Temaarbete Bu och Bä

Barnen på Boken och Linden arbetar med ett sagotema utifrån Bu och Bä-böckerna

Bu och Bä i skogen

Var är vi? Barnen har arbetat med Vännerna i Kungaskogen och vi ska nu påbörja ännu ett sagotema utifrån böckerna om Bu och Bä. Boken påbörjar samma planering så vårt tema kommer att inkludera hela förskolan för att vi ska kunna sambruka, arbeta i tvärgrupper och låta barnen bada i ett enda stort sagotema.

Vart ska vi? Vi vill se barnen använda sig av sagoberättande, teater och andra uttrycksformer för att stärka deras språkutveckling och bokstavskännedom. Vi vill skapa förutsättningar för barnen så att de kan utveckla förståelse för naturorientering. Vi vill skapa förutsättningar för barnen så att de kan utveckla deras lek, rörelse och färdigheter för lärande.

Hur gör vi? Tydliga uppdrag, början och avslut. Praktiska möten, skapande och upplevelser Sång med tecken (Bä bä vita lamm), https://www.youtube.com/watch?v=CfEkfdfJS8s Varje bok ca 4 veckor Arbetar tematiskt  utvärderar löpande Presenterar finplaneringen i månadsbrevet

Hur gick det? Barnen har visat ett stort engagemang och varit väldigt vetgiriga. Vi har i nuläget avslutat den första boken, Bu och Bä i skogen. Barnen har fått en ökad kunskap om närområdet, dess djurliv, biosfär och mångfald. Detta framkommer i så väl skapandet som i diskussioner och den fria leken. Vi har främst koncentrerat oss på en närliggande myrstack. I skapandet framkom det att samtliga barn hade kunskap om myran och dess egenskaper. De berättade om myrsyran som myran ger ut för att skydda sig, hur många ben en myra har samt om drottningen och förklarade att hon är betydligt större än de övriga myrorna i stacken. De har även fått en vidare kunskap om vilka olika myror det finns och dess likheter och skillnader. Vi har även sett hur barnen har fångat berättelsen genom att de själva tagit initiativ under den fria leken och spelat upp handlingen ur den aktuella boken för varandra. Vi kan även se en skillnad från i början av arbetet och nuläget när det gäller de yngre barnen. De är mer drivande och delaktiga i berättandet och har på så sätt utvecklat sin språkförståelse.

 

Bu och Bä på kalashumör

Var är vi? Barnen visar på ett stort engagemang för Bu och Bä samt deras uppdrag med lek och rörelse, färdigheter för lärande, naturorientering. Vi hör barnen använda nya begrepp kopplade till böckerna och våra olika fokusområden. De använder sig av bokstäver i skrift och läsning.

Vart ska vi? Vi vill se barnen använda sig av sagoberättande, teater och andra uttrycksformer för att stärka deras språkutveckling och bokstavskännedom. Vi vill skapa förutsättningar för barnen så att de kan utveckla förståelse för naturorientering. Vi vill skapa förutsättningar för barnen så att de kan utveckla deras lek, rörelse och färdigheter för lärande.

Hur gör vi? Tydliga uppdrag, början och avslut, i form av brev. Praktiska möten, skapande och upplevelser Varje bok ca 4 veckor Arbetar tematiskt  utvärderar löpande Presenterar finplaneringen i månadsbrevet

Hur gick det? Vi har kunnat se att breven med uppdrag har fungerat som en bra röd tråd igenom arbetet. Ibland då vi haft bortfall i barngruppen har vi känt att det inte riktigt funnits tid att komma ikapp. Kanske tre små uppdrag per vecka är för många för de yngsta? Vi har för övrigt kunnat se ett fint engagemang och fantasiförmåga från barnen. De reflekterar ofta över Bu och Bä och deras äventyr. Vi uppfattar att teatern, naturorientering och skapandesituationerna har varit det som fångat de flestas uppmärksamhet. När vi utvärderade tillsammans i barngruppen var det flera barn som ville arbeta vidare med att tillverka eget papper. Vi kommer att plocka fram detta önskemål innan vi stänger ner för sommaruppehållet.

