Alla årskurser
Konradsbergsskolan, Stockholm Grundskolor · Senast uppdaterad: 5 april 2022
Med ekologi menas samspelet i naturen. Detta gäller både levande organismer och det icke levande (vind, vatten, väder etc). I detta avsnitt kommer du lära dig mer om ekosystem, samspel samt ekosystemtjänster m.m
Ekologi
Period: 13-18
Varför
Vad
Begrepp:
• ekologi Vetenskapen om hur organismer samspelar med varandra och sin omgivning.
• ekosystem Alla levande organismer och deras omgivning som ständigt påverkar varandra.
• biotisk De levande delarna av ett ekosystem: Djur, växter, bakterier med flera.
• abiotisk De icke-levande delarna av ett ekosystem: Vindar, salthalt, temperatur med flera.
• population Alla individer av en art inom ett ekosystem.
• samhälle Alla arter av organismer inom ett ekosystem.
• biotop En naturtyp med vissa typiska djur- och växtsamhällen.
• habitat Den omgivning som en viss art behöver för att överleva och utvecklas.
• nisch Det utrymme, exempelvis mellan höga och låga temperaturer, där en organism har de bästa förutsättningar att överleva och utvecklas.
• opportunist En art med förmåga att lätt anpassa sig till nya förhållanden.
• specialist En art med högt ställda krav på sin omgivning.
• pionjär En art som kan utnyttja tillfälliga störningar för att utvecklas, till exempel efter en skogsbrand.
• fotosyntes De gröna växternas förmåga att bygga sockermolekyler (glukos) av koldioxid och vatten och på så vis lagra solenergi som kemisk energi.
• förbränning Nedbrytningen av sockermolekyler (och andra ämnen) som innebär att den kemiska energin frigörs.
• nedbrytare Bakterier, svampar, insekter, maskar och andra smådjur som bryter ned döda växter och djur samt spillning så att de enkla näringsämnena frigörs igen.
• kretslopp Näringens flöde mellan producenter, konsumenter och nedbrytare.
• producent Den som tillverkar något, som de gröna växterna vid sin fotosyntes.
• konsument De som förbrukar det som tillverkats, exempelvis de betande djuren och rovdjuren.
• näringskedja Näringens väg från växt till växtätare till rovdjur och så vidare.
• näringsväv Flera sammankopplade näringskedjor som visar djur som äter olika saker.
• trofinivå Varje länk i en näringskedja.
• bärförmåga Ett ekosystems förmåga att försörja ett visst antal djur. I grund och botten är den alltid beroende av de gröna växternas produktionsförmåga.
• anrikning När exempelvis stabila miljögifter samlas i allt högre halter ju högre trofinivån är
• negativ återkoppling När en förändring i ekosystemet bromsas av andra förändringar, som när ett alltför stort betestryck leder till brist på bete.
• positiv återkoppling När en förändring i ekosystemet förstärks av andra förändringar. Ju fler individer i en flock, desto större chans att upptäcka ett rovdjur och mindre risk att bli dess byte.
• tröskelvärde En övre eller undre nivå där ett ekosystem eller en population förändras snabbt. Individerna av en sällsynt art kan ha gott om mat, men kan ha svårt att hitta en partner. Trots gott om föda riskerar arten att dö ut.
• stabila ekosystem System med många negativa återkopplingar, så att det ofta återgår till ursprungsläget efter en förändring.
• labila ekosystem System med många positiva återkopplingar, som ofta och snabbt får en helt annan sammansättning än tidigare.
• resiliens Ett mått på ett ekosystems förmåga att återhämta sig efter en störning. Ett resilient ekosystem kan också beskrivas som ”robust” eller ”slitstarkt”.
• ekosystemtjänst En tjänst som ekosystemen tillhandahåller utan att vi riktigt tänker på det: Haven och sjöarna ger oss fisk, skogen ger oss virke, åkrarna ger oss mat. Rena sjöar ger oss vatten att dricka.
• biologisk mångfald Mängden av arter och livsformer som uppkommit genom evolutionen.
