Myror och myrstacken

Utifrån samtal och observationer i barngruppen har vi sett att barnen tycker om att vistas i skogen. De är nyfikna på allt de ser i skogen som till exempel småkryp. Barnen tycker om att klättra leka med pinnar, kottar och stenar. I samtal med barnen om vad de tycker om att göra i skogen nämner de just dessa saker men också att plocka bär och svampar. Vi har även pratat om hur viktig skogen och naturen är för att vi ska må bra och för att vi ska ha en renare luft att den är bra för miljön. Vi har därför valt att ha vår närmaste skog som ett ”lärande rum” där barnen tillsammans med oss pedagoger utforskar, leker och experimenterar. Barnens nyfikenhet och deras frågor parallellt med pedagogernas/verksamhetens strävansmål blir underlag för våra fokusområden. Tanken är att ha skogen som ett ”lärande rum” året runt och de olika teman/fokusområden som vi arbetar med varar olika länge tidsmässigt beroende på barnens intresse. Vid en utflykt i skogen frågade barnen var myrorna var och just då var det vintrigt och kallt så vi hittade inga myror men myrorna började visa sig ju varmare det blev ute, vid en av utflykterna till skogen såg vi en myrstack till barnens stora glädje, detta har utmynnat i ett stort intresse för myror och myrstackar.

Kartläggning/ Var är vi?

Just nu gör vi ett ned stamp i vårt arbete med de fokusområden vi har haft hittills och reflekterar kring hur det har gått. Vi har tillsammans med barnen genomfört olika aktiviteter i skogen som samarbetsövningar eftersom det har funnits behov av det i gruppen, vi har plockat skräp i skogen återvunnit skräpet och gjort ett experiment där vi grävde ner olika material för att se vad som snabbt bryts ner i naturen och vad som tar mycket långt tid för naturen att bryta ner. Tillsammans med barnen har vi diskuterat kring hur det kommer sig att vi människor skräpar ner i naturen.  Vi har även tittat på olika svampar och tagit reda på deras namn, hur de ser ut och vilka som är ätbara. 

Utvecklingsområden/Vart ska vi?

Vi har kommit fram till att vi tillsammans med barnen ska arbeta mer tema inriktat på ett djupare plan. Genom att arbeta tematiskt får vi med flera utvecklingsområden som språk, matematik, skapande, naturkunskap och teknik. Speciellt naturkunskap och teknik är utvecklingsområden för både barn och vuxna i gruppen, vi lär tillsammans. Genom att arbeta med temat Myrstacken vill vi bland annat främja och uppmuntra barnens nyfikenhet, intresse, kreativitet och lust att lära. Det valda temat kommer från barnens nyfikna frågor kring myror och myrstacken.

Vi utgår från barnens frågor som:  Var är myrorna? Äter myrorna blad? Varför bygger myror myrstackar? och vad gör dom myrstacken av? 

Vi är nyfikna på barnens tankar kring myror och myrstacken, vill stimulera barnen att ställa frågor, bibehålla deras nyfikenhet och lust att lära samt vidga deras förståelse kring fenomen inom naturvetenskap och teknik.

Utvecklingsområden är naturvetenskap och teknik. Vi vill öka barnens kunskap kring myror och myrstackar,  tillsammans med barnen vill vi utforska och söka svar på deras frågor. Vår förhoppning är att barnen fortsätter att ställa frågor och förbättrar sina förmågor att samtala kring naturvetenskap och teknik. 

Prioriterade målområden

Förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, Lpfö 18

Förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik, Lpfö 18

Förväntat resultat

Vi förväntar oss att barnen har en bredare kunskap kring myror och myrstackar, samt har en ännu större lust att upptäcka, utforska, ställa frågor och samtala om naturvetenskap och teknik.

Stöd i forskning och vetenskaplig grund

I vårt arbete utgår vi från ett sociokulturellt perspektiv där vi lär tillsammans och av varandra.

Vi utgår även från variationsteorin där vi bland annat arbetar utifrån barnens förförståelse samt erbjuder kontraster till det objektet barnen lär. Om barnen lär sig om myror är det fördelaktigt att visa på andra typer/variationer av småkryp som spindlar, gråsuggor m.m.

 

Vi arbetar även utifrån begreppet emergent science som Laila Gustavsson i boken Naturvetenskap i ett förskoleperspektiv (2016) menar, att den naturvetenskapliga undervisningen i förskolan handlar om ”att vidga barnens värld och att öppna upp för en vetenskaplig nyfikenhet där det är undersökningsbegreppet som är i fokus” men att det också handlar om att utöka barnets ordförråd ”genom att de får tillgång till nya begrepp”.    

Genomförande/ Hur gör vi?

Eftersom vi kommer att arbeta tematiskt kommer detta att prägla vår vardag.