 

Bu och Bä blir blöta

Var är vi? Vi startar upp temat igen efter sommaren. Barnen efterfrågar Bu och Bä och pratar om att de åkt på semester.

Vart ska vi? Vi vill ge varje barn förutsättningar att utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,

Hur gör vi? Tydliga uppdrag, början och avslut, i form av brev. Praktiska möten, skapande och upplevelser Varje bok ca 4 veckor Arbetar tematiskt  utvärderar löpande Presenterar finplaneringen i månadsbrevet

Finplanering och reflektion/utvärdering sammansatta ord-bandykrocket, leka med ord- Barnen på Linden visar på stor förståelse för vad ett sammansatt ord är och hur de kan bygga nya ord. De sökte i vår lärmiljö och hittade många sammansatta ord på varandra, i rummet och utomhus. Främst verkade de intressera sig för godsaker såsom rulltårta, blåbär och glasstrut osv. Flera barn härmar pedagogens handrörelser som användes för att förtydliga att två ord blir ett.  experiment vattenånga- berättade och bygga ordförråd, uttrycka tankar- Under experimentet hölls en spegel över kokande vatten. Barnen hade sett och känt på spegeln innan och konstaterat att den var torr samt att de kunde se sig själva. De lade också märke till att vattnet ångade och "rykte". Några hypoteser var att spegeln skulle börja brinna eller smälta. Spegeln immade igen och blev märkbart blöt. Barnen diskuterade, kände och kopplade till Bu och Bä-uppdraget som var att de skulle ta reda på vart vattnet tar vägen när det torkar. Flera av de äldre barnen hade bitar av förkunskap kring hur regn fungerar, att det kommer från molnen. Då hojtade ett barn till "Det är röken! Röken blir regn!" Tillsammans pusslade vi ihop hela kretsloppet och pratade om vattnets faser.  experiment statisk elektricitet-Gnistorna och Lysmaskarna gör experiment med grytor och elektricitet, Sniglarna och Snäckorna med ballonger och Tistlarna och Nässelfjärilarna med vår teslakula. Vårt språkfokus är att uttrycka tankar och återge ett händelseförlopp. Vi använder talföremål, filmar och kopplar till framgångsrik undervisning.- Sniglarna och snäckornas grupp tyckte ballongerna var spännande och när vi visade på oss själva vad som hände när vi gnuggade ballongen mot håret förstod barnen bättre än när vi visade på barnen.  Spökhistoria- bygga en historia- berätta, leka med ord och återge ett händelseförlopp. Vi delar i tvärgrupperna, använder bilder och artefakter för att fungera som stöd i våra historier. Varje grupp förbereder själva. Filmas och kopplas till framgångsrik undervisning. Sniglarna och snäckornas grupp satte sig i en ring, barnen fick utdelat varsin handdocka. En pedagog började berätta en historia sedan fortsatte barnen efter varandra. Första barnet började sin historia och alla de andra fortsatte bygga på samma historia. De berättade detaljerat och lyssnade på varandra. När sista barnet berättat så frågade vi pedagoger vad historian handlade om, då kunde alla barnen återberätta hela historian. När Gnistorna och Lysmaskarna skulle bygga sin historia låg deras fokus på att beskriva deras karaktärer först och främst. Samtliga barn valde läskiga inslag men det visade sig bli en utmaning att fläta samman historian. Däremot visade samtliga barn på förståelse för övningens syfte; att använda fantasi och berättande för att bygga en historia till Bu och Bä. Till nästa gång tänker vi använda oss utav en tydliggörande sagostruktur.

 

Bu och Bä i blåsväder

Var är vi? Barnen har efterfrågat Bu och Bä efter juluppehållet. Vi har haft överflyttade barn från Boken.    Bu och Bä i blåsväder är i uppstartsläge på Boken! Barnen känner igen och har koll på Bu och Bä.

