”Matematik” tillsammans med Kanin och Igelkott

Utifrån den här planeringen kommer vi att undervisa barnen kring matematik i vardagen. Undervisningsaktiviteterna ska ge barnen möjligheter att utveckla språk och kommunikation som är kopplat till matematiska begrepp för att upptäcka, förstå och beskriva sin omvärlden. Undervisningsaktiviteterna sker i såväl planerade som spontana undervisningsaktiviteter. Vi kommer att använda Kanin och Igelkott och andra strategier som medel för att nå målen.

Nuläge

Vi har observerat att barnen på Rosen är intresserad av att ta fram och spela sällskapsspel och att räkna objekt i sin omgivning. Även färger och former är något som barnen benämner, när de lägger pussel eller så upptäcker de former, färger och storlekar i sin omgivning. 

Innehåll

Tillsammans med Kanin och Igelkott och andra strategier som medel för att nå målen kommer undervisningsaktiviteterna att ge barnen möjligheter att utveckla språk och kommunikation som är kopplat till matematiska begrepp för att upptäcka, förstå och beskriva sin omvärlden. Undervisningsaktiviteterna sker i såväl planerade som spontana undervisningsaktiviteter. 

Syfte

Syftet med undervisningsaktiviteterna är att ge barnen möjligheter att lära sig använda matematik för att upptäcka, undersöka och beskriva sin omvärld samt lösa vardagliga problem. 

Kommunens mål

• Värdegrund och barnkonvention
• Språkutvecklande arbete.  (Språk och kommunikation)
  
  18
  
  1
• Lärmiljöer.

Avdelnings mål

— Förståelse för rum, tid, och form och grundläggande egenskaper hos mängde, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta. 

Konkretisering av målet

 Att barnen kan efter förmåga beskriva var ett föremål eller barn befinner sig i förhållande till omgivningen (under,över,bakom) och använda enkla tidsord efter förmåga. ( Nu,sedan, efter, idag, imorgon, igår. Klockan elva./två Kopplat till vardagen) Förmåga att beskriva enkla former och mönster. Räkna antal och urskilja på stor och liten, lång, kort. Samt att barnen efter förmåga kan prata matematik i olika sammanhang ex när de leker, eller spelar sällskapsspel och boksamtal. 

 

Målkriterier (Det här ser vi och hör vi när målet är uppnått)

Att vi ser att barnen använder och uttrycker matematik  i leken efter förmåga. (Exempel kan vara att använda tärning i sällskapsspel, räkna antal )

Känna igen och benämna former

Antalsräkning 5-10 (fram och bak)

Kunna några räkne sånger/ramsor

Prepositioner (några stycken)

Färger 

Stor och liten/lång och kort

 

Vetenskaplig bakgrund

Doverborg, m.fl. (2006); Höines (2000) framhåller att språket utvecklas i takt med det matematiska tänkandet och genom matematiska samtal utvecklar vi begreppsinnehåll samt begreppsuttryck. Vidare understryker Andersson och Kowalski (2010) att om vi använder de rätta matematiska begreppen redan från början tillsammans med barnen kommer de att på ett naturligt sätt tänka i matematiskt termer som exempelvis Triangel, cirkel, Kvadrat, liten, mindre, minst etc.  Andersson och Kowalski (2010) betonar även vikten av att barnen får uppleva matematik med alla sinnen, vilket vi pedagoger på Nyponet vill sträva efter samt att undervisningsaktiviteterna är roligt för att förenkla inlärningsprocessen för våra barn.

Vi kommer även att utgå från ett Sociokulturellt perspektiv; Ett teoretiskt perspektiv där kommunikation, språk, samspel, stöttande pedagoger och verktyg (ex pennor/papper/sax/konkreta material) står i focus när vi undervisar barnen kring matematik (Säljö, 2014).

Utifrån beprövad erfarenhet vet vi att barn är nyfikna och därför vill vi att barnen är aktiv i sitt lärande genom de estetiska lärprocesserna och att estetiska läroprocesser bör göra barnet mer delaktig i sin egen lärandeprocess. Därför att barnen får lov att uttrycka sig genom skapandet (Karlsson Häikiö, 2007). Vi vill också koppla John Deweys teori, om att lärandet ska vara en demokratisk och aktivt process ”Learning by doing” (Forssell,2018). 

 

Material; Leka och lära matematik ute (Molander, 2011). 

Referenser

Andersson, B. & Kowalski, S. (2010). Så mattefrön: matematik i förskolan. (1. uppl.) Stockholm: Bonnier utbildning.

Doverborg, Elisabet, Doverborg, Elisabet & Emanuelsson, Göran (2006). Små barns matematik: erfarenheter från ett pilotprojekt med barn 1 - 5 år och deras lärare. 1. uppl. Göteborg: NCM, Göteborgs universitet

Forssell, A. (red.) (2018). Boken om pedagogerna. (Sjunde upplagan). Stockholm: Liber.

