Ämnen:
Matematik
·
Årskurs:
7 - 0
Sundbyskolan, Stockholm Grundskolor · Senast uppdaterad: 22 mars 2022
Kunskaper i matematik ger människor förutsättningar att fatta välgrundade beslut i vardagslivets många valsituationer och ökar möjligheterna att delta i samhällets beslutsprocesser. Du ska i detta arbetsområde få möjlighet att lära dig att uttrycka och utföra beräkningar med tal i bråk-, procent- och decimalform.
Kunskaper i matematik ger människor förutsättningar att fatta välgrundade beslut i vardagslivets många valsituationer och ökar möjligheterna att delta i samhällets beslutsprocesser. Du ska i detta arbetsområde få möjlighet att lära dig att uttrycka och utföra beräkningar med tal i bråk-, procent- och decimalform.
Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang.
Med centralt innehåll menas sådant som är viktigt att vi arbetar med i matematiken för att utveckla våra matematiska färdigheter och förmågor. Vem bestämmer då vad som är viktigt och alltså vad som skall ingå i det centrala innehållet? Det gör Skolverket som med hjälp av lärare och andra experter satt ihop en lista som visar det centrala innehållet.
Bland annat står det så här:
· Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digital teknik. Metodernas användning i olika situationer.
· Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och matematiska situationer och inom andra ämnesområden.
· Procent för att uttrycka förändring och förändringsfaktor samt beräkningar med procent i vardagliga situationer och i situationer inom olika ämnesområden.
När jag som lärare ser alla de här sakerna så vill jag förklara mer i detalj vad jag tycker att de betyder och hur det kommer att se ut i det arbetsområdet vi arbetar med nu. Därför berättar jag vad vi skall lära oss på lång sikt, alltså under hela skolgången men också vad vi skall lära oss på kort sikt. Med på kort sikt så menas medans vi arbetar med detta arbetsområde.
• formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
• välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa
rutinuppgifter,
• föra och följa matematiska resonemang
• använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
Under momentet skall du få möjlighet att träna förmågan att
• uttrycka tal i decimalform, bråkform, blandad form samt procentform.
• växla mellan ovanstående olika former
• formulera och lösa problem för att ta reda på hur mycket en viss del eller procentsats är, hur många procent en andel är eller hur mycket 100 % är om man vet hur mycket en viss procent är
• kunna förstå och använda ord som täljare, nämnare och bråkstreck
• kunna förstå och använda begrepp som bråkform, blandad form, decimalform och procentform
• förklara hur du tänker när du löser ett vardagligt eller matematiskt problem
• göra beräkningar med de fyra räknesätten
Hur skall vi då arbeta för att lära oss alla de här sakerna? Under arbetet så kommer vi att variera hur vi jobbar med matematiken. Jag har tänkt att vi kan arbeta på följande sätt:
· Genomgångar. Jag går igenom och visar hur man kan göra. Ni kan ställa frågor men också förklara hur ni vill eller brukar göra.
· Enskild räkning. Ni räknar i boken och diskuterar gärna med bänkgrannar hur man kan lösa olika uppgifter.
· Lärarledda gruppdiskussioner. Vi pratar om hur man kan lösa olika matematiska problem. Alla som vill kan berätta hur de gör och sedan tittar vi på de olika sätten och försöker se vad som är bra eller mindre bra med dem. Kanske är ett visst sätt jättebra i en viss situation men betydligt sämre i en annan etc. Vi pratar också om hur man kan hitta ett matematiskt problem och förklara vad problemet är med ord och beräkningar.
· Praktiska och laborativa övningar. Ett exempel är tvättlinan då vi spänner upp en tvättlina över klassrummet. I ena änden av linan sätter vi talet 0 och i andra änden talet två. Mitt på linan sätter vi fast en lapp som det står 1 på. Eleverna som arbetar i grupper får ett antal kort. På korten kan det finna tal i bråkform, decimalform och procentform. Sedan får eleverna sätta upp dem med hjälp av gem eller klädnypor på vår tallinje-tvättlina.
Bedömningen av de olika förmågorna kommer att ske enligt matrisen nedan, i matrisen finns förmågorna beskrivna med några exempel.
Bedömningen avser |
Kvalitativa nivåer
Nybörjare Expert |
|||||
Förmågan att lösa matematiska problem
|
Eleven löser delar av problemen med strategier och metoder som delvis fungerar. Av svårighetsgraden:
Ex. I klass 7d1 finns det 24 elever. 5/12 är flickor, hur stor andel är pojkar och hur många pojkar respektive flickor går i klassen? |
Eleven löser problemen nästan helt med strategier och metoder som fungerar. Av svårighetsgraden: Ex. Kalle, Pelle och Torsten ska dela på chokladpralinerna i en chokladask. Kalle tar 2/3 och Pelle tar ¼. Hur stor del får Torsten?