• ·       Arbetet kommer att ske i mindre grupper
• ·       Det är flera samtal planerade om vilka tankar barnen har kring myror och myrstackar (för att ta reda på barnens förförståelse)
• ·       Vi kommer att se på en film kring myror och myrstackar.
• ·       Det blir även samtal efter filmen.
•  
• ·Vi kommer att lyssna på en saga som heter ”myran och gräshoppan”·       ·    
•    Vi läser en bok om myror

   

• ·       Vi kommer att skapa myror med hjälp av olika material
•      Barn och vuxna utforskar myrstacken i skogen med förstoringsglas
• ·       Tillsammans med barnen kommer vi att ta reda på hur myrstacken är uppbyggd och vad myrorna använder sig av när de bygger en myrstack.

• ·Vi kommer att samla in material för att tillsammans med barnen göra en myrstack. 

• ·       Jämför myran med en spindel och andra småkryp, myran är en insekt men spindeln är inte en insekt, varför då?

 Hur låter vi barnen utforska, upptäcka, uppleva och lära:

Barnen får ställa hypoteser till de olika lärande objekten som dyker upp under temans gång och sedan experimenterar vi tillsammans för att se om det är något vi behöver tillföra/ta bort. Barn lär på olika sätt och barnen ska även ges utrymme för att pröva till exempel digitala verktyg.

Olika färdigheter som barnen kommer att öva på är: språk genom att återberätta sagan om ”myran och gräshoppan”, skapande/finmotorik genom att göra en myra med olika material, problemlösning/teknik genom att tillsammans med pedagog reflektera över myrstackens uppbyggnad och eventuella problem som kan uppstå under temats gång vad gäller myrstacken.

 Vi kommer även att koppla geometriska former till både myran och myrstacken då vi har arbetat/arbetar med geometriska former i naturen. Naturkunskap genom att lära oss om myror, deras kroppsdelar, hur de lever, vad de äter o.s.v.

Grundläggande förmågor som barnen kommer att få stimulans kring är kreativitet genom skapandet, intresse och nyfikenhet genom att utforska och experimentera, logik genom att ställa hypoteser och reflektera kring olika problem. Att lära ska vara lustfyllt, meningsfullt och roligt, vi strävar efter det genom att utforska i skogen och utgå från barnens frågor.    

 

Begrepp som barnen får möjlighet att utveckla är myrstack, metamorfos, puppa, larv, känselsprön, skelett, gadd, samarbete m.m.

Temaarbetet är förlagt till tisdagar, onsdagar och torsdagar det kan dock sträcka ut sig till måndagar och fredagar också om utrymme ges och behovet finns. När det blir varmare försöker vi möjliggöra så att vi är mer tid i skogen.

Det här behöver vi, förskollärare och övriga i arbetslaget, särskilt tänka på i vårt förhållningssätt och agerande: Vi utgår från en människosyn där alla är kompetenta, att människan är en social och kulturell varelse som lär i grupp. Barn lär av varandra, barn lär av oss men vi lär också av barnen. Vi har en positiv, respektfull attityd, där vi ger varandra utrymme att utvecklas genom stöd och uppmuntran. Olika erfarenheter är bidragande faktorer till människans kreativa utveckling. Människor är olika och lär på olika sätt därför måste vi använda av oss olika metoder i vår verksamhet till exempel: digitala verktyg. Vi är medvetna om och dokumenterar barnens olika lärprocesser, några barn ligger på en högre lärande nivå än andra. Vi tar reda på vilken nivå barnet befinner sig i för tillfället och har det som utgångspunkt för vidare stöd mot utveckling. Vi organiserar undervisningen i mindre grupper för att lättare uppmärksamma vart och ett av barnen. Leken ska vara både organiserad och spontan.

 Hur ska lärmiljön utformas både inne och ute?

Vi använder oss av Ipaden, där vi har Google lens och bland annat Picture Insect appen.

Vi har olika material från skogen, förstoringsglas, bilder på väggar som visar lätt fakta om myror och som inspirerar till att lära oss mer. Allt material ska stå så att det är gängligt för barnen.  Vi använder skogen som ännu en lärmiljö.

Alla i arbetslaget ska föra loggbok och observera barnens lärprocesser. Vi tar även bilder. En gång i månaden ska vi göra ned stamp i temat och reflektera kring det vi har antecknat, var vi står, om något behöver tillföras eller tas bort. Dokumentationen görs löpande under temats gång men också på våra individuella planeringar. Vi kommer att arbeta mot de utvalda målen i temat om myrorna och myrstacken under två terminer VT2022 och HT 2022 om barnens intresse bibehålls fortsätter vi under VT 2023 med temat.

Den spontana undervisningen tar vi tillvara genom att uppmärksamma det barnet gör/leker och spinner vidare på barnets tankar kring det de leker samt återkopplar till det vi har gått igenom i den planerade undervisningen.

Vi följer upp arbetet mot målen genom att analysera all dokumentation våra loggböcker/anteckningar, bilder, samtal med barn, observationer och film om sådan finns.

 

 

 

 

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,
• förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
• upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker,
• utmanas och stimuleras i sin utveckling av språk­ och kommunikation samt matematik, naturvetenskap och teknik, och,