Høines, M.J. (2000). Matematik som språk: verksamhetsteoretiska perspektiv. (2., [utök. och bearb.] uppl.) Malmö: Liber ekonomi.

Karlsson Häikiö, T. (2007). Barns estetiska läroprocesser: atelierista i förskola och skola. Diss. Göteborg : Göteborg universitet, 2007. Göteborg.

Molander, K. (2011). Leka och lära matematik ute: [förskola. (8. uppl.) Vimmerby: Outdoor Teaching.

Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

 

 

• Strategier:

•  

Genomförande

Undervisningsaktiviteterna ” Matematik” genomsyrar hela verksamheten såväl den styrda som den spontana. Och att barnen är delaktiga och har inflytande i undervisningen kring ”matematik. 

Miljö och material (Det här materialet, eller miljö ska vi tillföra för att skapa förutsättningar att nå målen)

• Konkreta matematik material som barnen kan utforska och arbeta med samt att ”matematik” projektet är synligt i miljön. (Skap levande lärmiljöer) 
  

Så här ska vi dokumentera gruppens utveckling mot målet

• Observation.
• Reflektion.
• Daglig dialog med vårdnadshavare samt uppföljningssamtal. 
• Lärloggar (Unikum)  

 

Innehåll

Syfte

Syftet med undervisningsaktiviteterna är att ge barnen möjlighet att lära sig använda matematik för att undersöka och beskriva sin omvärld samt lösa vardagliga problem. 

Vilka läroplansmål vill vi att barnen möter

Förståelse för rum, tid, och form och grundläggande egenskaper hos mängde, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta. 

Vilka effekter vill vi se

Att vi ser att barnen använder och uttrycker matematik  i leken efter förmåga.

Känna igen och benämna former

Antalsräkning 5-10 (fram och bak)

Kunna några räkne sånger/ramsor

Prepositioner (några stycken)

Färger 

Stor och liten

Hur  ska vi göra, strategier/metoder

Vi arbetar i mindre grupper i respektive hemvist

Undervisningen sker såväl inne som ute

AKK/TAKK

Musik som medel/metod

Skapande aktiviteter

Räkna frukt (bråk)

Spela spel

Bygg och konstruktion

Medvetet tänk kring matematik i fria leken  tillsammans med barnen samt uppmärksamma matematiska begrepp i böcker som vi läsar för barnen. 

Unikum

Dokumentera lärprocesser och publicera i barnets lärlogg. (Foto/text/barnets egna ord/uttryck och observationer) 

Systematiska kvalitetsarbetet

(Ett levande dokument som skriftligt genomförs varannan vecka på Nyponet) Den skriftliga dokumentationen behövs för att vi ska kunna stämma av i arbetslaget att kvalitetsarbetet leder till en utveckling mot målet/målen samt identifiera nya utvecklingsområden.   

Vetenskaplig grund, teorier och beprövad erfarenheter

Doverborg, m.fl. (2006); Höines (2000) framhåller att språket utvecklas i takt med det matematiska tänkandet och genom matematiska samtal utvecklar vi begreppsinnehåll samt begreppsuttryck. Vidare understryker Andersson och Kowalski (2010) att om vi använder de rätta matematiska begreppen redan från början tillsammans med barnen kommer de att på ett naturligt sätt tänka i matematiskt termer som exempelvis Triangel, cirkel, Kvadrat, liten, mindre, minst etc.  Andersson och Kowalski (2010) betonar även vikten av att barnen får uppleva matematik med alla sinnen, vilket vi pedagoger på Nyponet vill sträva efter samt att undervisningsaktiviteterna är roligt för att förenkla inlärningsprocessen för våra barn.

 

Material; Leka och lära matematik ute (Molander, 2011). 

 

Att vara aktiv i sitt lärande kan barnet vara genom de estetiska lärprocesserna och att estetiska läroprocesser bör göra barnet mer delaktig i sin egen lärandeprocess. Därför att barnen får lov att uttrycka sig genom skapandet (Karlsson Häikiö, (2007).

Referenser

Andersson, B. & Kowalski, S. (2010). Så mattefrön: matematik i förskolan. (1. uppl.) Stockholm: Bonnier utbildning.

Doverborg, Elisabet, Doverborg, Elisabet & Emanuelsson, Göran (2006). Små barns matematik: erfarenheter från ett pilotprojekt med barn 1 - 5 år och deras lärare. 1. uppl. Göteborg: NCM, Göteborgs universitet

Forssell, A. (red.) (2018). Boken om pedagogerna. (Sjunde upplagan). Stockholm: Liber.

Høines, M.J. (2000). Matematik som språk: verksamhetsteoretiska perspektiv. (2., [utök. och bearb.] uppl.) Malmö: Liber ekonomi.

Karlsson Häikiö, T. (2007). Barns estetiska läroprocesser: atelierista i förskola och skola. Diss. Göteborg : Göteborg universitet, 2007. Göteborg.

Molander, K. (2011). Leka och lära matematik ute: [förskola. (8. uppl.) Vimmerby: Outdoor Teaching.

Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.