Frihetstiden, Gustavianska tiden och 1800- talet . Söra46

Vi tar oss an en spännande tid i svensk historieskrivning, allt från frihetstiden, via den Gustavianska tiden och fram till mitten av 1800-talet.  Efter Frihetstiden har vi den Gustavianska tiden då Gustav III får mer makt efter hans död växer ett nytt Sverige fram till mitten av 1800-talet. Det växer fram industrier, folkskolan införs och folkmängden ökar.  

 

Vi kommer arbeta utifrån följande "stora frågor"

• Varför heter det frihetstiden och är det rätt att kalla perioden så?
• Hur förändrades samhället efter frihetstiden?
• Hur förändrades samhället under 1800-talet?
• Hur har allt det här påverkat den värld vi idag lever i?

Arbetsbeskrivning

• läsa faktatexter,
• se på olika filmer/lyssna på podd
• gemensamma samtal och diskussioner,
• begreppslistor
• arbeta med historieboken och tillhörande uppgifter.

Bedömning

- Visa dina kunskaper om förhållanden, händelser och personer under tidsperioderna och din förmåga att använda dig av historiska begrepp

- Hur väl utvecklade och väl underbyggda svar du ger runt samhällsförändringar och förändringar i människors levnadsvillkor som händer under frihetstiden och 1800-talet och hur dessa har påverkat vår tid

-Ger exempel på spår av historia i vår tid och försöker förklara varför olika historiker kan förklara en historisk händelse på olika sätt.

-Gör analyser kring hur händelser som inträffade under Frihetstiden påverkar våra liv i dagens Sverige.

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor.
• Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika människor och grupper.
• Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.
• Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.