Myrorna-Sachsgatan Projektsammanfattning Södermalm 2021-2022, Uppföljningsperiod 3 (Sachsgatan)

Det här är den tredje uppföljningen av projektarbetet där vi formulerar en Projektsammanfattning. Projektsammanfattning är en uppföljning av det projektarbete som pågått under året som blir till en pedagogisk berättelse. I Projektsammanfattningen gör vi en analys av vår undervisning och barnens förändrade kunnande/lärande/utveckling. Sammanfattningen utgör också underlag för gruppens självvärdering genom WKI (Stockholms stads Webbaserade kvalitetsindikator)

 

Gemensamt tema HÅLLBAR FRAMTID - Vad kan växa i vår stad?

Vi tog avstamp med att gå på spaning i närområdet med en liten grupp åt gången. I första hand spanade vi på våra olika gårdar där det finns mycket som växer, tex fruktträd, buskar, planteringar med bär, örter och blommor samt flera skogspartier. Vi har observerat barnen och varit nyfikna på vad barnen fastnat för/intresserat sig för. Då äppelträdet med MÅNGA nedfallna äpplen blev extra intressant var det där vi startade vårt projekt=plockade in äpplen, gjorde äppeltryck, egen äppeljuice, målade ett eget träd som fyllts på med äpplen, olika blad, djur, fåglar m.m. och som ändrat skepnad efter årstiderna. Här har vi kommit in på olika slags väder, tittat på vår egen årscirkel och tex uppmärksammat vilken årstid barnen fyller år. Här har vi hört att barnen tagit till sig nya ord och begrepp. 

                  

       Vi gör äppeljuice                                                                                   Vår årscirkel

På spaning utanför våra gårdar har vi också sett mycket som växer tex på kolonilotterna nära oss eller på promenader till någon park. Så småningom började vi få in bilder från familjerna, som vi skrev ut, laminerade och har haft tillgängliga för barnen på en vägg där de många gånger tagit ner sina bilder, burit runt på, visat och pekat på och som vi pratat om tillsammans. Då vi inte hade så många verbala barn i början har vi tagit hjälp av vh som berättat om barnens bilder. Från början blev det mycket fokus på det som växer kopplat till barnens bilder; svampar, bär, gräs, morötter, blommor. I detta har vi tillsammans tex lärt oss om att det finns kärnor i ett äpple, prövat att plantera och sett när det börjat växa. Vi har pratat om vad som behövs för att det ska växa och som en del barn tagit till sig. En del barn har lärt sig vad vissa svampar, blommor eller träd heter och vi hör hur de delger varandra kunskap eller så har vi tillsammans tagit reda på detta med hjälp av lärplattan. 

             

        Vi har bl.a. planterat äppelkärnor.                                                               Här växer det!

 Rönnbärsträdet i Rackarbacken som ett barn hade bild på ledde oss in på intresse för adresser och var vi bor. Här använde vi oss av Google Earth och tog hjälp av prat med vh om adresser och hur det ser ut där de bor. Vissa tog då med bilder på barnen utanför deras port. Under vårterminen blev det nu mer och mer fokus på STADEN.

Vi gjorde en tankekarta-barnen fick berätta vad som kan finnas i en stad. Denna tankekarta har funnits med hela tiden och fyllts på efterhand. Fler och fler barn har utvecklat språket och visat vilja att berätta om sina eller andras bilder. Vi ville göra det konkret med att bygga/skapa en stad tillsammans. Vi utgick från barnens bilder och de äldre barnen i gruppen påbörjade detta arbete i vår ateljé,  ett givande arbete med mycket samtal kring barnens vardag, deras familjer och boende. Vi tänkte sedan ha denna stad på en bänk i ett av lekrummen och som skulle kunna växa efterhand och inspirera till lek och samtal kring, men det fungerade inte riktigt som vi tänkt, det blev för abstrakt och kändes inte som om alla barn blev delaktiga. Det blev mest en bänk att klättra på. Prio ett blev nu att se till att projektet blev ett projekt för alla barn.  Vi började arbeta med att göra ett collage med fokus på STADEN och med vår egen förskola i centrum. Barnen har varit delaktiga med att klippa, klistra in bilder på saker från vår tankekarta bl.a. och även bilder på dem själva. Vissa har ritat/ målat sina hus. Vi har också med sådant som finns nära oss tex Södersjukhuset med ambulanser och ambulanshelikoptern som ofta kommer inflygande, Globen som vi ser från gården eller tex, gjort Gröna Lund som några barn varit på och berättat om. Några byggde Skansen i sanden i parken en dag. I anslutning till collaget har vi satt upp en liten karta över Södermalm.

 

                                               

                                 Del av collaget                                                                        Vår tankekarta                                            

 

          

            Vissa vägar och byggnader känner barnen till!                                  Gröna Lund, skapat i lera.