Vart ska vi? Vi vill ge varje barn förutsättningar att utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften. Vi utgår ifrån Skolverkets Hitta språket (separat pedagogisk planering ligger på Unikum). 1. Barnet kan berätta sammanhängande om något hen varit med om 2. Barnet kan beskriva en sak eller en företeelse så att andra förstår 3. Barnet visar intresse för vad andra säger 4. Barnet visar på en förmåga återberätta genom gestaltning  Bokens språkfokus kommer att handla om ovanstående, men också;  Bygga en vi-känsla skaffa gemensamt fokus erbjuda barngruppen ett intressant och spännande temaarbete  skaffa inramning och rutiner

Hur gör vi? Tydliga uppdrag, början och avslut, i form av brev. Praktiska möten, skapande och upplevelser Varje bok ca 4 veckor Arbetar tematiskt  utvärderar löpande Presenterar finplaneringen i månadsbrevet Arbeta i mindre grupper Börja stort, använd digitala verktyg för att nå all på samma gång (gemensamt fokusområde) Vi pedagoger visar positivitet och stort engagemang för temat Tydliga förväntningar, början och avslut. Praktiska möten, skapande och upplevelser Sång med tecken (Bä bä vita lamm), https://www.youtube.com/watch?v=CfEkfdfJS8s

Finplanering och reflektion/utvärdering 1. Barnet kan berätta sammanhängande om något hen varit med om- LINDEN UPPSTART- BoB skickar bildmeddelande, berättar om blåsvädret. Uppdrag-barnen ska filma varandra i smågrupperna och berätta om något de varit med om i snön. Skickas till BoB.  2. Barnet kan beskriva en sak eller en företeelse så att andra förstår- Vi delar in oss i två grupper. Varje grupp får bildkort och kommer att lyfta fram och beskriva likheter och olikheter från bilderna. På onsdagen leker vi leken "Beskriv vad du håller i".- Vi kunde se innan övningarna att barnen inte hade koll på vad begreppen beskriva, likhet och olikhet betydde. När vi arbetade i liten grupp kunde vi lyssna av samtliga barn och hur de resonerade. Alla barn visade under övningarnas gång på förståelse för vad som behövde benämnas för en beskrivning. Några barn fokuserade på användningsområden andra på färg, form, syfte och storlek. När vi arbetade med beskrivning av likhet och olikhet utifrån bilderna visade alla barnen kunna växla mer eller mindre mellan olika perspektiv. "Varg och räv är vilda medans hunden är tam. Men alla har fyra ben och svans så de är både lika och olika" 3. Barnet visar intresse för vad andra säger- tis; barnen tar med en leksak hemifrån och berättar för sin halvgrupp. Vi övar på att berätta samt lyssna uppmärksamt. Ons; Inom halvgrupperna delas barnen upp i par och berättar om sina leksaker igen. Härefter får de rita kompisens historia och presentera för halvgruppen.  