SOCIAL KOMPETENS & VÄRDEGRUND

* Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att kommunicera sin gräns vid tillfällen då barnet upplever sig kränkt/diskriminerad.

Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att reflektera kring sina känslor och att kunna uttrycka dom.

RESULTAT: HELT

Vi kan se att alla barnen har utvecklat sin förmåga att kommunicera sin gräns och att uttrycka sina känslor. För ett år sen såg vi att flertalet av barnen inte signalerade sin gräns/satte stopp, några få testade stopphanden och använde det mer eller mindre jämt då dom upplevde sig trängda. Idag kan vi se att barnen har fått en förståelse för värdet av att förklara varför man inte vill något. Vi ser att när endel av barnen gör något, som i deras värld blir ett ”misslyckande”, eller när något inte blir som dom tänkt så låser dom sig och hittar andra strategier (rulla på rullpallen, skrika/gnälla, lägga sig på golvet och sparka, ropa efter mamma och pappa, bli väldigt arga och ledsna, stänger av) för att uttrycka sina känslor istället för att sätta ord på dom verbalt. Vår upplevelse är att detta också har utvecklats och sker inte lika ofta längre. Vi pratar med barnen kontinuerligt om att vi pedagoger och andra barn inte kan läsa deras tankar utan att vi behöver förklara och hjälpas åt för att förstå varandra.

ANALYS:

Med hjälp av att vi har varit goda språkmodeller, använt oss av Sven Persons tre stöd, organiserat för samvaro och närvaro, mindre grupper och triangulerat med barnen så har vi uppnått detta resultat. Detta är något vi kommer fortsätta arbeta med och det är inget vi tror man uppnår och checkar av, utan ett pågående arbete för att nå resultat.

Det handlar om att hitta lösningar tillsammans så det blir bra för varje individ, det handlar om förhandling och konflikthantering som vi tillsammans arbetat för att lösa. Vi kan se att en avgörande komponent är barnens språkutveckling, tillsammans med den är det möjligt att utveckla förmågan att uttrycka sina känslor. Vi upplever också att med våra olikheter i barngruppen påverkas gruppdynamiken, hur vi är mot varandra, vad vi har för olika förutsättningar kring det svenska språket. Vårt konsekventa förhållningssätt i mötet med barnen har lett till att barnen har uppnått ett förändrat kunnande kring detta.

SPRÅK & KOMMUNIKATION

* Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att göra sig förstådda, dvs att utveckla det verbala språket, kroppsspråket (ögonkontakt, ansiktsintryckt, gester) och konkreta handlingar.

* Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att verbalt ställa nyfikna frågor till varandra.

RESULTAT: HELT OCH DELVIS

Vi kan se att alla barnen har utvecklat sitt verbala språk men också förmågan att göra sig förstådda. Konkreta handlingar tolkar vi som barnens förmåga att ta initiativ till olika typer av aktiviteter där vi också ser ett förändrat kunnande. Vi ser att barnen visar intresse och nyfikenhet för varandra genom att närma sig varandra och genom sina handlingar uttrycker frågor som tex: Vad gör du? Får jag vara med? Vi ser också att barnen genom uttrycket ”titta” gärna visar och förklarar vad vad dom gör eller kan. Vi ser också nyfikenhet i form av barnens lyhördhet och hur observanta dom är gentemot varandra, detta ser vi när dom inspireras av varandra och skapar liknande saker i lera, play-do, ritandet, men också i leken. Det barnen idag inte uppnår är att ställa frågorna verbalt, det vi upplever är att många barn har anammat frågan varför, ”varför då?” Vi ser ett stort utvecklat intresse för symboler och skriftspråket.

