Solens Projektbeskrivning 2021-2022,Uppföljningsperiod 1

Det här är den första uppföljningen av projektarbetet där vi formulerar en Projektbeskrivning. Vi utgår från de didaktiska frågorna vad, hur, varför och vem för att få tag i den pedagogiska processen kring "Vad kan växa i vår stad".

• Gemensamt tema HÅLLBAR FRAMTID – Vad kan växa i vår stad?

   

   Projektbeskrivning

  • Gemensamt tema HÅLLBAR FRAMTID – Vad kan växa i vår stad?

  Nu har vi lokaliserat några målområden vi vill följa tillsammans med barnen.

  Vi har kategoriserat två områden utifrån de barnen har lämnat in som projektbild. Första kategorin är kopplat till naturen, det som växer. Tex blommor i krukor, träd, grönsaker, skogens växter och mycket med höstens färger.

  Den andra kategorin är vad som byggs och växer fram i staden, byggnader, parker och vägarbeten.

  Vad som växer i vår barngrupp:

  Vi har nu pratat och reflekterat över barnens projektbilder. Barnen har själva fått berätta om sina bilder och dela med sig om sina tankar, samtidigt så har kompisarna ställt frågor till varandra. Reflektionstillfällena har varit givande för barnen.

  Nu har vi valt att gå vidare med vårt temaprojekt ”Vad kan växa i vår stad” med ett bygg -och konstruktionsprojekt kombinerat med digitala verktyg. Projektet utgår från det barnen har uppmärksammat om vad som växer i vår stad. Projektet startar med att vi jobbar med barnen i smågrupper om fyra barn åt gången. Vi reflekterar tillsammans utifrån olika frågeställningar:

  •        Vad kan växa i en stad?

  •        Kan en stad växa?

  •        Hur vet man att en stad växer?

  •        Om du ska vara med och bestämma om en stad vad skulle du vilja göra/bygga som gör att staden växer?

  Under reflektion/undervisningstillfällen så har barnen fått tillgång till olika pappersformat och pennor att skissa/rita om saker som växer i staden och saker som de vill skapa, bygga för en stad. Det var viktigt för oss pedagoger att inte styra barnen i viss riktning med våra frågor utan vi ville ha så öppna frågor som möjligt för att barnen kunna få möjlighet att vara kreativa och utrycka olika tankar och idéer utifrån sina egna fantasier. Detta ledde till att barnen började skissa olika saker som elledningar, barnvagnar, råtthål, parker, tält etc. 

  Vi ville att barnen skulle få tid att tänka och reflektera för sig själv och med andra om sina tankar och idéer. Att låta sig inspirera och bli inspirerad av andra. Vi har märkt att vissa har väldigt lätt att komma i gång och har det klart för sig för hur de ville ha det. Medan andra behöver tid att hålla på en stund genom att prata och skissa många gånger. 

   

   

   

  VAD: (Innehåll)

  • Vad – ska barnen få möjlighet att utveckla och lära om?
  • Vad är det ni och barnen är nyfikna på?
  • Vad säger styrdokumenten?
  • Vad är det ni i arbetslaget behöver skaffa kunskap om?

   

  Hur går vi vidare:

  Sedan kommer vi att ha olika undervisningstillfälle med bygg -och konstruktionstillfällen där barnen få utgå från sina utvalda skissar och börja bygga och konstruera. Vi ville att barnen genom bygg och konstruktion få möjlighet att uttrycka tankar och erfarenheter och utveckla sin kreativitet och fantasi. Då barnen bygger kan de få kännedom om olika tekniker, material och matematik.

  Barnen kommer att ha tillgång till olika material att undersöka, bygga och konstruera med. På vår avdelning har vi en ateljé där det finns massor med olika material. Vi använder oss av material från naturen, och en hel del av återbruksmaterial som plast, papper, aluminium mm.