4. Barnet visar på en förmåga återberätta genom gestaltning. Tis: tillsammans läser pedagoger och barn ur boken Bu och Bä i blåsväder. Barnen delas sedan upp i mindre grupper för att välja vilken händelse ur boken som de vill gestalta. Ons: Barnen gestaltar händelsen de valt förgående dag.   1. Barnet visar på en förmåga att berätta något hen varit med om. Barnen fick ett brev från Bu och Bä där de berättade att de varit insnöade; utifrån detta brev skulle sedan barnen berätta om något som de har upplevt i snön.  Dokumentationsformen utgjordes av filmning med Ipad där barnen turades om att filma varandra när de berättade. Två av barnen kände sig inte bekväma med att bli filmade så de berättade om sina upplevelser utan att bli dokumenterade. Samtliga barn visade på en god förmåga att återberätta en händelse, de visade även på en berättarlust och ett stort engagemang. Vissa av barnen i gruppen vill berätta läge om en händelse med andra kände sig mer bekväma med att berätta i korthet vad de upplevt. Vi fick dock läsa igenom Bu och Bäs brev ytterligare för att se hur många händelser de ville ha då flera i gruppen gärna ville berätta om många olika händelser, men då det tydligt stod en händelse i brevet accepterade barnen att endast berätta om en snöupplevelse.   2. Barnet kan beskriva en sak eller en företeelse så att andra förstår. Engagemanget för leken "Beskriv vad du håller i " var stor i barngruppen. Två av pedagogerna visar innan för att tydliggöra hur leken går till. I gruppen som bestod av barn i 4-5 års åldern var det tydligt att de yngsta inte hade samma målande beskrivning som de äldre barnen. I gruppen med barnen i 3- års åldern fick pedagogen vara mer närvarande och stötta barnen i deras beskrivningar.  BOKEN 1. Barnet kan berätta sammanhängande om något hen varit med om 2. Barnet kan beskriva en sak eller en företeelse så att andra förstår 3. Barnet visar intresse för vad andra säger 4. Barnet visar på en förmåga återberätta genom gestaltning  Några av de äldsta barnen visar på förmåga och intresse för vad andra säger. Vi kan se under samlingen att samtliga barn lämnar utrymme för varandra när trumman ska spelas på. De äldsta tränar på att vid läsning av den aktuella boken få berätta tankar som kommer upp och låta varandra komma till tals. Samtliga barn och framförallt de yngsta har haft stor glädje av bokens uppslag på golvet där de kunnat titta på bilderna och följt händelserna på golvet. Tillsammans har vi läst den och även ensam har några barn föredragit.  Några av barnen har förmågan att berätta sammanhängande om något de varit med om, t.ex. i boksamtal kopplar ett barn en referens till snön och till affären, som återberättade hur hen med sin vh handlat dagen innan i affären och vad de köpte, jämförelser vad Bu och Bä handlade och diskussioner om vad som är gott att äta.