ANALYS:

Vi anser att barnens utveckling kring språket handlar väldigt mycket om hur vi pedagoger är i relation till barnen, hur vi fungerar som språkmodeller. Genom att samtala mycket och att skapa språkliga miljöer genom vidgat innehåll i samtalen så ger vi barnen goda förutsättningar för en språkrik utbildning. Genom undersökande samtal och boksamtal via specifika böcker kopplade till vårt projekt skapar vi en möjlighet för barnen att leva och förstå innehållet i projektet hela dagen. Vår styrka som arbetslag är att vi är väldigt överrens om vad vi gör, varför vi gör saker och hur vi gör det, trots att vi sällan befinner oss på samma plats samtidigt. Detta skapar en stor förståelse för barnens olika processer då vi pedagoger delar med oss av varandras erfarenheter. När ett barn i sin tur i ett helt annat sammanhang bearbetar och lyfter fram sina erfarenheter/förbindelser är vi pedagoger observanta och förstår varför hen gör det och lyfter fram och synliggör detta för dom andra barnen vilket i sin tur skapar ringar på vattnet och positiva spiraler. Vi anser att detta är en bidragande faktor i att barnen blir nyfikna på varandra och varandras processer. Till kommande läsår behöver vi pedagoger verbalisera frågorna tydligare så detta också bidrar till ett förändrade kunnande hos barnen. Tex, hur tänker du kring det? Jag är nyfiken på vad du gör, vill du berätta? Anledningen till det ökade intresset i skriftspråket har att göra med våra val av material och synliggörandet av siffror och bokstäver i miljöerna, ordbilder.

SKAPANDE

* Vi vill att barnen ska bygga relation till alla uttrycksformer samt utveckla sin förmåga att kommunicera och uttrycka sig genom dom.

RESULTAT: HELT

Barnen på tryggheter har byggt relation till uttrycksformerna flaskfärg, pastellkritor, tuschpennor, pennkritor, kolkritor, lera, play-do, olika pappersstrukturer, dans, lite drama, bygg och konstruktion och verktygen sax, lim och tejp. Vi ser hur barnens förmågor att kommunicera och uttrycka sig genom uttrycksformerna har utvecklats mycket, mer detaljrika bilder, mer berättande i samband med ritandet och målandet och leran. Vi ser stor skillnad på när barnen målar och ritar, i målandet finns inte samma detaljer som i ritandet. När vi erbjuder flaskfärg och pensel vill dom ha mycket färg och blanda, men i ritandet skapas mer människor, figurer, detaljer.

ANALYS:

På grund av att vi pedagoger ställer öppna, nyfikna och produktiva frågor till barnen och sätter ord på det vi ser händer synliggör vi för barnen att förstå och se själva vad det kan vara. Vi menar att våra val att plocka in vår plats i skogen till ateljén, där vi plockade in blåbären i ateljén och barnen fick uttrycka sig genom flaskfärgen skapade vi förutsättningar för barnen att sätta ord på det dom målade. Genom bilder på blåbär hjälpte det barnen att avbilda den runda formen, titta på färger och nyanser och att efterlikna bilderna. Detta har varit avgörande för vart barnen befinner sig idag. Det vi såg för ett år sen var att barnen berättade och satte ord på vad dom ritade (fast det inte i betraktarens öga inte var så tydligt), idag ritar barnen mer detaljerat och ritar det dom uttrycker mer tydligt. Vad gäller skillnaden mellan ritandet och målandet kan det handla om att vår indikator i målandet var att blanda som gör att barnen inte skapar samma målningar som i ritandet. Vi väljer att bibehålla denna indikator inför nästa läsår då vi vill erbjuda fler uttrycksformer och göra tillägg i miljön. Tex, vattenfärger, dans, drama.

LEK

Vi vill att barnen bibehåller sin förmåga att leka men utvecklar sin förmåga att leka tillsammans.

RESULTAT: HELT

Vi ser att barnen har bibehållt sin förmåga att leka men också allt mer leker tillsammans. Vi ser att barnen bearbetar sina erfarenheter i form av lekar som tex, familj, förskola, morgonmöte. Vi ser också att några få barn leker mycket med konstruktionsbyggen och leker med robot/bilar/flygplan. Barnen leker mycket resturang, matlagning, häst ute i skogen och på gården. Det händer mycket i barngruppen utifrån barns lekar, det skapas grupperingar beroende på intressen, språkliga förutsättningar, ålder och erfarenheter. Alla barn i barngruppen har en föreställningsförmåga och en fantasi att skapa rollekar.