  För att barn ska utveckla sin förmåga att använda olika tekniker och material till olika konstruktioner och för att lära sig tekniska lösningar, började vi med att barnen har lärt sig hur olika material ser ut. till exempel så får barnen undersöka olika sorters plast: mjuk, hård, färgad, olika slags förpackningar, kartonger etc. Vilken passar bäst till att bygga ett hus, ett tält etc. Barnen får plocka isär/ klippa olika material och undersöker hur de ser ut inuti. För att få en ytterligare dimension, ett microperspektiv på saker och ting så kommer vi använda oss av webbägget. Barnen får möjlighet att undersöka och utforska sitt material, sig själva exempelvis huden, ögonen, håret etc. vi vill att barnen ska använda det de gör och uppmärksamma som material i sitt skapande. De får utforska hur saker är konstruerade för att de ska uppfylla den önskvärda funktionen. På så sätt kan de konstruera och imitera de olika lösningarna i sina egna och andras konstruktioner.

  Vårt utvecklingsområde i WKI är att arbeta mer med digitalisering. Därför kommer vi att koppla digitalt arbete exempelvis programmeringsverktyget Bluebot i vårt bygg -och konstruktionsprojekt. Vi kommer använda det barnen konstruerar för att bygga upp Bluebot-städer. Barnen får bland annat tillgång till konstruktionerna och får bygga olika städer där för att sedan leka och prova programmeringen av Blueboten.

   

  VARFÖR (Syfte)

  • Varför – Vad är syftet?
  • Hur kommer det sig att vi valt detta fokus?
  • Vilka förväntningar har vi?

   

  Utveckla bygg och konstruktion och utforska skuggor på olika vis. Vad händer om man använder olika material. Om man förändrar materialet blir det på ett annat vis. Tex skär ut fönster på kartonger när de bygger städer.

  Barnen ska få utforska digitalitet, skapa egna monterade bilder av sina projektbilder. Få en förförståelse för källkritik.

  Få möjlighet att utforska och möta matematik på ett lekfullt sätt. Lära sig olika begrepp, mäta och antalsuppfattning etc.

  Få möjlighet att få planera och följa processen från en skiss till en konstruktion. Få förståelse för förutsättningar som behövs för att bygga och ta ställning till olika etiska frågor som man behöver fundera på extra när man konstruerar och låter en stad växa, exempelvis djuren, naturen och miljön.

   

  Att barnen får lära sig bygga och konstruera på olika vis, samt utforska och lära sig på ett lekfullt sätt om skuggor.

  Att barnen börjar få en förförståelse till källkritik, att allt man ser på bla på bild stämmer med verkligheten.

  Vi har utgått från barnens projektbilder samt att vi vill koppla det till vårt utvecklingsområde i WKI att arbeta mer med digitalitet.

  Att barnen kan följa sitt eget växande på längden på ett konkret vis med hjälp av kastanjeträdet och få mäta sig på olika vis.

  Att få förståelse för vad plantor och människor behöver för att växa.

   

  HUR (Tillvägagångssätt)

  ·       Hur - Ska barnens pedagogiska dag/vecka organiseras? Innehållet (planerad och spontan undervisning, egen lek, ute och inne...)

  Vi kommer arbeta i smågrupper med både spontana och planerade undervisningstillfällen. Genom undervisningsmiljöerna kan barnen själva leka och utforska under dagen på egen hand eller med stöd från pedagog. 

  ·       Hur ska den pedagogiska lärmiljön berika barnens utforskande? Att låta projektorn stå på så barnen kan utforska skuggor dagligen. Att det finns bilder på olika stadsmiljöer på bilder uppsatta så barnen kan inspireras. Att det finns lärplattor tillgängliga med en pedagog som stöttare.

   

  ·       Hur kan barnen inspireras/utmanas och vilket material behöver finnas tillgängligt? Hur introducerar vi nytt material? Vi kommer arbeta med undervisningstillfällen inom skapande så barnen kan inspireras och sedan fortsätta på egen hand. Vi kommer använda olika skapande material som ska finnas tillgängligt, bl.a. lera, återvinnings- och naturmaterial. Dessa material ska finnas tillgängligt under dagen för barnens egen lek, utforskande och skapande. Vi vill att digitalisering ska vara en naturlig del i vårt tema och de estetiska lärprocesserna. Vi kommer att tillföra olika byggmaterial, återvunna kartonger samt ett nytt i trä som vi väntar på att få. Vi samlar löv och kastanjer på våra utflykter.

   

   

  ·       Hur organiserar vi för samarbete och grupplärande? När delar vi barnen i mindre grupper? Aktiviteter lämpliga för storgrupp (exempelvis vid pedagogernas reflektion) Vi delar barnen i mindre grupper, i åldershomogena och i blandade åldrar. Det kan ske under hela dagen, framför allt på förmiddagen. Under reflektion kommer storgruppsaktiviteter erbjudas tex miniröris, grupplekar, storsångsamling och musiklek.  

   

  ·       Hur/När - dokumenterar och reflekterar vi? Tänk både kollegor, barn och vårdnadshavare. Vi reflekterar tillsammans med barnen i mindre och större grupp med hjälp av bilder och barnens eget skapande tex teckningar, lera etc. Dokumentation ska finnas uppsatta på väggar. Vi gör vårdnadshavare delaktiga genom lärloggar och muntlig information vid hämtning. Vi uppmuntrar vårdnadshavare att komma med reflektioner och tankar.  Under undervisningstillfället, dokumenteras det som sker med både ord och foton, man reflekterar enskilt direkt efteråt. Senare reflekterar vi tillsammans både kollegialt och i arbetslaget.

   

  ·       Vilka förkunskaper finns hos oss själva, behöver vi läsa på och skaffa oss egen ämnesfördjupning? Att lära sig olika appar. Till viss del kommer vi behöva fördjupa oss i vissa ämneskunskaper. Vi behöver hitta bra och relevanta faktaböcker gärna böcker med både fakta och berättelse kombinerat. Vi vill även hitta relevanta filmer och program digitalt från UR, SLI och Youtube.

  VEM?

  • Vem/vilka– Vilka barn/pedagoger ska delta?
  • Vem/vilka dokumenterar?
  • Vem/vilka ansvarar för material och lärmiljöernas utformning. Välkomnandet!

  Detta är ett gemensamt tema där alla barn kommer få möjlighet att delta på olika sätt i olika delar av projektet. Vi delar barn i mindre grupper och blandade och åldershomogena.

  Förskollärarna har huvudansvaret och tillsammans med arbetslaget genomför dokumentationen och undervisningen samt ansvarar för utformningen av lärmiljön och material.

  Så här använder vi lärloggar:

  Pedagoger lägger in ett urval av samlad dokumentation i lärlogg för grupp. En lärlogg visar på en pedagogisk aktivitet (planerad eller spontan undervisning) där syftet är att synliggöra barns lärande.

  När en Lärlogg för grupp publiceras blir den synlig i Skolplattformen för vårdnadshavare.

  Lärloggar och pedagogiska planeringar utgör underlag för vidare undervisning och utvecklingssamtal.

  Utifrån gruppens gemensamma lärloggar skapar pedagogerna individuella lärloggar som endast är synliga för det enskilda barnets vårdnadshavare. I de individuella lärloggarna är fokus riktat på barnets förändrade kunnande, lärande och utveckling.

   

  Så här använder vi reflektionsytan i PoB:

  Utgå från aktuell lärlogg tillsammans i arbetslaget, och eller med barnen. Använd gärna projektor för allas delaktighet. I reflektionsfältet skriver ni in era tankar, frågeställningar och förslag till fortsatt planering. Kopiera med fördel in egna reflektionsfrågor, exempelvis: 1) Vad gör/säger barnen? 2) Vad tänker vi om det? 3) Hur går vi vidare?