Astrid Lindgrens Emil i Lönneberga

För att kunna bevara kulturarvet och för att de ska få kännedom om en av våra mest kända barnboksförfattare som har skrivit många av våra kända sagobokskaraktärer

Kartläggning "VAR ÄR VI"?

Beskriv ett nuläge. För att kunna ge dem kännedom om vem Astrid är och att låta dem bekanta sig med några av hennes kända sagokaraktärer. 

•  Vad vill vi ta reda på, vad är vi nyfikna på och varför?

Emil i Lönneberga valde barngruppen Broccoligruppen ut då jag kortfattat summerade vad berättelsen handlade om. De fattade tycke för Emil och  presenterade mera kortfattat vem Astrid Lindgren är. Emil kunde barnen relatera till även om de inte kunde förstår varför pappan jämt skrek efter Emil. Följande ord som piga, dräng och snickarboden förstod de inte. Genom att lära känna Emil och hans familj kommer de olika karaktärerna att göra olika aktiviteter.

Första aktiviteten stod lillasyster Ida för genom att göra en snöglob av olika målartekniker och finmotoriksövningar som att klippa ut efter linjer (runt kaffefilter, tuschpennor, sprayflaska, lim och vitt papper, på pappret fick de måla av tre cirklar i olika storlekar som skulle sättas ihop till en snögubbe). Lilla Ida saknade snön och ville bevara en bild av vintern. Självfallet skulle de även få skriva sitt namn på snögloben för att synliggöra bokstävernas sammansättning men också betydelse. Därefter fick de måla dit snöflingor med vit färg. Allt detta klistrades på svart A3 papper.

• Vilka prioriterade utvecklingsområden har vi i förskolan/barngruppen just nu? Att stärka sina tro på sin egen förmåga och sin kompetens då denna aktivitet inte kan misslyckas/prestigelöst. De ska kunna utveckla sin målarkompetens och tekniker samt finmotorik genom att öva på penngrepp, att kunna spraya med vattenflaskan och att kunna bli självständiga och i större utsträckning hjälpa varandra vid behov. 

 

Utvecklingsområde "VART SKA VI"?

Vilket utvecklingsområde ser vi och vad är det vi vill uppnå, hur ser det ut när vi nått målen. 

• De ska kunna utveckla sin målarkompetens och tekniker samt finmotorik genom att öva på penngrepp, att kunna spraya med vattenflaskan och att kunna bli självständiga och i större utsträckning hjälpa varandra vid behov. 

 

Prioriterat målområde: Beskriv prioriterat målområde och koppling till målformuleringar och taggar för läroplanen

Förväntat resultat: Beskriv förväntat resultat. Vilka effekter och förändringar förväntar vi oss se hos barnen som visar att vi är på rätt väg? Vad konkret vill vi uppnå?

Stöd i forskning och vetenskaplig grund: Beskriv kortfattat.

 

Genomförande "HUR GÖR VI"?

Vilka aktiviteter/insatser ska vi göra, beskriv specifika handlingar som ska göras för att uppnå vårt utvecklingsområde

Hur låter vi barnen utforska, upptäcka, uppleva och lära: Vilka förmågor, färdigheter, begrepp ska barnen få möjlighet att möta, förstå och utveckla. På vilket sätt erbjuder vi det, hur och när? 

Det här behöver vi, förskollärare och övriga i arbetslaget, särskilt tänka på i vårt förhållningssätt och agerande: Barnsyn, atmosfär, attityd och förhållningssätt. Hur planerar och organiserar vi undervisningen så att alla barn känner sig kompetenta och upplever att de har goda förutsättningar för att leka, lära och utvecklas?

Hur ska lärmiljön utformas inne och ute: Fysiskt, socialt och språkligt för att främja lek, lärande, utforskande och skapande. Tillgång till material, anpassningar och tillgänglighet.

Hur kommer vi följa upp och utvärdera effekterna: vad ska dokumenteras? Vem/vilka ska dokumentera? Hur och när ska det dokumenteras och följas? 

• Under vilken tidsperiod ska vi arbeta mot de utvalda målen?
• Hur ska vi följa upp arbetet mot målen, för att bedöma måluppfyllelsen?
• Hur ska vi ta tillvara på den spontan undervisningen?

Reflektera "HUR BLEV DET" och hur går vi vidare?

Frågor att ställa sig i reflektions och analysdelen i Unikum.

Analys innebär att undersöka olika delar av underlaget och komma fram till ett tydligt resultat som sammanställer delarna till en helhet. Att på ett trovärdigt sätt kunna bedöma resultat och måluppfyllelse.

Följande stödfrågor ligger kvar obesvarade i planeringen och kopieras senare med till ytorna under planeringen för reflektion och analys. 

• Har vi arbetat mot målen? Vilken måluppfyllelse ser vi? Hur vet vi det?
• Effekter i form av barns utveckling och lärande
• Är det några mål vi inte uppnått, vilka avvikelser finns det?
• Varför ser resultatet/förändringen ut som den gör? 
• Vad har vårt arbete gett för konsekvenser i utbildningen? Vad gjorde att det blev så?
• Vilka slutsatser drar vi?  Vad ska vi förändra och vad ska vi fortsätta med?
• På vilket sätt har utbildningens organisation och förutsättningar t ex miljö, material, pedagogik, kompetens mm påverkat resultatet?
• Har vi fungerande rutiner och olika typer av uppföljning som involverar såväl personal som barn och vårdnadshavare, för att få tillräcklig information om utbildningens kvalitet?

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• får goda förutsättningar att bygga upp tillitsfulla relationer och känna sig trygga i gruppen,
• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,