ANALYS:

Vi märker att när vi pedagoger är mer initiativtagande (iscensättare och medlekare) och visar på olika lekar, tex hästleken, så är barnen väldigt positiva till att vara en del av den leken. Barnen har efter detta blivit mer initiativtagande själva till att leka dom lekarna i skogen och ute på gården. En anledning till att barnen har börjat leka mer tillsammans har också att göra med att vi fick in en ny kompis i gruppen som var väldigt lekbar och hade ett stort intresse av att leka. En av våra utmaningar är att hitta strategier att förhålla oss till ”du får inte vara med” som vi ser och hör allt mer och mer i vissa gruppkonstellationer. Vi har förståelsen för att man ibland kan känna att alla inte alltid kan vara med pga att den pågående leken störs eller förändras, däremot vill vi inte uppmuntra att barnen utesluter varandra och en aspekt är också att detta är en del av livet att man inte kan vara med, men det handlar mer om strategier att förhålla sig till det och arbeta med barnens självkänsla.

MATEMATIK, TEKNIK OCH NATURKUNSKAP

Vi vill att barnen ska få erfara och få förståelse för vad naturen mår bra av.

RESULTAT: TILL VISS DEL

Barnen har fått erfara vad naturen mår bra av genom att vi, både inne och ute i skogen, matar och tar hand om våra sniglar och maskar. Barnen har under hela året haft möjlighet att bygga relation med småkryp och skogen som plats vilket är en grund för att få en förståelse för att visa omsorg och ta hand om skogen och dess innehåll. Barnen erfar, genom att vi hittar massa skärp i skogen, att detta inte är bra för naturen.

ANALYS:

Genom att barnen får följa processen hur tex bananskalet försvinner i vår kompost (barnen uttrycker att maskarna äter upp skalen) erfar dom att naturen mår bra av skruttar och skal, men deras fulla förståelse för förmultningsprocessen är inte nådd. Dels för att det aldrig försvinner men också för att vi samtalar om att vi behöver plocka upp det och slänga det så det återvinns till nya saker.

Vi vill att barnen får möjlighet till att utforska vardagsteknik.

RESULTAT: HELT

Barnen får möjlighet att utforska vardagsteknik hela tiden på förskolan. Tex. Tvålpumpen, stänga/öppna dörrar, dragkedja, knäppa byxor, tryckknappar, pedalhink, hängselbyxorna, kardborre, bromsen till vagnarna, rullpallen, mjölk/vattenkanna, bestick för att nämna några.

ANALYS:

Vi pedagoger tillåter och uppmuntrar barnen att pröva, göra själv och har tron på att barnen klarar av att hantera vardagstekniken gör att dom får möjlighet att utforska den. Vi samtalar kring vad teknik är men skulle behöva bli bättre på att dokumentera detta.

Vi vill att barnen sinnligt får uppleva talet 1-5

* Vi vill att barnen ska erfara likheter och skillnader i: Geometriska former (Triangel, cirkel, rektangel och kvadrat) Lägesord (På, i, under, över, bredvid, framför och bakom) mätning (lång-kort, högt-lågt, stor-liten)

RESULTAT: DELVIS

Barnen har fått uppleva talen 1-5 till viss del men vi inser att denna indikatorn behöver få en större plats i vårt arbete. Vi har heller inte dokumenterat något kring detta. Vi ser att alla barnen kan ramsräkna långt över 10 och det finns ett stort intresse hos barnen att räkna, men vi har inte gett barnen förutsättningar att sinnligt uppleva talen 1-5. Flertalet av barnen benämner dom geometriska formerna och kan göra skillnad på dom. Vi ser också att flertalet av barnen har förståelse för begrepp inom lägesorden och mätningen.

ANALYS:

Anledningen till att vi inte har uppnått detta är att vi inte har prioriterat dessa indikatorer, vi har helt enkelt brustit just här.

HÄLSA & RÖRELSE

* Vi vill att barnen utvecklar sin motoriska förmåga och sin kroppsuppfattning (springa, klättra, hoppa).

RESULT: HELT

Alla barnen har ett stort intresse och behov av att röra på sig och har en god kroppskontroll och motoriska förmågor.

ANALYS:

Vi anser att vi har skapat möjligheter för barnen att använda sin kropp, (klättra, hoppa, balansera, varit mycket i skogen). Att vi varit i skogen kontinuerligt sen dom flesta barnen började på tryggheten har bidragit till att barnen fått bättre motorik och utvecklat dessa färdigheter.

HELHET OCH ALLSIDIGHET

Vi vill att barnen utvecklar sin självkänsla och sin tro på sig själv.