Vi har projicerat små filmer på en stad i rörelse film och på olika uttrycksfordon som ju alltid är högaktuellt för oss bakom Södersjukhuset. Också projicerat när vi letat adresser på Google Earth, filmer på ekorrar och fåglar som vi ständigt har närvarande på våra gårdar. Barnen har bl.a. funderat över var fåglarna och ekorrarna bor och vad de äter. Vi såg ett ökat intresse för fåglar under våren- flera flög förbi med pinnar i munnen för att bygga bon i våra träd. Vi har också många fågelholkar där de flyttat in fåglar. En dag såg vi en ekorre i  en fågelholk. Barnen står ofta på en stol vid våra fönster och tittar efter fåglar och ekorrar. Ibland sitter det fåglar på barnens vagnar på verandan och vi har sett hur skatan och kråkan verkar "bråka" med varandra. Utomhus har vi satt upp bilder på de fåglar vi ser oftast samt några till och även hängt upp bilder på samma fåglar i vår gren i lekrummet.

      

En dag såg vi en stor regnbåge över förskolan som vi fotade och satte upp i vårt collage. Regnbågen blev mycket intressant för flera av barnen. Vi jobbade med det på olika sätt. Har bl.a. målat med regnbågens färger, projicerat en regnbåge, fyllt PET-flaskor med regnbågens färger och klistrat upp papper i motsvarande färger där vi ställer rätt flaska på rätt färg. Denna färgsortering har blivit viktigt för flera av barnen och vi har hört hur många barn intresserat sig för att lära sig vad de olika färgerna heter.  

             

                                                               Vi målar med regnbågens färger!

Barns inflytande- vi har observerat och lyssnat in barnen, ändrat fokus när något inte funkat (staden på bänken tex). Vi har sett till att arbetet med vad som kan växa i en stad har funnits tillgängligt och levande för barnen i alla rum-att projektet har fått leva kvar och förändras över tid. 

Reflektion- Vi har pratar om bilderna och  projicerat en del av bilderna. Stadscollaget har tagit stor plats och blivit en samlingsplats där vi tittar och reflekterar tillsammans.  Återkopplar det som barnen visar intresse för-lyfter och frågar-tagit hjälp av vh ibland. Barnen har kunnat ta del av dokumentationer av projektarbetet som finns i i barnhöjd och tillgängligt hela tiden. De tittar också på varandras bilder, pekar, pratar om och visar varandra. Ibland har vi projicerat filmer eller bildspel på det barnen varit delaktiga i med samma syfte.

Vi pedagoger försöker skriva några korta anteckningar om vad vi ser att barnen gör eller säger, eller filma och fota för att ha ett underlag till reflektion, lärloggar. m.m. Vi har ganska regelbundet publicerat en lärlogg för gruppen där vi följt hur projektet utvecklats. När det gäller individuella lärloggar har vi mest fokuserat på att dokumentera hur barnen i gruppen tar sig an förskolan och utforskar miljö, material och varandra, ibland kopplat till det pågående projektet.

Ytterligare dokumentation för vh att ta del av är utanför våra entréer där vi skriver information om dagen på en whiteboardtavla samt sätter upp enklare dokumentationer, bilder, målningar m.m. Vi publicerar även flera informationsbrev till vh under terminens gång med text och bilder som beskriver vår undervisning, hur vi tänker kring utformning av miljö och annan viktig information. 

I många av de böcker vi läst har både vi och barnen upptäckt att mycket handlar om staden eller om sådant som växer i staden och som vi kopplat till barnens upplevelser för att skapa en ökad känsla av sammanhang. De har fått med sig nya ord och begrepp=förändrat kunnande. Här tänker vi att SAMTALET är så viktigt! Närvarande och inlyssnande pedagoger, vi reflekterar och återkopplar tillsammans, men också samtal/kommunikation mellan barnen där de delger och lär varandra tex nya ord eller väcker ett intresse för något. Ett barn med stort intresse för utryckningsfordon och brandbilar i synnerhet inspirerade många till sådan lek, tog med en bok på engelska och vi lärde oss några nya uttryck samt klistrade in brandbilar m.m. i vårt collage. Vi använder oss till viss del av TAKK (tecken som stöd) och har börjat introducera nya ord på samlingen, bl.a. ord  kopplade till vårt projekt. 

                                                        

Vi har aktivt valt  böcker (högläsning och polyglutt) för att förstärka det vi jobbat med, tex hur man odlar eller vad som kan finnas i en stad. Forskat och tagit reda på fakta om växter och djur både i litteratur och med hjälp av lärplattan. 

I detta projekt kan vi se att de olika målområdena i läroplanen kommit in: Skapande på flera olika sätt och med olika material när vi jobbat med vårt träd, byggt vår stad. Naturvetenskap och teknik när vi pratat om vad som växer, olika årstider, planerat äppelkärnor, gjort äppeljuice m.m. och när vi byggt och konstruerat tex hus av olika material, bl.a. har barnen börjat bygga mycket med Magna Tiles, Matematik när vi mäter hur stor staden ska vara, jämför stora, små, höga, låga hus tex, digitalisering med Google Earth och projicering i olika sammanhang. Lek, språk och kommunikation som går som en röd tråd i detta arbete-barnen lär varandra nya uttryck, delar med sig av sin vardag/leker sin vardag. 

Vi har mestadels arbetat med projektet 2-3 dagar i veckan och då haft planerad undervisning med en liten grupp i taget på fm. Beroende på vad vi gör och hur lång tid det tar, kan fler barn delta samma fm. Ibland kan två pedagoger jobba med två olika grupper i olika rum, men det fungerar bäst när åtminstone en pedagog kan vara rörlig och inte låst i en grupp. Vi har haft tillgång till flera rum: matrum med mycket skapande material, skötrum med staffli och tillgång till vatten och färg m.m., en ateljé som finns för hela Sachsgatan, två lekrum med bygg/konstruktionsmaterial, böcker, sago/fantasimaterial  m.m. I alla rum kan det också bli mycket spontan undervisning och lek/utforskande när barnen ser och inspireras av varandra och av miljö och material. 

Pedagogisk miljö= projektet finns nära och är föränderligt utifrån barnens intressen (tex vårt träd och vårt stadscollage), vi ändrar miljön efter barnens behov, vi har tagit bort eller tillfört nytt material. Mycket skapande med olika material-färg, papper, klister, naturmaterial, vatten, sand, pinnar stenar, lera,  projicering tex för att skapa miljöer, vi projicerade en skog och tog in löv utifrån för att förstärka känslan. Samma skog med fallande löv projicerade vi sedan på vårt staffli som inspiration när vi målade.. Böcker finns i alla rum-mycket högläsning-ofta i liten grupp och ibland med boksamtal och prat om bilder. Polyglutt använder vi flitigt samt Google Earth som blev väldigt användbart i vårt projekt.

Första terminen blev det mest  de "gamla" barnen som kändes delaktiga i projektet (fokus på introduktion för större delen av gruppen i början). Andra terminen började det rulla på för hela gruppen på olika sätt. Staden vi påbörjat kan vi bygga vidare på till höstterminens projekt "Vad lever och möts i vår stad." Härligt när vi märker att barnen börjar hitta nya ord och vill berätta för oss-kommunicera med sina kompisar.

Utmaningen har varit att hitta ingångar för de yngsta barnen som inte är så verbala än och att det inte bara blir de äldsta verbala barnen som tar plats i projektet. Staden på bänken blev inte så bra som vi tänkt. Vi hittade ett annat sätt med vårt collage på väggen där vi såg att faktiskt alla barn blev intresserade och delaktiga på olika sätt.  Intresset för bygg-konstruktion har hela tiden funnits med och arbetet med STADEN har inspirerat barnen till att tex bygga huset där de bor och de har berättat vilka som bor där=familjen viktig!

                        

Det blev bra med vårt egna träd som bytte skepnad efter årstider och efter vad barnen har velat ha för djur i trädet (oftast de vi sett ute på våra gårdar tex ekorre och skata), Stadscollaget med bilder på barnen själva tror vi har gjort det mer tydligt för dem att de är en del av staden och att vi vuxna har fått ta del av deras liv med sina familjer och hur det ser ut där de bor eller vägen till förskolan. Vi tänker att barnen blivit mer medvetna om vad som kan finnas i en stad och nära där de bor tex sopbilar, bussar, pendeltåg, garage, hissar, fåglar, gungor m.m. De har olika upplevelser som de har delgett varandra på olika sätt och också lärt sig många nya ord. Det har varit mycket prat om allas olika familjer när vi pratat om hur och var vi bor. Något som passar bra att bygga vidare på till nästa läsårs projektuppdrag.

Barnen överraskar oss ibland med sina kunskaper om vissa saker och kan ord som vi inte trodde att de kunde (ord som vi vuxna kanske inte ens använder så mycket). 

Vi är stolta över att vi till slut hittade hur vi kunde få alla barn delaktiga utifrån deras intressen och kunskaper och tycker i och med detta att vi uppfyllt projektets syfte. Det känns som om vi följt en röd tråd och att övergångarna från ett fokus (det som växer) till ett annat (staden) har skett successivt och utifrån barnens intressen  Att de har fått pröva att använda olika redskap/verktyg kanske för första gången och att vi sett att de varit nöjda med att tex få hålla i en sax,. pröva att klippa tillsammans "jag vill saxa", pröva att använda limstift, tejp m.m.

Lärdom- att inte ha bråttom med att gå vidare i projektet, utgå från barnens intressen, låta dem få tid att utforska och inspireras av varandra och att vi ska hålla oss nyfikna på det barnen tar del av genom den planerade eller spontana undervisningen Vi måste ge barnen TID, TID, TID och tillfällen att upprepa, pröva igen och igen och hitta nya ingångar, tillföra nytt material, ändra i miljön osv när vi ser att det behövs. Detta tänker vi att vi har försökt att prioritera!

 

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,