• monokultur Stora, sammanhängande odlingar av bara en art.
• ekologiska fotavtryck Ett mått på de resurser vi tar i anspråk för att leva våra liv. Exempelvis arealer för bomulls- och kaffeodlingar i tropiska länder, eller arealer skog för vår energiförsörjning hemma.
Arbetssätt:
Genomgångar, gruppdiskussioner, eget arbete, filmer
Bedömning:
Sker genom inlämning av frågor samt en muntlig diskussion i mindre grupper samt ett begreppstest.
Bok: Biologi spektrum. Sidor: 154-177
Du skall kunna: |
Sidor |
Vecka |
Ok |
Begreppen ovan |
|
|
|
Du ska ha kunskap om fotosyntesen och cellandningen. |
Sid:44-51 Sid 162 Svara på instuderingsfrågorna. https://app.studi.se/l/fotosyntesen https://www.youtube.com/watch?v=Vxd1Q0czQzc
|
12-13 |
|
Du ska ha kunskap om fotosyntesen, cellandningen och kolets kretslopp. |
Sid:44-51 Sid 162 Svara på instuderingsfrågorna. https://app.binogi.se/l/kolets-kretslopp https://www.youtube.com/watch?v=Qsaih8wyp4I&t=24s
|
12-13 |
|
Du ska ha kunskap om ekosystemets energiflöde och materia ett kretslopp och anrikning. |
Sid 162-165 Svara på instuderingsfrågorna. https://app.studi.se/l/naeringsvaevar https://app.studi.se/l/naeringskedjan https://app.studi.se/l/ekologiska-pyramider
|
14 |
|
Du ska ha kunskap om näringskedjor och näringsvävar. Du ska ha kunskap om biologisk mångfald. |
Sid 162-165 Sid: 7, 23, 26 ,171 https://app.studi.se/l/naeringsvaevar https://app.studi.se/l/naeringskedjan https://app.studi.se/l/ekologiska-pyramider https://app.binogi.se/l/biologisk-maangfald https://www.youtube.com/watch?v=ksKnJkT7GcE
|
14 |
|
Du ska ha kunskap om vad som påverkar ekosystemet (Ex abiotiska och biotiska) Hur vi åtgärdar det.
|
Sid: 166-169 https://app.studi.se/l/populationsstorlek-och-begraensande-faktorer https://app.binogi.se/l/biologisk-maangfald
|
16 |
|
Jobba med ”provet” Det skall lämnas in sista No lektionen denna vecka. |
|
17 |
|
Begreppstest samt muntliga förhör. Nytt område börjas samtidigt |
|
18 |
|
Bedömningsmatris |
E |
C |
A |
Kunskaper
Förmågan att använda fysiken begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen. |
Grundläggande Ge exempel på och beskriver Viss användning av begrepp |
Goda Förklara och visar på samband Relativt god användning av begrepp |
Mycket goda Förklara och visar på samband Generella drag God användning av begrepp |
Förmågan att genomföra systematiska undersökningar i fysiken. |
Bidrar till att formulera och ger förslag på förbättringar I huvudsak fungerande Enkla slutsatser Enkla dokumentationer |
Formulerar och ger förslag på förbättringar Ändamålsenligt Utvecklade slutsatser Utvecklade dokumentationer |
Formulerar och ger förslag på förbättringar Ändamålsenligt och effektivt Välutvecklade slutsatser Visar nya tänkbara frågeställningar att undersöka Välutvecklade dokumentationer |
Förmågan att använda kunskaper i fysiken för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle.
|
I huvudsak, skapar enkla texter, viss anpassning till syfte För diskussionerna till viss del framåt Enkla motiveringar |
Relativt väl, utvecklade texter, relativt god anpassning till syfte För diskussionerna framåt Utvecklade motiveringar |
Väl, välutvecklade texter, god anpassning till syfte För diskussionerna framåt och fördjupar och breddar dem Välutvecklade motiveringar |
Innehåller inga läroplanspunkter
Innehåller inga matriser
Innehåller inga uppgifter