Språkplanering

Språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman. Förskolan ska därför lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska, genom att uppmuntra och ta tillvara deras nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt. Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter. Utbildningen ska ge barnen förutsättningar att kunna tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang och för skilda syften. Därigenom läggs grunden till att barnen på sikt tillägnar sig de kunskaper som alla i samhället behöver. Förmåga att kommunicera, söka ny kunskap och samarbeta är nödvändig i ett samhälle som präglas av stort informationsflöde och kontinuerlig förändring.

Målområde: Vad ska barngruppen lära sig, förmå och förstå

Vi vill med hjälp av litteratur skapa förutsättningar för en språkutveckling.

Pihlgren (2020) Barn som tidigt ingår i språkgemenskaper där högläsning och diskussion av böcker praktiseras får bättre språk, läs, och skrivutveckling senare i livet. En tidig kontakt med böcker ger barnen en känsla av vad som är viktigt när man läser, gradvis så kliver barnet in i en ny språkvärld.

Generativ fråga

Vad berättar böcker/texter/ bilder för oss?

Mål ur Lpfö-18

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa

Utvärderingskriterier

• Vi vill att barnen ska få erfara att det finns olika sätt att kommunicera.
• Utöka barens ordförråd.
• Vidga barnens ordförståelse.
• Ge barnen en möjlighet att utveckla en inlevelseförmåga utifrån ett sammanhang.      

Kännetecken

• Vi kan se att de vågar uttrycka sig på andra sätt än det som kommer naturligt för dem.
• Barnen kan återberätta delar av texter som de har fått ta del av.
• Beskriva olika händelseförlopp.
• Använder begrepp i sina rätta sammanhang.
• Vi kan se att de lever sig in i sagor när vi läser.

Barnens förståelse

Vi vill att barnen ska skapa sig en förståelse för att kommunikation är ett verktyg för att kunna uttrycka sig och förstå det som sägs eller förmedlas.

Förmågor

• Kommunikativ förmåga: Samtala, föra diskussioner, motivera, presentera, framföra och bemöta argument.
• Begreppslig förmåga: Förstå innebörden av begrepp, använda dem och relatera dem till varandra. Vi vill att barnen ska utveckla sin förmåga att förstå andra, och att kunna göra sig förstådd.

Barnens intresse, initiativ och behov

Vi kommer att använda oss av litteratur som utgår från deras intressen för att väcka en nyfikenhet och ett engagemang. Vi ska göra barnen delaktiga genom att de får vara med att välja den litteratur som vi läser och bearbetar. Genom att låta barnen få vara delaktiga i processen vill vi att de ska kunna utföra, upptäcka och utforska med hjälp av sig själva och varandra. Vi kommer att fånga upp barnen i deras lekar, där vi utifrån deras befintliga intressen kan bygga vidare och utmana dem i deras språkutveckling i ett sammanhang. Vilket ger möjligheter till att få i gång samtal. 

Pedagogernas förhållningssätt

Vi som pedagoger är språkliga förebilder för barnen och därför behöver vi använda oss av ett korrekt och komplext språk för att barnen ska få möta många ord som möjligt. Larsson (2019) skriver att det ger stor effekt på barnens språkutveckling om vi höjer nivån på det egna talande språket. Hon menar att det inte bara kräver att du blir medveten om vilket språk du använder utan också vilket språk du inte använder. Vi vill bygga upp en motivation hos barnen till att utvidga sina referensramar genom att barnen ska vara delaktiga och ha inflytande över de val vi gör. En annan del i att vara språkliga förebilder innebär att vi ska vara aktiva lyssnare, detta är viktigt att vi tar vara på för det är i lyssnandet som vi kan hjälpa barnen att tolka och förstå varandra. 

 

Hur vad och när dokumenterar vi

Dokumentationen ska synliggöra tankar och reflektioner som sker under aktiviteterna för att kunna se vad som händer hos barnen och vilka effekter undervisningen ger. Det kan vara spännande att dokumentera samma aktiviteter eller experiment flera gånger för att få syn på processen som har startat hos barnen. Dokumentationen ska fånga upp barnens kunskap om ämnet för att möjliggöra för dem att få syn på sitt eget lärande. Vi behöver dokumentera samspelet inför och under aktiviteterna för att säkerställa att alla barn har lika möjlighet att delta utifrån sina behov. Dokumentationen behöver synliggöra barnens reflektioner kring de texter de möter i olika sammanhang för att vi ska kunna ta tillvara och bygga vidare på deras erfarenhet.

Genomförande: vilka erfarenheter och upplevelser vill vi att barnen ska ta del av i undervisningsområdet/temat

Vi vill med hjälp av litteratur bjuda in till reflektion, den ska väcka en nyfikenhet och leda in dem i nya möten. Vi vill uppmuntra barnen till att använda hela sin förmåga och att använda sig av varandras förmågor för att gå in i nya processer. Vi behöver stimulera barns språkutveckling genom högläsning, boksamtal, språklekar, rim och ramsor, sång, musik, bild och drama. Pihlgren (2020) lyfter fram att högläsningsstund förmedlar så mycket mer än bara bokens innehåll, det ökar ordförrådet och barnen kan lära känna orden, det öppnar upp för ett mer nyanserat språk och förstå sin omvärld på. För att högläsning ska vara språkutvecklande så krävs det att barnen får samtala om det de läser med andra. Barnen ska omges av ett rikt och nyanserat språk där pedagogerna bekräftar och sätter ord på barnens upplevelser, känslor och händelser. Vi pedagoger använder oss av olika verktyg såsom bilder, tecken som stöd, olika digitala verktyg. Polyglutt är av våra digitala verktyg som vi använder i vårt arbete med språkutveckling och för att förstärka språket hos barnen. Vi bygger våra lärmiljöer så att de ska locka och inspirera barnen till språkande, vi placerar medvetet ut litteratur, bilder och texter i våra miljöer som väcker samtal hos barnen. Vi har skapat egna språklådor för att utveckla och utmana barnens språkutveckling. Språklådorna innehåller böcker och rekvisita som förtydligar sagan. För att skapa en variation och utöka tillgängligheten av språklådorna så finns det även QR-koder tillgängliga till varje låda. 

Vikingsen K (2020) säger att i utvecklingen mot att bli en läsande och skrivande människa så är det viktigt att förskolan skapar förutsättningar för det intressanta. Hon lyfter att det är av stor betydelse att barnen får omges av fysiska bokstäver/symboler för att det ska väckas ett intresse hos baren. Det ska finnas material att mötas kring som kan stimulera till samtal och språkande.  

 

 

Referenser

Larsson, K (2019) Språklig förebild i förskolan. Gothia fortbildning 

Pihlgren S, A (2020) Läsa skriva och räkna i förskolan - ett undervisande förhållningssätt. Stockholm: Natur & Kultur

Vikingsen, K (2020) Rum för lärande. Lärarförlaget