 

Bu och Bä - får besök

Var är vi? Vi börjar få rutin på arbetet i tvärgrupperna. Vi ser att barnen anammat upplägget och börjar mer och mer att samspela över avdelningsgränserna. Vi utgår i från teorin att barn lär av barn i arbetet med färdigheter och språk. Samtliga barn visar på igenkännande och glädje då de möter Bu och Bä.

Vart ska vi? Vi vill ge varje barn förutsättningar att utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften. Vi utgår ifrån Skolverkets Hitta språket (separat pedagogisk planering ligger på Unikum). Bokens språkfokus kommer att handla om; 1. Barnet kan berättasammanhängande om något hen varit med om 2. Barnet kan beskriva en sak eller en företeelse så att andra förstår 3. Barnet visar intresse för vad andra säger

Hur gör vi? Tydliga uppdrag, början och avslut, i form av brev. Praktiska möten, skapande och upplevelser Varje bok ca 4 veckor Arbetar tematiskt  utvärderar löpande Presenterar finplaneringen i månadsbrevet

Finplanering och reflektion/utvärdering 1. Barnet kan berätta sammanhängande om något hen varit med om- Vi läser boken och brevet digitalt i storgrupp, i tvärgrupperna får barnen rita en upplevelse från boken Bu och Bä får besök, för att sedan beskriva den för kompisarna. Vi filmar berättandet och reflekterar enligt framgångsrik undervisning.- På grund av personalbortfall fick detta undervisningstillfället justeras. När Linden arbetade så turades barnen om att återge sin minnesvärda upplevelse från boken. Dessutom så upprepades processen då barnen fick rita samma upplevelse. Samtliga Lindenbarn kunde dra sin egen parallell från boken. Endast tre barn berättade samma som kompisen bredvid. Jag anser att det beror på barnens låga ålder. Jag kunde se att även om de valde samma moment i berättelsen valde att fokusera på olika ting av samma.  Barnen på Boken fick i samlingen lyssna till boken om när Bu & Bä får besök. Samtliga visade intresse och kunde visa att de kände igen och återberätta vad boken handlade om. Vi satte oss sedan vid bordet för att läsa brevet. Vi upplevde att barnen hade svårt att förstå uppgiften och svårt att hålla fokus. Barnen fick rita sin upplevelse från boken och de flesta barnen pratade samtidigt om katten, plankan och maten. Ritupplevelsen resulterade sig dock i både trädet som katten klättrade upp i, traktorer och en mormor. Vi valde att avsluta där och utvärderingen är att barnen har stor förmåga att återberätta vad de hört och vi kommer spinna vidare på teckningarna och färdigheten att beskriva för kompisarna. 2. Barnet kan beskriva en sak eller en företeelse så att andra förstår- Vi läser boken och brevet digitalt i storgrupp. I tvärgrupperna får sedan barnen leka "känn och beskriv"-leken.  På grund av personalbortfall fick detta undervisningstillfälle justeras. Barnen på Boken fick boken läst för sig (upprepning) och vi hamnade i ett långt samtal om den svarta katten och hur den tog sig ner tillslut. Vi bestämde tillsammans att teckningarna ska få bli träd och att den svarta katten ska få pysslas dit vid ett annat tillfälle. Vi upplevde inte att barnen var redo för moment 2. 3. Barnet visar intresse för vad andra säger- Vi läser boken och brevet digitalt. Inom tvärgrupperna delas barnen i par. De intervjuar varandra om varandras intressen, ritar och till sist återberättar om kompisens intresse för resten av tvärgruppen. Vi pedagoger stöttar, filmar och reflekterar enligt framgångsrik undervisning.

Bu och Bä - Stackars Bo

Var är vi? Barnen har visat stort intresse och engagemang för arbetet med Bu och Bä i blåsväder. Vi har haft överflyttade barn från Boken som även de har visat ett stort intresse. Därför har vi, tillsammans med barnen valt att fortsätta arbetet med Bu och Bä - stackars Bo    Barnen på boken har även de visat stort intresse och engagemang för Bu och Bä. Vi introducerar Bu och Bä för nyinskolade barn. Arbetet fortsätter med Bu och Bä - stackars Bo.

Vart ska vi? Vi vill ge varje barn förutsättningar att utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften. Vi utgår ifrån Skolverkets Hitta språket (separat pedagogisk planering ligger på Unikum). 1. Barnet kan kommunicera genom att rita bilder/skriva bokstäver och symboler  2. Barnet kan förstå en enkel instruktion  3. Barnet kan skriva sitt eget namn  4. Barnet kan ange vad det står i vanliga ordbilder

Hur gör vi? Tydliga uppdrag, början och avslut, i form av brev. Praktiska möten, skapande och upplevelser Varje bok ca 4 veckor Arbetar tematiskt  utvärderar löpande Presenterar finplaneringen i månadsbrevet Arbeta i mindre grupper Börja stort, använd digitala verktyg för att nå all på samma gång (gemensamt fokusområde) Vi pedagoger visar positivitet och stort engagemang för temat Tydliga förväntningar, början och avslut. Praktiska möten, skapande och upplevelser Sång med tecken (Bä bä vita lamm), https://www.youtube.com/watch?v=CfEkfdfJS8s

