnen i deras möten och sociala relationer. Detta genom att vara delaktiga och med i deras lekar.

Vi arbetar för och möjliggör situationer där barnen ges förutsättningar och möjlighet att få vara sig själva, ger dem förutsättningar för att få utvecklas utifrån deras egna behov.

Vi pedagoger använder oss av våra olika sätt att tala, vi strävar efter att vara språkande förebilder med olika språkgenrer och breda, varierade ordförråd. Vi använder oss dessutom av TAKK och andra kompletterande kommunikationsstöd för att varje barn ska få möjlighet att hitta just sitt sätt att komma till uttryck. På så sätt kan vi möjliggöra att barnen lär sig olika språk i olika situationer och kan röra sig mellan olika språkdomäner. 

Vi fortsätter arbeta medforskande och med ett nyfiket förhållningssätt, där vi tillsammans med barnen reflekterar och funderar kring vårt tema och det som sker omkring oss.

Vårt förhållningssätt är tanken om att de yngsta kan, är kompetenta efter deras förutsättningar och förmågor och att vi i detta stöttar, utmanar och lyfter dem. Vi måste därför vara medforskande och nyfikna, på deras nivå.

Som alltid sig bör har vi ett interkulturellt förhållningssätt, vi är alla olika och detta ses som något positivt, möjliggörande och berikande. Dessa olikheter bildar tillsammans en helhet.

Artikel 12 i barnkonventionen:

Artikel 12 som handlar om att barnets rätt till inflytande och delaktighet är en demokratisk rättighet kommer vi arbeta utifrån på så sätt att vi försöker möjliggöra en för barnen tillgänglig miljö där vi tror på kompetens och rätt att få välja själva.

I framförallt samlingen kommer varje barn få komma till tals, vi lyssnar på det de vill framföra i högläsningen och har ett förhållningssätt som gör det möjligt att låta barnen i sin egen takt göra saker och att vi visar att vi lyssnar på dem.

Där kommer även arbetet med tecken som stöd och andra uttrycksformer in för att sträva efter att alla barn känner sig hörda och att de kan vara med och påverka sitt varande på förskolan.

Vi fortsätter skicka hem vår björn Charlie till ett barn i taget över helgerna, detta för att tydliggöra vad ett barn behöver. Här får barnen själva välja vad de vill lyfta, vad de tycker är viktigt för just dem men på ett sätt som dels ger barnen ansvar över ”någon annan” och samtidigt skapar en brygga mellan hem och förskola.

5.    Aktiviteter/tema kopplat till målbilden.
De aktiviteter och teman ni väljer att undervisa i ska stödja barnens förändrade kunnande.

-          Läsning: Högläsning, berättande i olika form, flanosagor, sagopåsar och dramatisering. Här behöver vi hitta en bra läsrutin.

-          Språklekar: rim och ramsor, mycket sånger, burkar om olika ämnen: ex. känslor, sinnen, färger, former. 

-          Digital kompetens: programmering på olika sätt och då speciellt analogt genom att följa instruktioner, pilar etc. Projicering och greenscreen.

-          Skapande: skapande i olika form för att få fler kanaler att uttrycka sig i. Olika material, olika tillvägagångssätt.

-          Samtal och aktiviteter kring känslor, olikhet, sinnen och vänskap. 

-          Samarbetsövningar och uppdrag.

-          Arbete i dels helgrupp men framför allt i mindre smågrupper.

 

6.    Det här ska vi fokusera på i våra observationer utifrån målbilden.

I vilka konstellationer barnen väljer att leka, hur dessa fungerar/kan behöva stöttning. Samt vilka barn som utmanar varandra, som vi exempelvis kan se har ett givande samspel.

Vilka möten som möjliggörs och som blir till, men också de möten som kanske uteblir.

Hur och vad barnen kommunicerar med oss och varandra.

Hur barnen tar sig an lärmiljön och om den behöver förändring.

Vilka som tar plats, syns och hörs gentemot de som kanske är mer avvaktande, observerande etc, och då se till att undervisningen planeras så att alla barn oavsett kan få möjlighet till utrymme. För utveckling, utmaning, stöttning och lärande för varje barn.

 

7.     Vad behöver vi för nya kunskaper och kompetenser för att utmana oss själva och barnen i vårt arbete.

Dels behöver vi lära oss mer om det tekniska för dokumentation etc.

inspiration i arbetet med digitalisering, hur gör man det praktiskt möjligt i verkligheten?

Lära mer om arbetet med den pedagogiska dokumentationen, hur gör vi detta med barnen än mer?

 

8.    Vilken litteratur kan vi och barnen behöva?

Fler och mer faktaböcker, för de yngsta. Mer mångfald och olikhet: olika etniciteter men vi skulle även önska litteratur som lyfter olikhet i olika former som funktionsvariationer, diagnoser, sådant som inte ses med blotta ögat, etc. Vi behöver använda oss mer av litteratur, speciellt då olika genrer.

Läroplansmål

Läroplan

• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen och,