Språkutveckling sker i förskolan: SKUA

Språk och kommunikation

Barns språkutveckling är en viktig faktor inom förskolan och för barnens framtida skolgång och för att kunna göra sig förstådda och förstå vad som händer under en dag i både förskolan och utanför förskolan. Den är också viktig eftersom språket leder vår kognitiva utveckling framåt.

Fler språkriktighet inkluderar alla som har tillgång till eller använder fler än ett språk i sin vardag.

Modersmål - De språk som finns från barnets föräldrar.

Förstaspråk - De språk som barnet lär sig från 0-3år.

Andraspråk - Språk som lärs in efter 3års ålder. Ett eller flera språk har etablerats.

Andra spårk - Olika främmande språk.

Språk och Kommunikation är viktigt och att barnen både får lära sig på sitt modersmål och det svenska språket för att kunna utveckla språket. Språklig kompetens kan nås dels genom att barnet får delta i sådana sammanhang, till exempel genom att barnet får höra talat språk och tala språket.

Fonologisk medvetenhet är en av de viktigaste grundläggande färdigheterna  för barnens framtida läs och skrivinlärning.

Fonologisk medvetenhet innebär att barnet förstår att talspråket är uppbyggt av olika enheter som tillexempel meningar, fraser, ord, morfem, stavelser och fonem.

Man kan träna fonologisk medvetenhet genom att barnen får sätta samman två ord så att det blir ett nytt ord. Till exempel Bad och Boll; Vad blir det tillsammans? Badboll. Eller finns det två ord i solstol? Sol och Stol.

 

 

Var är vi?

Vi har många barn med annat modersmål och en barngrupp med åldrarna 1-6år. Många barn har inte det svenska språket och vi har inte pedagoger som kan tala alla barnens modersmål.

Uttal kan ibland vara en utmaning för barnen eller att göra sig förstådda eller att förstå vad som händer nu eller vad de ska göra.

För att barn ska lära sig svenska språket måste barnet få stöd i sitt modersmål.

Reflektionsfrågor till pedagoger:

Kultur och Språk

-Hur många språk förekommer på avdelningen?

-Vilka språk förekommer?

-Vilka språk använder barnen?

-Vilka högtider firar olika kulturer? Vilka finns på avdelningen?

-Hur hälsar man på varandra mellan de olika länderna?

-Finns det flerspråkiga pedagoger? Vilka språk?

Språksituationer i förskolan

-I vilka situationer ges de flerspråkiga barnen utrymme att använda alla sina språk?

-När kan man samtala om dessa ämnen? Vad heter de på ett annat språk?

-Vilka ord kan barnen samtala om på svenska/ sitt modersmål?

-Hur ser vi pedagoger på flerspråkighet?

-Vad har vi pedagoger för erfarenheter av att jobba med flerspråkiga barn? Hur uppmuntrades barnen tidigare till alla språk? Lär av varandra.

-Vad har vi för barnsyn? (Barn som medmänniskor? Vuxna vet bättre? Barn är irrationella?).

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Äldre barn (Vidare utveckling) 

Vad kan barnen lära sig efter ett bra basordförråd?

• Munmotorik.
• Språkets ljudsystem (Praxis alfabet).
• Meningsbyggnad

Vart ska vi?

Alla Barn:

Syftet med planeringen är att ge barnen de resurser/ ordförråd som barnen behöver innan de börjar förskoleklassen.

Oavsett ålder behöver barnen förberedas inför kommande skolgång.

Uppmuntra användningen av barns olika språkliga resurser i barngruppen. 

Basordförrådet som barn behöver bemästra under förskoletiden.

• Mat
• Ätande (Tallrik, bestick, osv).
• Drickande (Glas, tillbringare).
• Kroppsdelar.
• Kläder.
• På och -avklädning.
• Djur (Ko, Häst, Gris, Katt).
• Fordon
• Leksaker
• Hushållsföremål.
• Dagliga rutiner.
• Färger.
• Känslor.
• Natur
• Hem och Familj

Anpassa till barngruppen på avdelningen. Vad har de för behov? Vad är de intresserade av?

Samarbete med vårdnadshavarna

Skapa goda relationer med vårdnadshavarna och få de inkluderade i undervisningen och förskolans verksamhet.

Pedagogiska miljön

Skapa en bra pedagogisk språkmiljö där språk syns och uppmärksammas på olika sätt. Skapa ett intresse för olika språk och en interkulturell miljö i förskolan.

Hjälpfrågor:

Språk

-Vilka språk talar barnen?

Hur kan alla barn inkluderas i arbetet med språkutveckling?

-Vad behöver barnen lära sig innan förskoleklassen/ den större avdelningen?

• Barnen ska lära sig det nya språket för att kunna förstå och göra sig förstådda i vardagssituationer.
• Vilka ord behöver barnen lära sig för att uppnå detta?
• När kan man samtala om dessa ämnen? Vad heter de på ett annat språk?
• Vilka verktyg behöver barnen för att klara den framtida skolgången?

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Äldre barn (Vidare utveckling) 

Vad kan barnen lära sig efter ett bra basordförråd?

• Munmotorik.
• Språkets ljudsystem
• Meningsbyggnad

Reflektionsfrågor till pedagoger:

Språk

-Vad vill vi att barnen ska kunna?

-Går det att leka med språket? (Klappa stavelser, rim och ramsor, lekskriva, lekläsa).

-Får barnen höra språk i olika sammanhang?

-Vad behöver barnen lära sig innan förskoleklassen/ den större avdelningen?

-När går det att skapa undervisningssituationer? i det spontana? planerade aktiviteter?

Hur gör vi?

Den fonologiska medvetenheten kan tränas upp genom att barnen får träna genom att lyssna till språkets form utan, genom lekar där man klappar stavelser, rimma, ramsor och lyssna på saga.

Böcker och sånger är viktiga för barns språkutveckling.

Vi använder mycket bilder till barnen. Bilden är avläsbar i de flesta kulturer och oavsett vilket språk barnet har.

Låt barnen höra språk i varierande sammanhang och i varierande former.

Aktiva pedagoger som samtalar med barnen om vad barnen gör. Samtala med barnen genom andra aktiviteter. Utforskande, naturvetenskapliga osv.

Alla Barn:

-Skapa ett lärande under hela dagen. (Sätta ord).

-Bilder hur en dag ser ut för barnen. (Sätta ord)

-Leka med språket: Lekläsa och lekskriva. Finns det andra sätt att leka med språket på?

-Samling:

Sånger, Sagor (Böcker, Flanosagor). Rim och ramsor.

Läsa en och samma saga flera gånger. Börjar med svenska upprepande gånger för att sedan läsa den på ett annat språk (pollyglutt).

Samtala om bilder

-Måltidssituation:

Ramsor innan maten (Vid bordet).

Sagor, Pollyglutt.

-På -och avklädning:

Sätta ord på vad barnen och pedagogerna gör.

Bilder på väggarna.

-Rocka sockor:

Perfekt dag att samtala om strumpor. Färger, mönster. Lika, olika. Träna påklädning av strumpor denna dag. Vad heter strumpor på olika språk? Vilken kategori tillhör strumpor?

-Språkpromenad:

Samtala om det ni ser under promenaden. Finns något inom temat?

Samarbeta med vårdnadshavare:

Ge bilder eller böcker på barnets modersmål och de vårdnadshavarna att samtala kring bilderna och läsa böckerna hemma.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Äldre barnen (3-6år) Beroende på utvecklingsnivå.

Skapa läs och skrifthändelser under dagen. (Känna igen sitt namn, ord som är vanligt förekommande "McDonalds").

Samling:

-Klappa stavelser, rim och ramsor.

