Fast, Flytande & Gas- Aggregationstillstånd

Ämnen antar olika former eller faser beroende på omgivningen. Dessa former innebär att ämnena har olika sammansättning, struktur och egenskaper. Vad är det som bestämmer om vatten är fast, flytande eller gas?

Undervisningens mål

• Förstå vad värme är
• Veta vilka tre olika former ämnen kan finnas i 
• Kunna beskriva hur vattenmolekylerna rör sig när vatten är i fast, flytande och gasform 
• Veta vad övergångarna mellan formerna kallas
• Kunna beskriva vad som händer med vattenmolekyler vid övergången från fast till flytande form
• Kunna beskriva vad som händer med vattenmolekyler vid övergången från flytande till gasform
• Förstå att övergångar från en form till en annan inte förändrar vilket ämne det är eller vilka beståndsdelar som ämnet är uppbyggt av

STRÄVANSMÅL:

• Veta vad sublimering är
• Kunna ge exempel på ett ämne som kan sublimera
• Veta vilka faktorer som påverkar om ett ämne är i fast, flytande eller gasform 
• Känna till att metaller oftast har högre smältpunkt än icke-metaller 
• Känna till några ämnen som skiljer sig från mängden när det gäller smältpunkt

Så här kommer vi att arbeta:

• Lyssna på genomgångar
• Titta på korta filmer
• Samtala
• Arbeta enskilt och i grupp
• Läsa olika texter
• Söka information på olika sätt
• Göra experiment och undersökningar
• Lära in nya ord och begrepp
• Begreppstest samt instuderingsfrågor.

Teams uppgifter: 

1) Aggregationsformer 

2) Instuderingsfrågor 

Detta bedöms:

• hur väl du kan delta i en diskussion om de olika aggregationstillstånden samt ditt muntliga deltagande
• hur väl du kan genomföra en undersökning, dokumentera den och resonera kring ämnet
• hur väl du kan beskriva hur de olika aggregationstillstånden
• hur du använder de nya ord och begrepp du har lärt dig
• dina resonemang och reflektioner i samtal, diskussioner i klassen och i grupper

Begrepp

aggregationsformer

Fast form, flytande form, gasform

förångas

Övergå från flytande form till gasform.

is

Vatten i fast form

kokpunkt

Vid den temperaturen övergår ett ämne från flytande form till gasform. 

kondensera

Övergå från gasform till flytande form.

smälta

Övergå från fast form till flytande form.

smältpunkt

Vid den temperaturen övergår ett ämne från fast form till flytande form.

stelna

Övergå från flytande form till fast form.

sublimera

Övergå från fast form till gasform eller tvärtom. 

torris

Koldioxid i fast form.

vattenånga

Vatten i gasform

bindningar

Håller ihop atomerna i en molekyl. De håller också ihop molekylerna i flytande och fast form.

diffusion

Transport av molekyler i en lösning i exempelvis en bägare. Molekylerna rör sig långsamt genom att krocka med varandra och väggarna i bägaren. Till slut finns det lika mycket av molekylerna överallt i hela lösningen.

vattenmolekyl

Modell av den minsta beståndsdelen i vatten.

Absoluta nollpunkten
Den lägsta temperaturen något kan ha. Kelvinskalan utgår från absoluta nollpunkten. 0 K = −273 °C.

Kelvinskalan
Används i vetenskapliga sammanhang. Temperaturen anges i enheten kelvin (K). Skalan har sin nollpunkt vid absoluta nollpunkten.

Avdunstning
När ett ämne långsamt övergår från flytande form till gasform.

Läroplansmål

Syfte

• använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
• genomföra systematiska undersökningar i kemi, och
• använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.

Centralt innehåll

• Fältstudier, experiment och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
• Hur organismer identifieras, sorteras och grupperas utifrån släktskap och utveckling.
• Sambandet mellan biologiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
• Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi, såväl i digitala som i andra medier.
• Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser.
• Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck, volym, densitet och temperatur. Hur partiklarnas rörelser kan förklara materiens spridning i naturen.
• Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
• Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. Elektriska sensorer för mätning och registrering av egenskaper hos omgivningen.
• Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
• Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till fysik, såväl i digitala som i andra medier.
• Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
• Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark.
• Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt.
• Aktuella samhällsfrågor som rör kemi.
• Separations-och analys metoder, till exempel destillation och identifikation av ämnen.
• Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
• Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi, såväl i digitala som i andra medier.