Religionskunskap 4; Vad är religionskunskap: Lite om världsreligionerna; kristendom PP Vidingsjöskolan

I det här arbetsområdet kommer vi att lära oss mera om judendom och kristendom. Vi går också igenom vad religionskunskap är samt lite om de fem världsreligionerna. Vi kommer att jämföra de olika religionerna och studera likheter och skillnader utifrån livsfrågor, ritualer och levnadsregler. Vi studerar också de första kristna och hur kristendomen kom till Sverige.

Bedömningsform

Hur ska det bedömas?

 

Eleven

• är aktiv i arbetet med att läsa och resonera kring filmer/texter samt vid förklaringar
• deltar i muntliga och skriftliga uppgifter och resonemang
• aktivt deltagande vid par- och grupparbete

 

Bedömningsaspekter

Vilka kvaliteter bedöms?

 

I vilken utsträckning eleven kan

• använda och visa sin förståelse för aktuella begrepp inom religionskunskap 
• ge exempel på olika religiösa uttryck som finns inom judendom och kristendom
• göra jämförelse mellan judendom och kristendom samt redovisa det i ett venndiagram
• redogöra för religionernas utbredning i världen
• påvisa samband mellan religiösa högtider men även det som skiljer dem åt
• visa förståelse för hur kristendomen påverkat och påverkar vårt samhälle

 

Undervisning

Innehåll, material och arbetsformer för att träna

 

Vi arbetar med kristendomen; den gyllene regeln, bergspredikan (vänd andra kinden till), kristendomen förr och nu i det svenska samhället samt kristna högtider och traditioner.

Vi läser om, lyssnar på Jesu sista vecka i livet ------> Påsken i Jerusalem

 

Vi har undervisning om aktuella ord/begrepp samt huvuddragen inom judendom och islam. Vi ser filmer tillsammans med diskussioner till samt arbetar individuellt med att titta på studi.se och genomföra arbetsuppgifter.

 

Tillsammans i klassen arbetar vi med och diskuterar likheter och skillnader inom judendom och kristendom. Vi sammanställer kunskaperna i en tabell för att tydliggöra jämförelserna. Undervisningen fokuserar på likheterna mellan de här två religionerna. Vi studerar också människors levnadsvillkor utifrån de två olika religionerna.

 

I judendom och kristendom lär vi oss om;

• begrepp

Judendomen; Israels folk, utvald, torá, tanak; gamla testamentet (GT), synagoga, rabbin, arken, lagen, profeterna, skrifterna, sabbat, kippa, kosher, symbol, Jerusalem, klagomuren, Pesach (påsk)

Kristendomen; Kristus, messias, sakrament, dop, konfirmation, nattvard, bröllop, begravning, liknelse, kors, fisk, biskop, påve, helgon, kloster, nunna, munk, den gyllene regeln, kyrka, högtid, advent, jul, påsk, Kristi himmelsfärdsdag, religiös, ceremoni, ritual, treenigheten

• högtider
• specifika drag
• heliga platser och rum

Vi samtalar om hur vi som samhällsmedborgare i Sverige, både som grupp och enskild person, kan förändra hur människor blir bemötta utifrån sin religion.

 

Återkoppling

Hur får eleven veta hur det har gått?

 

Vi genomför regelbundet flera olika typer av bedömningsuppgifter

Efter korta avsnitt inom arbetsområdet får du som elev möjlighet att visa vad du kan

 

Det är både muntliga och skriftliga resonemang där du:

• använder begrepp på ett adekvat sätt där betydelsen av begrepp tydligt framgår
• ger flera förklaringar och detaljer
• ser händelser och situationer från olika perspektiv

Vi kommer genomföra flera korta bedömningsuppgifter. Jag återkopplar hur väl du lyckats i ditt arbete efter varje genomförd bedömning.

Läroplanskopplingar

Syfte

• analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
• analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
• söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.

Centralt innehåll

• Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
• Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.
• Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer.
• Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar.
• Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra enkla resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner.
• Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna.
• Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra enkla jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur­ och sam­hällsliv förr och nu.
• Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla resonemang om informati­nens och källornas användbarhet.
• Eleven har goda kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsreg­ler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra utvecklade resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner.
• Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra utvecklade jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur­ och samhällsliv förr och nu.
• Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett relativt väl fungerande sätt samt för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.
• Eleven har mycket goda kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra välutveck­lade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner.
• Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det.
• Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett väl fungerande sätt samt för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.
• Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.
• Eleven kan också föra utvecklade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som för resonemanget framåt.
• Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra välutvecklade jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur­ och samhällsliv förr och nu.