Pedagogisk planering lärområden Emotionell utveckling och Naturvetenskap & Miljö VT22 Sländan

På Bosgårdens pedagogiska enhet syns det att vi främjar Lärande, Lust och Framtidstro. Med temat som inspirerande grund fokuserar vi nu på läsårets åtta olika lärområden utifrån vår läroplan. Vi är nu inne på läsårets två sista lärområden Naturvetenskap och miljö samt Emotionell utveckling.

 

• 18
  Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
• Lpfö 18
  Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet,
• Lpfö 18
  Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• Lpfö 18
  Förskollärare ska ansvara för att varje barn får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande.

Varför?

Under läsåret har barnen och vi vuxna samtalat mycket om årstiderna. Kurran och Pigan är en bidragande faktor till att mycket av det vi arbetar med på Sländan blir lustfyllt och lärorikt. Detta tar vi fasta på och utvecklar vidare genom att uppmärksamma barnen på våren och odling, fåglar ihop med programmering samt berättelsen om när Kurran och Pigan räddar en liten. Det är områden vi ser att barnen är intresserade och engagerade i och som vi vill ta tillfället i akt att utveckla vidare och befästa nya kunskaper samt locka till vidare utforskning hos barnen. 

Vad?

Som vi skrivit ovan är Kurran och Pigan givna karaktärer inne hos oss på Sländan. I dessa lärområden kommer ytterligare en vän in i gemenskapen som vi tillsammans tar hand om och lär känna. I berättandet av den nya sagan kommer det vara extra fokus på olika känslor vi alla kan uppleva och känna i olika sammanhang. Odlingen kopplas till årstiden vår och fåglarna till programmering i det digitala arbetet. Arbetet i de olika undervisningarna preciseras i enskilda planeringar under arbetets gång: 

- Kurran och Pigan räddar en liten - dramatisering med känslor i fokus. 

- Från frö till planta

- Fågelfakta och programmering 

 

Utbildningen kommer att präglas av det vi arbetar med i undervisningarna och våra miljöer kommer berikas med odlingar, programmeringsmaterial och sagoberättande med olika känslouttryck. Under de kommande veckorna bildar material, bilder och förhållningssätt röd tråd i allt vi gör. I berättandet av sagan Kurran och Pigan räddar en liten uppmärksammar vi också ett av våra minoritetsspråk finska då sagan kommer att berättas på just finska. Vi arbetar med alla språk vi har i barngruppen och översätter samt använder TAKK i undervisning och utbildning. 

 

Hur?

För att skapa bästa möjliga förutsättningar för lärande och utveckling kommer vi att genomföra undervisningarna i både helgrupp och mindre grupper såväl inomhus som utomhus. Barnen kommer då ges möjlighet att tillägna sig kunskaper och erfarenheter inom lärområdena emotionell utveckling och naturvetenskap & miljö på ett varierat sätt då undervisningarna även kommer genomföras upprepade gånger för att vi tillsammans ska kunna nå reflektion kring det vi gör. Som grund i planerandet av undervingarna i detta lärområde landar vi i ett sociokulturellt perspektiv. Det är ett teoretiskt perspektiv som grundar sig i Vygotskijs teorier och tankar kring lärande hos människan (Säljö, 2014a). Vygotskijs teorier har sedan tolkats av andra forskare och har under tiden växer fram till vad den är idag. Med sociokulturellt perspektiv menas att intresset finns för hur individer och grupper runt omkring en tar till sig och använder fysiska och kognitiva resurser. För att förklara med lite förenklade ord kan det förklaras genom att fokuset inom sociokulturell teori är interaktion mellan människan och dennes värld (Säljö, 2014a). 

 

Vygotskij själv (1995) skriver om kreativitet som en grund för människan och dess förutsättning för lärande. Han förklarar och redogör kreativitet som en mänsklig aktivitet där människan reproducerar något nytt utifrån en befintlig erfarenhet eller känsla. Han menar också, att den miljö, kultur och de människor som finns omkring barnet påverkar barnets lärande, att kontexten och sammanhanget barnet befinner sig i är grundläggande för att utveckling sker.  

