Insekter

Nu när våren kommer och insekterna börjar vakna till liv har barnen upptäckt både myror och skalbaggar. Vi vill att barnen fördjupar sig lite mer i några av våra vanligaste insekter.

Projektplanering

 

Vad? Varför?

Nu när våren kommer och insekterna börjar vakna till liv har barnen upptäckt myror, spindlar och skalbaggar. 

Vi vill att barnen fördjupar sig lite mer i några av våra vanligaste insekter, som hur många ben de olika insekterna har, färger, var de bor, vad de äter. 

Vi märker att några barn är skeptiska mot insekter och vi vill med projektet visa dem att de inte är farliga och vilken nytta de kan ha för vår miljö.

Syfte/mål:

Vilka läroplansmål ska vara i fokus och varför väljer vi dessa? Vad i utvecklingsplanen vill vi arbeta med? 

 Se läroplansmål nedan.

Det i utvecklingsplanen vi vill jobba med under projektets gång är:

Alla avdelningar bedriver utbildning som främjar barns matematiska utveckling mot målen

 

Alla avdelningar bedriver utbildning som främjar barns språkliga utveckling mot målen

Pedagogisk lärmiljö berörs i våra mallar, i all reflektion och dokumentation samt i vår vardag

Alla avdelningar under läsåret arbetar projektinriktat och delvis i mindre grupper

Alla avdelningar arbetar så att barnen i förskolan har ett naturligt inflytande och delaktighet i sin utbildning och undervisning

Förbedömning:

Vad ser vi att barnen kan? Vad ser vi att barnen är nyfikna på?

Barnen har koll på namnen på de vanliga insekterna, så som spindel, myra, fluga.

Vi ser ett stort intresse för insekterna när vi är ute. Barnen kommer ofta och säger till att de sett till exempel en myra och vill att vi kommer och tittar. 

 

Hur?

 

Metod:

Hur ska vi arbeta tillsammans med barnen i projektet? 

Vi upptäcker och utforskar tillsammans. Vi tar försiktigt in insekter och tittar på i förstoringsglas/webägg. Projekterar upp bilder på aktuell insekt på väggen så de får se på storbild, färglägga på stort papper.  

Hur tillgodoser vi det flerstämmiga lärandet/att barn lär på olika sätt? 

Vi delar in barnen i mindre grupper, dels efter ålder men även efter vad de redan kan.

Hur gör vi barnen delaktiga i processen? Hur dokumenterar vi processen? 

Vi sätter upp dokumentation på väggen för att ta till oss vad barnen säger till varandra men även i diskussioner barn-pedagog. Vi tar även med dokumentationen i samlingen. Vi dokumenterar med bilder och texter, skriver i planeringen på unikum.

Hur kan miljö och material utmana och levandegöra projektet både ute och inne? 

Inne sätter vi upp tankekartor med exempelvis vad insekten äter, var den bor för att samla barnen till samtal. Vi använder projektorn för att projicera upp stora bilder på aktuell insekt samt för att kunna måla en insekt. Vi sjunger insektssånger.

Ute letar vi efter aktuell insekt som vi försiktigt lägger i en lupp för att se på den på närmare håll. Vi sätter upp bilder på insekterna vi arbetar med.

 

Vem/vilka?

 

Barnen och pedagogerna 

Var/när?

Ute, både i skogen och på gården men även inne. Mestadels tisdag onsdag och torsdag.

 

                                                                                                                                                                                        

 

 

Projektreflektion – Hur och varför blev det?

 

1. Barns delaktighet och inflytande: 

Vad var det barnen visade intresse för/blev nyfikna på förra veckan? Hur mottogs aktiviteterna av barnen? Vilka tecken på lärande kan vi se hos barnen? Var aktiviteterna vi erbjöd på lagom svår/utmanande nivå för barnen? 

 

2. Pedagogernas roll 

Vad hade pedagogerna för roll?  Vilket förhållningssätt hade den ledande pedagog och deltagande pedagog och hur påverkade det aktiviteten? Hur introducerades aktiviteten och hur påverkade det lärandet hos barnen?

 

3. Förutsättningar 

Hur fungerade gruppsammansättningen? Vad i miljön och materialet fungerade bra och mindre bra? Hur dokumenterades aktiviteterna?

 

4. Hur går vi vidare?

Vilka lärdomar tar vi med oss? Så här går vi vidare.  

 

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen och,