RESULTAT: DELVIS

Att utveckla sin känsla är en ständigt pågående process, vi ställer oss frågor; Vilka förmågor ser vi hos barnen som är tecken på en god självkänsla?

Våga pröva något nytt och vara trygg med konsekvenserna
Göra egenvalda val och finna ro i att göra det jag vill göra oberoende av någon annan.
Inte falla för grupptrycket
Våga be varandra och vuxna om hjälp

Detta är exempel på vad vi vill att barnen ska bemästra när dom lämnar förskolan och som vi jobbar mot. Det känns svårt att mäta självkänsla och vad som handlar om självkänsla, personlighet eller självförtroende.

Följande indikatorer väljer vi inför HT-21/VT-22

SOCIAL KOMPETENS & VÄRDEGRUND

Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att reflektera kring sina känslor och att uttrycka dom.
Vi vill att barnen ska utveckla sin förmåga att argumentera och förhandla genom demokratiska principer.

SPRÅK & KOMMUNIKATION

Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att ställa nyfikna frågor till varandra.
Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att kommunicera med symboler och i skrift.
Vi vill att barnen utvecklar en nyfikenhet kring olika kulturella identiteter och världens språk.
Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att skapa olika texter och berättelser.

MILJÖSTRATEGIER

Erbjuda en mångfald av böcker
Erbjuda flerspråkiga böcker
Synliggöra bokstäver/symboler
Skapa en miljö där allt inom språk möts
QR-koder med böcker
Hemkulturer (Vem är jag, snigelns hus? Mitt hus? Vad mår vi bra av?)

SKAPANDE

Vi vill att barnen ska utveckla sin förmåga att kommunicera och uttrycka sig genom dom olika uttrycksformerna och dess tekniker.

MILJÖSTRATEGI

Göra fler tillägg av material

LEK

Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att leka tillsammans.
Vi vill att barnen ska utveckla sin förmåga att använda sin fantasi i leken.

PEDAGOG

- Vara initiativtagande till lek och medlekare.

MILJÖSTRATEGIER

- (Utveckla) Ett rum fullt med material och rekvisita.

MATEMATIK

Vi vill att barnen sinnligt ska få uppleva talen 1-10.
Vi vill att barnen får en förståelse för begreppen: Mönster

NATURKUNSKAP OCH TEKNIK

Vi vill att barnen får en större förståelse för förmultningsprocessen
Vi vill att barnen ska få förståelse för källsorteringsprocessen och att naturen vill vara ren från skräp.
Vi vill att barnen får möjlighet till att utforska vardagsteknik.

MILJÖSTRATEGIER

Maskstationen
Skogen
Plocka skräp
Begreppen: Ruttna, förmultna och växa.
Leka Renhållningsarbetare

HÄLSA & RÖRELSE

Vi vill att barnen utvecklar en positiv inställning till mat, rörelse och vila.

PEDAGOG

Vara goda förebilder kring mat, hälsa, rörelse, vila.
Föra dialoger och utmana barnen i att våga testa olika maträtter.

MILJÖSTRATEGIER

Erbjuda rörelse/utevistelse vid behov varje dag.

HELHET OCH ALLSIDIGHET

Vi vill att barnen utvecklar sin självkänsla och sin tro på sig själv.
Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att vara normkritiska.

MILJÖSTRATEGIER

Visa på mångfald och olikheter
Göra mini-familjer och besjäla miljöerna

STRATEGIER PEDAGOG:

Här sammanfattar vi dom strategierna som är gemensamma för samtliga indikatorer vad gäller vår roll som pedagoger.

Organisation - mindre grupper

Samvaro - De tre stöden (emotionell, social, kognitiv)

Närvaro

Triangulera - Hur för vi samtal med barnen?

Vara språkmodeller, tänka klokt kring begrepp kontra miljö

TAKK (Tecken som stöd)

Nyfikenhet - Ställa nyfikna, öppna, produktiva frågor. Tex ”hur tänker du nu? Och ”jag är nyfiken på vad du gör, vill du berätta?”

Vara konsekventa - Gör vi lika i olika situationer?

Bra förebilder

HELÅRSANALYS OCH KARTLÄGGNING HT-20/VT-21

Läroplanskopplingar

Matriser i planeringen

Uppgifter