Projektuppstart och processreflektion Läsåret 22-23

Här finner ni den första planeringen inför höstens projekt. Vi har valt att kalla det projektuppstart för här ligger övergripande projektingång, intro text till hållbarhet, stödfrågor till pre-projekt och under uppgift finner ni stödfrågor till er veckoreflektion (processreflektion).

Förskolans övergripande Projekt-ingång:

Hållbar nutid och framtid - ett lärande som engagerar alla!

 

YOGA

Pedagogisk utgångspunkt och vetenskaplig grund

Att rörelse har positiva effekter på barns hälsa och välmående vet de flesta, men att det i stor utsträckning även påverkar hjärnan och den intellektuella kapaciteten på ett positivt sätt, är inte lika känt. Ingegerd Ericsson (doktor i pedagogik och lektor i idrottsvetenskap vid Malmö Högskola) har i sin forskning visat att barn som får mer rörelse- och motorikträning presterar avsevärt bättre och att det finns ett mycket tydligt samband mellan rörelse och framförallt inlärning av språk och matematik. 

Yoga påverkar även det mentala genom fokuset på andning och avslappning vilket ger lugn och har en positivt effekt på koncentrationsförmågan vilket har en avgörande roll för inlärning. Yoga stärker även kroppen fysiskt och bidrar till ökad kroppsuppfattning.

Utförande.

I mindre grupper (om cirka 4-6 barn) kommer vi varje vecka att erbjuda barnen yoga i samband med vår organiserade rörelsestund. Vi börjar med en lugn morgonsamling där vi pratar om vad som ska hända och vad vi gjort tidigare, sen äter vi frukt innan det är dags för yoga.

 

 

Varför har vi ett gemensamt och övergripande projektingång på vår förskola?

Tanken är att utifrån en gemensam projektingång grunda en röd tråd på några av förskolorna i Team Norr. Ett uppdrag som håller oss samman och en vetskap om att vi alla tillsammans arbetar mot samma övergripande mål, det målet som skapar vår gemensamma framtid. Tillsammans arbetar alla pedagoger för att ge barnen kunskaper, förhållningsätt och engagemang i ett led att grundlägga förståelse för en hållbar nutid och framtid genom hela deras kommande liv och det är här vi lägger den viktiga grunden!

Vad kan Hållbar utveckling bli i förskolans kontext?

Vi tänker att de tre dimensionerna socialt/kulturellt, ekologiskt och ekonomiskt inte går att särskilja utan de hänger alltid samman och påverkas av varandra. Vi behöver därför göra medvetna handlingar som hänger ihop med vår värdegrund (social hållbarhet) när vi tex utforskar vattnets kretslopp (ekologisk hållbarhet) eller när vi med de yngsta sätter oss i relation till varandra och förskolan och möts i gemensamma utforskande kring exempelvis leran.

 

Hållbar utveckling (Text från Reggio institutet):

"Projektet kännetecknas av ett kooperativt och kreativt lärande om ekologiskt, socialt och ekonomisk hållbarhet. Detta ​ställningstagande innefattar värnandet om människans ekologiska känslighet, det vill säga den inneboende förmågan vi har till att känna empati, förbinda och skapa sammanhang mellan allt i naturen.

Konkret kan det handla om allt från barnens utforskande av gråsuggornas liv under en sten till det lilla fröets växtkraft, eller om jorden som en planet i universum.

Genom projektet "Hållbar nutid och framtid" vill vi bidra till att förskolor blir platser där barn, pedagoger och familjer kan använda sin känslighet, sin nyfikenhet och sitt undersökande för att tillsammans genom hållbart tänkande på många olika sätt agera för en hållbar framtid."

 

                                                           

​Pre-projekt (uppstartsfas):

Pre-projekt är den period i början på terminen då vi lyssnar in vad som intressera barnen i gruppen och vad de är nyfikna på. Vi fångar upp deras frågor och hypoteser. Utifrån det insamlade materialet väljs senare en projektfördjupning kring ett område eller flera.

 

 

Förslag på några frågeställningar att tänka och diskutera kring...

- Hur utformar vi undervisningen så att vi väcker barnens intresse för de tre aspekterna av hållbarhet?

- Vilket material kan väcka nyfikenhet och intresse i arbetet med de tre aspekterna av hållbar utveckling?

- Hur kan vi uppmuntra och stötta resonemang om hållbarhet hos barn i olika åldrar?

- Hur kan vi utforma undervisningen så att barnen stimuleras att skapa och argumentera för sina olika lösningar?

 

 

 

Stödfrågor till er veckoreflektion hittar ni nedan i "uppgifter".

Läroplansmål

Läroplan

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,
• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
• förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
• respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och
• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
• sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet,
• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt intresse för det lokala kulturlivet,
• förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,
• motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
• förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,
• förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen och,
• förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
• både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,
• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,
• förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan, och
• förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem.
• fantasi och föreställningsförmåga,
• både det svenska språket och det egna nationella minoritetsspråket, om barnet tillhör en nationell minoritet,
• svenskt teckenspråk, om barnet har hörselnedsättning, är dövt eller av andra skäl har behov av teckenspråk,
• förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,

Uppgifter

Processreflektion (veckovis)

Reflektionsfrågor - barnens lärande.

- Vad i aktiviteten aktiverar barnen?

- Hur använder barnen materialet?

- Hur samarbetar barnen?

- Vilka förmågor har barnen fått möjlighet att använda?

Analyserande frågor - pedagogens roll, målen.

- Hur skapade vi förutsättningar för att engagera barnen?

- Hur gynnas barnens processer av vårt förhållningssätt?

- Hur kan vårt pedagogiska stöd i mötet med barnen utvecklas?

- Hur kopplar vi vår analys till beprövad erfarenhet/forskning/annan litteratur?

Framåtsyftande planering

- Vad kan vi fördjupa oss i? Varför?

- Vem gör VAD, NÄR, HUR?

- Koppling till SKA mål och läroplan?