|
Eleven löser alla delar av problemen med lämpliga strategier och metoder och finner alla möjliga lösningar. Ex. Wilma jobbar i en kiosk på sommarlovet. Hon får välja mellan två alternativa löner. Att få 630 kr/vecka + 3% provision eller Att enbart få 12 % provision. Hur mycket måste Wilma minst sälja för att tjäna på det andra alternativet?
|
|||
|
Kan göra enkla beräkningar av hur många procent av något är. t.ex. "hur mycket är 10 % 60?" |
Kan göra svårare beräkningar av hur många procent av något är. |
Kan använda sig av olika metoder för att göra beräkningar av hur många procent av något är. |
|||
Förmågan att använda och förstå begrepp .
|
Eleven visar förståelse för begrepp genom att t ex förlänga bråket 1/3 till nämnaren 12 |
Eleven visar god förståelse för begrepp genom att t ex kunna förkorta ett bråk så långt det är möjligt eller finna minsta gemensamma nämnare för två bråk |
Eleven visar mycket god förståelse för begrepp genom att
Ex. fördela en tipsvinst i förhållande till insatserna |
|||
Förmågan att välja rätt metod Ex. Priset på en vara höjdes först med 20 % och sänktes sedan med 20 %. Blev priset högre, lägre eller samma som från början? |
Eleven kan lösa uppgiften genom att känna till ursprungspriset och räkna ut hur mycket 20 % är, lägga till, beräkna hur mycket 20 % av det nya priset är, dra ifrån och jämföra.
|
Eleven löser uppgiften genom att välja ett exempel på pris och sedan beräkna det med en direktmetod: Priset *1,2 * 0,8 och jämföra med ursprungspriset |
Eleven kan använda en allmängiltig metod och enbart multiplicera 1,2 med 0,8 och se att det nya priset är 96% av det gamla, alltså lägre. |
|||
Förmågan att kommunicera i tal och skrift
|
Redovisningarna är möjlig att förstå och går delvis att följa även om det matematiska språket har brister och felaktigheter. |
Redovisningarna är lätta att förstå och följa men kan vara knapphändig. Det matematiska språket används på ett acceptabelt sätt.
|
Redovisningarna är strukturerade och tydliga med ett korrekt och lämpligt matematiskt språk. |
|||
Hur många % är x av y? Beräkna andelen |
Du ska, för tal där du kan växla mellan bråkform och decimalform, kunna någon metod för att besvara frågor som "10 av 100 elever har en cykel. Hur många procent av eleverna har cykel?" |
Du ska, för samtliga tal, kunna någon metod för att besvara frågor som "12 av 150 vuxna saknar soffa hemma. Hur många procent av alla vuxna saknar soffa hemma?" |
Du ska vara säker på det som krävs för E och C. |
Vecka |
Pass |
Moment |
Repetition |
10 |
1 mån/tis
|
Det hela är 100% Sid 192-193 |
Repetition 20 |
|
2 ons |
En tiondel är 10%. Det hela är 100% Sid 194-194
|
Repetition 19
|
|
3 fre |
Höjning och sänkning Sid 195 |
|
11 |
mån |
En hundradel är 1% + ev beräkna nya värdet sid 196-197
|
Repetition 20 |
|
tis |
Forts beräkna nya värdet samt hur många procent? Sid 197-198 |
|
|
ons |
Forts hur många procent? Sid 199 |
Repetition 21 |
|
fre |
Bråkform, procentform, decimalform. Sid 200 |
|
12 |
|
|
Repetition 22 |
|
Mån/tis |
Räkna med procent i decimalform Sid 201 |
|
|
ons |
Beräkna det hela. Sid 202 |
|
|
fre |
Blandat med procent. Sid 203. |
Repetition 22 |
13 |
mån |
Diagnos |
|
|
|
Blåkurs |
Rödkurs |
|
Tis/ons |
Det hela är 100% Sid 208-209 |
Det hela är 100% Sid 218 |
|
fre |
En tiondel är 10% Sid 210. Repetition 19 |
Mer om beräkna delen sid 219 |
14 |
mån |
En hundra del är 1% Sid 211 |
Mer om att beräkna delen. Sid 220 |
|
tis |
Beräkna det nya värdet. Sid 212. Repetion 20 |
Mer om att beräkna det hela sid 221 |
|
ons |
Hur många procent? Sid 213. Repetion 21 |
Blandat med procent sid 222 |
|
fre |
Jämför med procent. Sid 214 |
Svarta sidor 224-225 |
15 |
Påsklov |
|
|
16 |
mån |
Bråkform, decimalform, procentform, sid 215 |
Svata sidor 224-225 |
|
tis |
Beräkna det hela Sid 216. Egen repetion samt bokens Repetition 22 |
Egen repetition |
|
ons |
Prov del 1 |
Prov del 1 |
|
fre |
Prov del 2 |
Prov del 2 |
Innehåller inga läroplanspunkter
Innehåller inga matriser
Innehåller inga uppgifter