Finplanering och reflektion/utvärdering 1. Barnet kan kommunicera genom att rita bilder/skriva bokstäver och symboler - Bu och Bä skickar brev och ber barnen berätta något som de tycker om att göra på våren, de kommunicerar genom att berätta, rita och skriva.-Barnen uttryckte stort intresse över att skriva och rita brev till Bu och Bä om deras våraktiviteter. Vi delade in oss i två grupper och delade papper, pratade och skrev. Även om vi redan innan pratat om vad våren var och vad man kunde hitta på under våren föll flera av våra yngre barn för lockelsen att rita andra saker än instruerat. Här kunde vi se att flera lite äldre kompisar stöttade och påminde under ritandets gång. Efter att våra teckningar/brev blivit klara gick vi laget runt och alla fick berätta om sin del av brevet. Samtliga barn kunde redogöra i detalj vad som ritats/skrivits och ofta bjöds vi andra på härliga upplevelser och erfarenheter från barnens liv utanför förskolan.   2. Barnet kan förstå en enkel instruktion- träna lägesord. TAKK- tecken: på, under, över och i. Vi leker leken cirkusdirektören - pedagog börjar ge instruktioner sedan kan de barn som vill ta över rollen om cirkusdirektör. Cirkusdirektören ger instruktioner som inkluderar lägesorden, tex hitta en röd bil och ställ på det svarta pappret. Barnet ska då hitta en röd bil som hen sedan ska ställa på det svarta pappret. - Barnen verkade förstå snabbt vad innebörden av begreppet lägesord innebar. "Det är var något är!" De turades om att ge kompisarna uppdrag och vi pedagoger kunde se och höra hur de betonade lägesorden extra. I början hade vi introducerat i och på, under och över men barnen började även använda sig av mellan, bakom och bredvid eller sidan om. Vid flera tillfällen under följande vecka återkom barnen till lägesorden och betonade särskilt. Ett barn drog parallellen till höstens aktivitet då vi arbetade med Halloween-matematik med lägesord och frågade om vi kan fortsätta med detta vid matborden. 3. Barnen får i uppdrag att träna på bokstäverna i sitt förnamn (för de som redan kan tränas efternamnet). Barnen får i uppdrag av Bu och Bä att skriva nya namnskyltar till sina lådor. De får tillgång till olika etiketter att skriva på som Bu och Bä förser de med.  4. Delar upp oss i smågrupper tränar med våra ordbilder. Barnen delar upp sig i smågrupper och skapar egna ordbilder som vi laminerar och sätter upp vid borden för att ha vid våra matsituationer. - Samtliga barn på Linden saknade kunskap om vad en ordbild var när de fick uppdraget. De visades en bild av en bil med bokstäverna under bilden. Samtliga barn kunde lista ut att där stod bil. Vid förklaring av vad en ordbild var kunde flera barn nämna ex God Jul och Linden som ordbilder. Samtliga barn kunde se sitt och andras namn som ordbilder. Ett barn blev ytterst förvånad över att hen kunde alla ordbilder utan att kunna ljuda och läsa. "Va hade jag rätt igen?!" Senare under lunchen berättade flera barn om ordbilder de kunde, ex mamma, syskons namn osv. Boken 1. Barnet kan kommunicera genom att rita bilder/skriva bokstäver och symboler -  2. Barnet kan förstå en enkel instruktion - vi delar in oss i grupper och leker Kims lek (och tvärtom med de yngsta) 3. Barnet kan skriva sitt eget namn -  4. Barnet kan ange vad det står i vanliga ordbilder - sniglar - tittar på ord/bilder och se om vi kan para ihop, snäckor- tittar på det egna namnet och ser om det känns igen

Bu och Bä i städtagen

Var är vi? Barnen har arbetat mycket med berättandet i olika former. Vi kan se att flertalet har god koll på vad som behövs i en "berättarstruktur" för att mottagaren ska förstå. De allra flesta visar på intresse, förståelse och även befäst kunskap i språkarbetet då det rör sig om bokstavskännedom. Samtliga barn visar på nyfikenhet.

Vart ska vi? Vi vill ge varje barn förutsättningar att utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften. Vi utgår ifrån Skolverkets Hitta språket (separat pedagogisk planering ligger på Unikum). 1. Barnet kan dela upp korta meningar i ord 2 Barnet kan urskilja första språkljudet i ord 3. Barnet kan dela upp enkla ord i språkljud 4. Barnet kan koppla samman bokstäver med deras namn och språkljud

Hur gör vi? Tydliga uppdrag, början och avslut, i form av brev. Praktiska möten, skapande och upplevelser Varje bok ca 4 veckor Arbetar tematiskt  utvärderar löpande Presenterar finplaneringen i månadsbrevet Arbeta i mindre grupper Börja stort, använd digitala verktyg för att nå all på samma gång (gemensamt fokusområde) Vi pedagoger visar positivitet och stort engagemang för temat Tydliga förväntningar, början och avslut. Praktiska möten, skapande och upplevelser Sång med tecken (Bä bä vita lamm), https://www.youtube.com/watch?v=CfEkfdfJS8s

