Livsåskådningar och new age rörelser Åk9 v.18-22

Förutom de fem stora världsreligionerna (kristendom, judendom, islam, hinduism, buddhism) finns det en mängd alternativa rörelser. En del av dem får i det närmaste sektliknande inslag, medan de flesta praktiseras i en mer modest form. Hur funkar dessa rörelser på djupet?

 

Arbetsområde: Livsåskådningar och nya sätt att tro

 

 

Tid för arbetsområdet - V.18-22

 

Arbetssätt - Genomgångar, diskutera och svara på frågor. NE Kurs 9-10

 

 

Arbetsplanering/Mål efter avslutat arbetsområde

 

Hur har de nyandliga rörelserna utvecklats/uppkommit? Vilka skillnader finns mellan religion, sekter och new age rörelser? Varför behöver människor en tro? Vad tycker rörelserna om natur, personlig utveckling och samhället? Vad är en aura? Vilken Gudsbild har new age? Vad är nyhedendom, schamanism, wicca och satanism? Vilka metoder använder sekter för att styra sina medlemmar? Är sekter farliga? Vad är en ateist och agnostiker? Vad menas med att samhället sekulariserats? Varför räknas inte Humanismen som en religion? Vad sker när en sekulär person föds och dör?

 

Begrepp: asatro, djävul, vattumannens tidsålder, aura, hippes, hedningar, healer, new age, satan, magi, wicca, sekulär, ärkeänglar, agnostiker, ateist, humanism, ekosofin, schamanism, nyhedendom, gudsbild

 

Utvärderingsformer - Löpande bedömning sker genom arbetets gång genom diskussioner och uppgifter. Skriftligt prov 25/5

 

 

Detaljplanering: Se ditt arbetsdokument i teams uppgifter

 

 

 

Läroplansmål

Syfte

• analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
• analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
• söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.

Centralt innehåll

• Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi.
• Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.
• Nya religiösa rörelser, nyreligiositet och privatreligiositet samt hur detta tar sig uttryck.
• Sekulära livsåskådningar, till exempel humanism.
• Kristendomen i Sverige. Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering.
• Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.
• Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.
• Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang.
• Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskådningar.