Ämnen:
Historia
·
Årskurs:
6
Tunaskolan, Lunds för- och grundskolor · Senast uppdaterad: 30 mars 2022
Vi arbetar med tidsperioden 1800-tal och lär oss mer om industrialiseringen med fokus på Sverige. Vi tränar även på att vara källkritiska och dra slutsatser utifrån källmaterial.
* lära dig om historiska personer och händelser
* lära dig viktiga begrepp som hör till tidsperioden
* utveckla din förmåga att resonera om orsaker och konsekvenser, jämföra, se förändringar och samband till idag.
* utveckla din förmåga att resonera om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män under tidsperioden
* utveckla din källkritiska förmåga
Detaljerad veckoplanering och övningsuppgifter läggs ut i classroom
Du visar dina förmågor genom att vara aktiv på lektioner samt skriftligt genom:
Syfte (4)
använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.
Centralt innehåll (10)
Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
Den svenska statens framväxt och organisation.
Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien.
Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.
Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.
Innehåller inga uppgifter