-Sagor (Böcker, flanosagor) Samtala kring det som finns på bilderna, framför allt de valda temat.

-Välj ut ord från en saga som ni fokuserar på under en period, låt vårdnadshavarna vara med och översätta orden på olika språk och arbeta med ordet på förskolan och vårdnadshavarna hemma. Samtala kring ordet.

Måltidsituation:

Berättande: Vad har barnen gjort innan maten?

Aktiviteter inomhus och utomhus:

-Uppdragskort utifrån valt tema från basorden. Be barnen att hämta det som finns på bilden.

-Skriva sitt namn på sitt modersmål eller ett annat språk.

-Munmotoriska övningar (Träna fonem "ljud").

-Barnen får skriva sitt namn på ett annat språk eller modersmål. Synliggör dessa. (Hyllor, på väggen).

-Meningsbyggnader genom samtal med barnen.

-Återberätta en saga.

Reflektionsfrågor till pedagoger:

Språk

-Hur ska vi uppmuntra barnen att använda deras olika språkliga resurser i barngruppen?

-Hur kan vi utveckla alla barn i språket? / Hur ger vi stöd i modersmålet?

-Hur skapas ett lärande under hela dagen, där både barn och pedagoger är inkluderade? (Både svenska och flerspråkig)

-Hur kan vi leka med språken/Språket?

-Går det att arbeta med språket genom andra aktiviteter? Vilka aktiviteter?

-Kan vi läsa en och samma saga på flera olika språk? Pollyglutt?

-Hur skapar vi spontana undervisningssituationer med språk?

-Hur ska vi uppmuntra barnen att använda deras olika språkliga resurser i barngruppen?

Pedagogiska miljön

-Hur skapas en bra språkmiljö?

-Hur synliggör vi olika språk på avdelningen? Vad är syftet?

Samarbete med hemmet

-Kan vårdnadshavare vara med och hjälpa till? (Läsa böcker hemma på modersmål, Samtala om bilder/objekt som pedagogerna arbetar med).

-Finns det ord ur en saga som ni kan välja ut att fokusera på under en period? Går det att presentera orden på flera språk? Samarbete med vårdnadshavare?

-Hur skapar vi goda relationer med vårdnadshavarna?

-Hur kan vi få vårdnadshavarna att bli inkluderade i förskolans verksamhet?

När?

-När ska barnen göra det vi har tänkt?

Hur blev det?

Reflektion sker på APT samt reflektionstid med arbetslaget.

Reflektionsfrågor till pedagoger:
-Hur har arbetet fungerat?

-Varför fungerade det/ Fungerade det inte?

-Finns det någonting som vi kan göra annorlunda för att förbättra?

 

Läroplansmål

Läroplan

• barnen får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde,
• samarbeta med vårdnadshavare, samt diskutera regler och förhållningssätt i förskolan med vårdnadshavare, för att främja barnets utveckling till en ansvarskännande människa och samhällsmedlem
• sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet,
• sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt intresse för det lokala kulturlivet,
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,
• får förutsättningar för att utvecklas, leka och lära och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga,
• upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker,
• utmanas och stimuleras i sin utveckling av språk­ och kommunikation samt matematik, naturvetenskap och teknik, och,
• verka för en god och tillgänglig miljö för omsorg, lek, rörelse, utveckling och lärande,
• utmana barnens nyfikenhet och förståelse för språk och kommunikation samt för matematik, naturvetenskap och teknik,
• skapa förutsättningar för barnen att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankar med hjälp av olika uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg,
• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,
• får ett reellt inflytande över arbetssätt och innehåll.
• vara tydliga i fråga om mål och innehåll i utbildningen för att skapa förutsättningar för barns och vårdnadshavares möjligheter till inflytande,
• både det svenska språket och det egna nationella minoritetsspråket, om barnet tillhör en nationell minoritet,
• får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande.