Bosgårdens pedagogiska enhets planering för undervisning fågelfakta och programmering Sländan VT 22

Med sagan som grund för det lustfyllda lärandet vill vi utveckla barnens kunskap inom naturvetenskap genom att erbjuda dem undervisning om olika fågelarter tillsammans med Kurran och Pigan och deras kompis Sphero.

LPFÖ 18

Lpfö 18

• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,

Lpfö 18

• Förskollärare ska ansvara för att varje barn får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande.

VARFÖR?

Nu när våren kommit innebär det att det händer mycket utanför vårt fönster. Vi följer dagligen vad som sker och vad som förändras. Träden knoppas, vissa blommar och andra har redan fått löv. Men det är inte bara växtligheten som har grönskat utan det finns små kompisar som också kommit fram med våren, nämligen fåglarna och insekterna. Kurran och Pigan är lite nyfikna på vilka fåglarna är och vad de äter. Barnen har också uttryckt ett intresse för fågelsången som vi hör ljuda utanför fönstret. Vi vill också jobba vidare med digital kompetens vilket barnen visat stort intresse för. Kurran och Pigans kompis Sphero kommer därför att hälsa på oss i undervisningen om fåglarna. Sphero är också en kompis som barnen har mött i utbildningen tidigare och visat stort intresse för. Vi kommer också att lära känna några insekter då de också vaknat med våren och barnen visar stort intresse för dessa. 

 

VAD? 

I denna undervisningen kommer vi i mindre grupper samt helgruppp att få möta olika fågelarter och skapa möjligheter för att tillägna oss kunskaper om dem. Barnen kommer få ta del av en film där alla arterna presenteras med lite fakta, läte och bild. Lärandeobjektet i denna undervisning kommer vara att lära och utforska fåglarna som finns utanför vårt fönster men även några andra som Kurran och Pigan stött på under sina äventyr. 

 

Fågelarter som barnen kommer möta är:

• Fiskmås
• Gräsand
• Sädesärla 
• Koltrast 
• Blåmes
• Nötväcka

Tillsammans med Kurran och Pigan kommer vi att lära känna våra nya kompisar på ett lustfyllt sätt genom att leka att vi är fåglar, lyssna till deras läten för att se om vi kan urskilja vem det är som pratar med oss, spela memory med och utan QR-kod. Materialet som barnen möter i undervisningen kommer också att finnas tillgängligt i utbildningen för att ge barnen möjlighet till att samtala och interagera med vuxna och andra barn kring vad de har erfarit för att ge dem en djupare kunskap om olika fågelarter. Vi kommer också att ha böcker tillgängliga i verksamheten som skildrar olika fåglar i både digital och analog form.

HUR? 

För att knyta an undervisningen till vår temasaga kommer Kurran och Pigan ha en central roll. De kommer uttrycka olika känslor inför att träffa sina nya kompisar fåglarna. Pigan tycker det är lite läskigt att möta de stora fåglarna. Pigan är en insekt och det har pratats om att fåglar äter insekter. Därför uttrycker Pigan en rädsla för fåglarna. Kurran däremot är redo att lära känna fåglarna från start och har många frågor till dem. Tillsammans med den lite försiktiga Pigan och den ivriga Kurran lär vi känna fåglarna genom att få möta dem i varierade situationer. Barnen kommer att få delta i undervisningen i helgrupp med också i mindre grupper för att kunna fördjupa våra kunskaper kring våra olika fågelarter. Genom att använda oss av ett varierat arbetssätt i undervisningen ger vi barnen möjlighet att få tillägna sig nya kunskaper och erfarenheter på olika sätt. 

 

Naturvetenskap är ett stort område. Det består av mycket fakta och samband men också av naturvetenskapliga arbetssätt. Naturvetenskapliga arbetsätt handlar om att uppmuntra barns nyfikenhet, att uppmuntra dem att observera, öva på att ställa frågor samt ställa hypoteser samt tala om och reflektera över det som ses och görs (Dessborn, 2021). Det är något som vi kommer lägga stort fokus på i denna underviningen. Läran inom naturvetenskap handlar lika mycket om att vilja veta mer och ha lust till att leta efter olika svar och samband som om själva faktan. Det är något som Lisa Dessborn (2021) belyser i sin bok. Susanne Thulin (2016) belyser i sin bo att fakta inte ses som det primära utan fokus är mer på ska förstå undersökningsbegreppets innebörd i förskoleåldern. Med dessa två författare i ryggen vill vi ge barnen möjlighet att utveckla sina kunskaper och erfarenheter inom naturvetenskap. Vi vill ge dem en positiv bild av naturvetenskap och ge dem nya verktyg att utforska med. Som förskollärare blir vår roll att lyssna samt bemöta barnen men också att utmana dem och tillföra nya kunskaper. 

 

Litteraturlista

Dessborn, L., Fridberg, M. & Thulin, S. (2021). Att upptäcka naturvetenskap: i förskolan. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.

 

Thulin, S. (red.) (2016). Naturvetenskap i ett förskoleperspektiv: kreativa lärandeprocesser. (Första upplagan). Malmö: Gleerups Utbildning AB. 

 

 

 

Dokumentation
För vem? Hur ska det dokumenteras? Vad, vem, hur, varför.

• Med barnens samtycke kommer vi ta foton, filma och anteckna det som händer i undervisningssituationer och under utbildningen. Här strävar vi efter att möjliggöra inflytande och delaktighet i dokumentationen tillsammans med barnen.
• Vi pedagoger använder dokumentationen som beprövad erfarenhet och underlag för analys och utvärdering inom lärområdet
• Vi dokumenterar barnens tankar, kommentarer, resonemang samt observationer av barnen. Tillsammans med barnen tittar vi på dokumentationen och reflekterar kring det.
• Vi lägger ut det vi gjort på unikum för att få vårdnadshavarna delaktiga i det vi gör, samt ge dem möjligheten att samtala hemma kring dokumentationen tillsammans med sina barn.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande.