Sverige 1719-1866

Stormaktstiden tar slut när Karl XII skjuts år 1718 och det kungliga enväldet tar slut. Nu börjar en period i vår historia som kallas frihetstiden. Frihet från envälde. Den gustavianska tiden tar sedan vid med att Gustav III 1772 genomförde en oblodig statskupp som gav kungen större makt. Den avslutades med att Sverige förlorade finska kriget och tvingades avstå Finland till Ryssland.

Mål

Du ska kunna besvara följande frågor:

• Hur kan vi veta något om Sverige 1719-1866?
• Hur gick det till när parlamentarismen växte fram?
• Vad var Ostindiska kompaniet och hur fungerade det?
• Vad var upplysningen och hur märkte man av den i Sverige?
• Vem var Gustav III och vad betydde han? Vad gjorde han för kulturen?
• Hur utvecklades jordbruket under 1700- och 1800-talen?
• Hur kunde befolkningen öka så kraftigt under denna tid?
• Vad innebar ångmaskinen för landet och för de vanliga människorna?
• Hur ville liberalerna och de olika folkrörelserna förändra Sverige?

Centrala begrepp

Dessa begrepp är centrala för området Sverige 1719-1866

• grundlagar
• politiska partier
• parlamentarism
• industri
• censur
• tryckfrihet
• upplyst
• slaveri
• revolt
• attentat
• revolution
• missväxt
• teg 
• laga skifte
• växelbruk
• liberaler
• fackföreningar

Hur ska vi arbeta?

• Genomgångar
• Läroboken Upptäck Historia (sid 190-229) 
• Samtal och diskussioner
• Filmer

Prov (se frågor och begrepp ovan)

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien.
• Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor.
• Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika människor och grupper.
• Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.
• Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.