Finplanering och reflektion/utvärdering   Linden1. Barnet kan dela upp korta meningar i ord- Vi pratar om vad en mening är och vad ett ord är. Vi delar in oss i tre grupper efter bok- och brevläsning. Varje grupp får ordbilder som de använder till att bygga meningar. Vi pedagoger är noga med att enbart finnas med som stöd då detta behövs. Vi vill se hur resonemanget går mellan barnen. -Vi läste brevet och pratade om hur en bokstav såg ut, hur ett ord såg ut samt hur en mening såg ut och vad den var till för. Vi vände och vred lite på en mening som barnen hittat på och kunde se att orden skapade olika betydelse när ord bytte plats. Barnen delades sedan in i tre grupper och fick experimentera med att bygga egna meningar. Några barn hade jättekul och skapade meningar som "Bullen sprang efter hunden" osv. Några barn reagerade på detta som att "det var inte rätt" för det skulle inte kunna hända. Samtliga barn använde sig av lägesord i deras meningar. Flera barn gick till sin erfarenhet av ordet mening och menade att det hängde ihop med olyckor, det var inte med mening. Här kunde vi se att inte bara samma ord i olika följd kunde betyda olika men också att samma ord kunde ha olika mening. 2 Barnet kan urskilja första språkljudet i ord- Vi delar in oss i tre lag (blandade åldrar). Alla sitter tillsammans framför projektorn. En bild av ett ting visas och laget ska gissa initialbokstaven på detta ting. Rätt svar ger en poäng. Vi kunde se att vissa barn hade mer koll än andra i början av aktiviteten. Detta tror vi hänger ihop med att det kanske var lite tufft att koncentrera sig på genomgången då vi pratade om vad initialljud var. Detta togs däremot igen under tävlingens gång. De yngre barnen visade på en enorm glädje och stod upp och hoppade, plingade, ropade och skrattade. Det blev en rolig och något kaosartad aktivitet där samtliga barn visade förståelse och lärde av varandra. Härtill fanns inga ledsna miner och dåliga förlorare. Barnen applåderade varandra när domaren läste upp resultaten.   3. Barnet kan dela upp enkla ord i språkljud- Vi samlas i storgrupp och klappar stavelserna i våra namn Barnen uttryckte ett stort intresse för detta, de lyssnade och stöttade varandra. Vi pratade om hur rytm kan hjälpa oss att förstå hur våra namn är uppbyggda med hjälp av stavelser. Barnen ville även klappa familjemedlemmars namn. Vi kommer att att fortsätta arbetet med språkljud då vi upplever att det finns ett behov av detta hos flertalet i barngruppen.  4. Barnet kan koppla samman bokstäver med deras namn och språkljud- Vi erbjuder alla barnens bokstäver i ett virrvarr på kompismattan. Barnen hittar sitt namn , vi ser om vi kan byta och hitta nya ord med vad vi har. Vi började med en genomgång om vad vi skulle göra, barnen visade ett stort intresse för detta, alla lyssnade samt hjälptes åt. Vi kunde se att vissa barn hade mer koll än andra på sina namn samt bokstäverna i namnet. De större barnen hjälpte de yngre med sina namn samt förklarade och hade ett fint samarbete med varandra. När det var dags att byta bokstäver och hitta nya ord visade de större barnen ett stort engagemang medans de yngre barnen tappade lite intresse, där gick pedagog in och försökte fånga upp de yngre barnen samt hjälpa till lite extra. De större barnen hittade många nya ord såsom lol, groda och sig. Boken- 1. Barnet kan dela upp korta meningar i ord 2 Barnet kan urskilja första språkljudet i ord 3. Barnet kan dela upp enkla ord i språkljud 4. Barnet kan koppla samman bokstäver med deras namn och språkljud

Läroplanskopplingar

Läroplan

• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan, och
• fantasi och föreställningsförmåga,
• svenskt teckenspråk, om barnet har hörselnedsättning, är dövt eller av andra skäl har behov av teckenspråk,