Dysthe (2003) hävdar att det sociokulturella perspektivet grundar sig på att kunskap är något som skapas genom samarbete, inte i en process som ensam individ. Dysthe (2003) menar på att interaktionen med de som finns runt omkring i en lärmiljö avgör vad som kan läras och vad som lärs. De kommunikativa processer som pågår dagligen hävdar Dysthe (2003) är en viktig del för att människan skall lära och utvecklas. I den här kommunikativa processen kan man lyssna, samtala, repetera eller samverka med de runt omkring sig. Det är i denna process som redan små barn får till sig nya erfarenheter och kunskaper. Språket blir i denna process en viktig byggsten. Detta på grund av att språket är något vi använder för att bli förstådda samt för att förstå andra.  

Säljö (2014b) beskriver utifrån Vygotskijs idéer att människor hela tiden utvecklas och förändras, individens lärande kan ses om en pågående process. Vygotskij (1995) anser dock att människor hamnar i en utvecklingszon, en skör zon där människan är känslig för ny kunskap och behöver därför vägledas av någon annan med bredare kunskap, till exempel en lärare (Säljö, 2014b). Pedagoger i förskolan har här en viktig roll, att kunna urskilja den proximala utvecklingszonen hos barnen för att kunna stötta dem i sitt lärande. Om människans kunskap inte blir utmanad riskerar lärandet och utvecklingen att stanna av. Utvecklingszonen är den zon som ligger mitt i mellan den redan befintliga kompetensen och den framtida.

 

Genom att ha det sociokulturella perspektivet med oss i både planering och genomförande av undervisning och utbildning skapar vi förutsättningar för att barnen tillsammans ska kunna ges möjlighet till att utforska och skapa nya erfarenheter kring och inom lärområdena som vi har fokus på nu. Våra lärmiljöer både inne och ute kommer att formas och anpassas efter innehållet i undervisningen och utbildningen för att göra upplevelsen och erfarenheten så lustfylld och intresseväckande som möjligt för barnen. Kommunikationen, den proximala utvecklingszonen och stöttningen är viktiga byggstenar i genomförandet av undervisningen och utbildningen. Genom interaktion mellan individer sker en stöttning i den proximala utvecklingszonen och i många fall sker stöttningen genom kommunikation. Här blir pedagogens förhållningssätt och pedagogik betydande för barnets utveckling. 

Litteraturlista 

Säljö, R. (2014a). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (2. uppl.) Stockholm: Norstedts. 

Säljö, R. (2014b). Den lärande människan – teoretiska traditioner. Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.) (2014). Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare. (3., [rev. och uppdaterade] utg.) (s. 251-309). Stockholm: Natur & kultur. 

Vygotskij, L.S. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos. 

Dysthe, O. (2003). Sociokulturella teoriperspektiv på kunskap och lärande. I O. Dysthe (Red.), Dialog, samspel och lärande (s.31-74). Lund: Studentlitteratur

 

Dokumentation
För vem? Hur ska det dokumenteras? Vad, vem, hur, varför.

• Med barnens samtycke kommer vi ta foton, filma och anteckna det som händer i undervisningssituationer och under utbildningen. Här strävar vi efter att möjliggöra inflytande och delaktighet i dokumentationen tillsammans med barnen.
• Vi pedagoger använder dokumentationen som beprövad erfarenhet och underlag för analys och utvärdering inom lärområdet.
• Vi dokumenterar barnens tankar, kommentarer, resonemang samt observationer av barnen. Tillsammans med barnen tittar vi på dokumentationen och reflekterar kring det.
• Vi lägger ut det vi gjort på unikum för att få vårdnadshavarna delaktiga i det vi gör, samt ge dem möjligheten att samtala hemma kring dokumentationen tillsammans med sina barn.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
• sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande.