Världskrig och kallt krig

Detta arbetsområde handlar om världskrigen, dess orsaker och konsekvenser på kort och på lång sikt, samt kalla kriget under 1900-talet. Fokus kommer att ligga på källkritik och historiebruksanalys.

Mål	Kunna redogöra för viktiga händelser, aktörer och förändringar.
	Kunna redogöra för förändringars betydelse för idag och framtiden.
	Analysera historiebruk.
	Söka, granska och värdera källor (källkritik).

Centrala begrepp: historisk händelse, aktör, struktur, förändringsprocess, källkritik, källkritiska kriterier och begrepp som tendens, beroende, äkthet och tid/närhet, representativitet, förstahandskälla, kvarleva, berättande källa; historiebruk som vetenskapligt, moraliskt, politiskt-pedagogiskt, ideologiskt, existentiellt, kommersiellt och icke-bruk.

 

Material

·       Läroboken

·       PowerPoint

·        Webbläromedel om historiebruk https://www.historia2.se/historia123/?p=1065

 

Uppgifter och bedömning

 

Vi ska arbeta med instuderingsfrågor. Dessa ligger till grund för ett tillämpat test om historiebruk och källkritik med fokus på världskrigen och kalla kriget. Det skrivs på Digiexam, v. 20, tors. 19 maj.

 

Sedan ska du också göra en fördjupning i form av ett skriftligt PM på 1-3 sidor om olika perspektiv angående andra världskriget. Den ska vara klar senast 25 maj.

 

Den här uppgiften går ut på att reflektera över varför andra världskriget kan skildras på lite olika sätt. Till din hjälp har du videopresentationer om andra världskriget, se länken nedan till Joakim Wendells webbläromedel.  Du får också använda andra källor och litteratur.

Källa: <http://www.historia2.se/historia123/?p=1256>

Gör så här:

Välj två av dessa presentationer att jämföra med varandra. Redogör för hur vart och ett av de två perspektiven beskriver andra världskriget. Jämför, vilka skillnader finns i vad de tar upp och hur de värderar det de tar upp (aktörer/personer, förklaringar etc.)?

Varför skildras andra världskriget på olika sätt? Här är det bra om du kan använda de olika historiebruken och se om de passar som beskrivningar på perspektiven.

Har dessa olika skildringar någon betydelse idag? På vilket sätt?

 

Schema

 

Dag	Tid	Innehåll
Tors. 21/4	Kl.	Introduktion av arbetsområdet.  Övning Hitler. Några tankar om första världskriget och det korta, extrema 1900-talet.
Tors. 28/4		Föreläsning om 1: VK. Quiz. Arbeta med instuderingsfrågor. Fråga 1-3. Vad är en kvarleva och berättande källa? Olika slags historiebruk.
Tors. 5/5		Repetition ang. historiebruk, begrepp och olika typer. Arbete tillsammans med instuderingsfrågor på tavlan. Fråga 1-5, 7.
Tors. 12/5		Olika perspektiv på andra världskriget. Arbeta med instuderingsfrågor.
Tors. 19/5		Test historiebruk och källkritik. Fortsätta med fördjupningsuppgift.
Ons. 25/5		Inlämning av fördjupning.

 

                                  

Ur styrdokumenten

 

Läroplansmål: 

”Det är även skolans ansvar att varje elev som har slutfört ett nationellt program eller annan nationellt fastställd utbildning med eget examensmål inom gymnasieskolan eller ett introduktionsprogram i den utsträckning det framgår av elevens individuella studieplan

·         har kunskaper om och insikt i centrala delar av det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet…”

 

 

 

 

Examensmål Teknikprogrammet:

 

 ”I utbildningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmåga att söka, sovra och bearbeta information med källkritisk medvetenhet. Utbildningen ska också innehålla kreativa och problemlösande arbetsformer samt ge förutsättningar för eleverna att utveckla ett tvärvetenskapligt förhållningssätt. Utbildningen ska ge förståelse av hur teknisk utveckling och samhällsutveckling ömsesidigt har påverkat och påverkar varandra. Den ska också förklara hur dåtidens teknik har påverkat vår tid och hur vår tids teknik kan komma att påverka framtiden.”

 

Historia:

Ämnets syfte:

”

1. Kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika tolkningar och perspektiv.
2. Förmåga att använda en historisk referensram för att förstå nutiden och för att ge perspektiv på framtiden.
3. Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer.
4. Förmåga att undersöka, förklara och värdera användningen av historia i olika sammanhang och under olika tidsperioder.”

 

 

Centralt innehåll:

 

• ” Den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Förhistorisk tid, forntiden, antiken, medeltiden, renässansen och upplysningstiden med vissa valda förändringsprocesser och fördjupningar. Problematisering av historiska tidsindelningars beroende av kulturella och politiska förutsättningar utifrån valda områden till exempel varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut eller jämförelser med tidsindelningar i någon utomeuropeisk kultursfär som Kina eller Indien.’
• Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter, jämställdhet, kolonialism, diktaturer, folkmord och konflikter.
• Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet.

• Tolkning och användning av olika slags källmaterial i digital och annan form.
• Hur individer och grupper använt historia i samband med aktuella konflikter och samarbetssträvanden.”

 

Kunskapskrav:

Betyget E

” Eleven kan översiktligt redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar översiktligt deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger enkla exempel på, och förklarar översiktligt, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden. Dessutom kan eleven dra några enkla slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden.

Eleven kan med viss säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra enkla reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från något källkritiskt kriterium om källans användbarhet och dess betydelse för tolkningen.

Eleven kan översiktligt redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt översiktligt förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med enkla omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.”

Betyget C

” Eleven kan utförligt redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Eleven jämför de olika tolkningarna, förordar en av dem och motiverar med enkla omdömen sitt val. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar utförligt deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger enkla exempel på, och förklarar utförligt, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden. Dessutom kan eleven dra några välgrundade slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden.

Eleven kan med viss säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra välgrundade reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från olika tolkningsmöjligheter av källmaterialet och värderar dessa med enkla omdömen.

Eleven kan utförligt redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt utförligt förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med enkla omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.”

 

Betyget A

” Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Eleven jämför de olika tolkningarna, förordar en av dem och motiverar med nyanserade omdömen sitt val. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar utförligt och nyanserat deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger komplexa exempel på, och förklarar utförligt och nyanserat, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden samt argumenterar för och emot olika sätt att se på dessa samband. Dessutom kan eleven dra några välgrundade och nyanserade slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden.

Eleven kan med säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från källkritiska metoder och värderar med nyanserade omdömen olika tolkningsmöjligheter av källmaterialet.

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt utförligt och nyanserat förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med nyanserade omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.”

 

Med vänliga hälsningar

Peter Johansson