Skolbanken Logo
Skolbanken

Alla årskurser

Ekologi vecka 13-18

Konradsbergsskolan, Stockholm Grundskolor · Senast uppdaterad: 5 april 2022

Med ekologi menas samspelet i naturen. Detta gäller både levande organismer och det icke levande (vind, vatten, väder etc). I detta avsnitt kommer du lära dig mer om ekosystem, samspel samt ekosystemtjänster m.m

Ekologi

Period: 13-18

Varför

  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
  • genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
  • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.

 

Vad

  • Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.
  • Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster.
  • Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den. Samhällsdiskussioner om biologisk mångfald, till exempel i samband med skogsbruk och jakt.
  • Lokala ekosystem och hur de kan undersökas utifrån ekologiska frågeställningar. Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser i ekosystem. De lokala ekosystemen i jämförelse med regionala eller globala ekosystem.

 

 

 

Begrepp:

ekologi Vetenskapen om hur organismer samspelar med varandra och sin omgivning.

ekosystem Alla levande organismer och deras omgivning som ständigt påverkar varandra.

 • biotisk De levande delarna av ett ekosystem: Djur, växter, bakterier med flera.

abiotisk De icke-levande delarna av ett ekosystem: Vindar, salthalt, temperatur med flera.

population Alla individer av en art inom ett ekosystem.

• samhälle Alla arter av organismer inom ett ekosystem.

biotop En naturtyp med vissa typiska djur- och växtsamhällen.

• habitat Den omgivning som en viss art behöver för att överleva och utvecklas.

• nisch Det utrymme, exempelvis mellan höga och låga temperaturer, där en organism har de bästa förutsättningar att överleva och utvecklas.

 • opportunist En art med förmåga att lätt anpassa sig till nya förhållanden.

 • specialist En art med högt ställda krav på sin omgivning.

• pionjär En art som kan utnyttja tillfälliga störningar för att utvecklas, till exempel efter en skogsbrand.

fotosyntes De gröna växternas förmåga att bygga sockermolekyler (glukos) av koldioxid och vatten och på så vis lagra solenergi som kemisk energi.

• förbränning Nedbrytningen av sockermolekyler (och andra ämnen) som innebär att den kemiska energin frigörs.

• nedbrytare Bakterier, svampar, insekter, maskar och andra smådjur som bryter ned döda växter och djur samt spillning så att de enkla näringsämnena frigörs igen.

• kretslopp Näringens flöde mellan producenter, konsumenter och nedbrytare.

• producent Den som tillverkar något, som de gröna växterna vid sin fotosyntes.

• konsument De som förbrukar det som tillverkats, exempelvis de betande djuren och rovdjuren.

• näringskedja Näringens väg från växt till växtätare till rovdjur och så vidare.

• näringsväv Flera sammankopplade näringskedjor som visar djur som äter olika saker.

• trofinivå Varje länk i en näringskedja.

• bärförmåga Ett ekosystems förmåga att försörja ett visst antal djur. I grund och botten är den alltid beroende av de gröna växternas produktionsförmåga.

 • anrikning När exempelvis stabila miljögifter samlas i allt högre halter ju högre trofinivån är

negativ återkoppling När en förändring i ekosystemet bromsas av andra förändringar, som när ett alltför stort betestryck leder till brist på bete.

positiv återkoppling När en förändring i ekosystemet förstärks av andra förändringar. Ju fler individer i en flock, desto större chans att upptäcka ett rovdjur och mindre risk att bli dess byte.

 • tröskelvärde En övre eller undre nivå där ett ekosystem eller en population förändras snabbt. Individerna av en sällsynt art kan ha gott om mat, men kan ha svårt att hitta en partner. Trots gott om föda riskerar arten att dö ut.

• stabila ekosystem System med många negativa återkopplingar, så att det ofta återgår till ursprungsläget efter en förändring.

 • labila ekosystem System med många positiva återkopplingar, som ofta och snabbt får en helt annan sammansättning än tidigare.

• resiliens Ett mått på ett ekosystems förmåga att återhämta sig efter en störning. Ett resilient ekosystem kan också beskrivas som ”robust” eller ”slitstarkt”.

ekosystemtjänst En tjänst som ekosystemen tillhandahåller utan att vi riktigt tänker på det: Haven och sjöarna ger oss fisk, skogen ger oss virke, åkrarna ger oss mat. Rena sjöar ger oss vatten att dricka.

biologisk mångfald Mängden av arter och livsformer som uppkommit genom evolutionen.

• monokultur Stora, sammanhängande odlingar av bara en art.

• ekologiska fotavtryck Ett mått på de resurser vi tar i anspråk för att leva våra liv. Exempelvis arealer för bomulls- och kaffeodlingar i tropiska länder, eller arealer skog för vår energiförsörjning hemma.

 

Arbetssätt:

Genomgångar, gruppdiskussioner, eget arbete, filmer

Bedömning:

Sker genom inlämning av frågor samt en muntlig diskussion i mindre grupper samt ett begreppstest.

Bok: Biologi spektrum. Sidor: 154-177

 

 

 

 

 

Du skall kunna:

Sidor

Vecka

Ok

Begreppen ovan

 

 

 

Du ska ha kunskap om fotosyntesen och cellandningen.

Sid:44-51

Sid 162

Svara på instuderingsfrågorna.

https://app.studi.se/l/fotosyntesen

https://www.youtube.com/watch?v=Vxd1Q0czQzc

 

 

12-13

 

Du ska ha kunskap om fotosyntesen, cellandningen och kolets kretslopp.

Sid:44-51

Sid 162

Svara på instuderingsfrågorna.

https://app.binogi.se/l/kolets-kretslopp

https://www.youtube.com/watch?v=Qsaih8wyp4I&t=24s

 

12-13

 

Du ska ha kunskap om  ekosystemets energiflöde och materia ett kretslopp och anrikning.

Sid 162-165

Svara på instuderingsfrågorna.

https://app.studi.se/l/naeringsvaevar

https://app.studi.se/l/naeringskedjan

https://app.studi.se/l/ekologiska-pyramider

 

14

 

Du ska ha kunskap om näringskedjor och näringsvävar.

Du ska ha kunskap om biologisk mångfald.

Sid 162-165

Sid: 7, 23, 26 ,171

https://app.studi.se/l/naeringsvaevar

https://app.studi.se/l/naeringskedjan

https://app.studi.se/l/ekologiska-pyramider

https://app.binogi.se/l/biologisk-maangfald

https://www.youtube.com/watch?v=ksKnJkT7GcE

 

14

 

Du ska ha kunskap om vad som påverkar ekosystemet (Ex abiotiska och biotiska)

Hur vi åtgärdar det.

 

Sid: 166-169

https://app.studi.se/l/populationsstorlek-och-begraensande-faktorer

https://app.binogi.se/l/biologisk-maangfald

 

16

 

Jobba med ”provet”

Det skall lämnas in sista No lektionen denna vecka.

 

 

17

 

Begreppstest samt muntliga förhör.

Nytt område börjas samtidigt

 

18

 

 

 

 

 

Bedömningsmatris

E

C

A

Kunskaper

 

Förmågan att använda fysiken begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen. 

Grundläggande

Ge exempel på och beskriver

Viss användning av begrepp

Goda 

Förklara och visar på samband

Relativt god användning av begrepp

Mycket goda

Förklara och visar på samband

Generella drag

God användning av begrepp







Förmågan att genomföra systematiska undersökningar i fysiken. 

Bidrar till att formulera och ger förslag på förbättringar

I huvudsak fungerande

Enkla slutsatser

Enkla dokumentationer

Formulerar och ger förslag på förbättringar

Ändamålsenligt

Utvecklade slutsatser

Utvecklade dokumentationer

Formulerar och ger förslag på förbättringar Ändamålsenligt och effektivt

Välutvecklade slutsatser

Visar nya tänkbara frågeställningar att undersöka

Välutvecklade dokumentationer

 

Förmågan att använda kunskaper i fysiken för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle. 

 

 

I huvudsak, skapar enkla texter, viss anpassning till syfte




För diskussionerna till viss del framåt

Enkla motiveringar

Relativt väl, utvecklade texter, relativt god anpassning till syfte



För diskussionerna framåt

Utvecklade motiveringar 

Väl, välutvecklade texter, god anpassning till syfte




För diskussionerna framåt och fördjupar och breddar dem

Välutvecklade motiveringar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Läroplanskopplingar

Innehåller inga läroplanspunkter

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Varför Skolbanken?

Alla delar med alla

Planeringar i Unikum

Vem driver Skolbanken och varför?

Vem äger materialet?

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback