<h2>Kartl&auml;ggning "VAR &Auml;R VI"?</h2>
Nul&auml;ge&nbsp;
Anv&auml;nd resultat och m&auml;tningar fr&aring;n tidigare uppf&ouml;ljningar, reflektioner, analyser och andra relevanta underlag t.ex. resultat fr&aring;n enk&auml;ter, observationer, sj&auml;lvskattning och synpunkter som inkommit under &aring;ret.
<ul>
<li>Var befinner vi oss just nu?</li>
</ul>
Vi har under v&aring;rterminen -22 arbetat aktivt med Sopsamlarmonstren, varje monster representerar olika avfall. Vi har tillsammans med barnen vid olika aktiviteter och undervisningstillf&auml;llen l&auml;rt oss om t ex sopsortering, odling (h&auml;r f&aring;r vi in tre delar fr&aring;n l&auml;roplanen - milj&ouml;m&auml;ssig, ekonomisk och social)
<ul>
<li>Var &auml;r vi i det systematiska kvalitetsarbetet? Vad vill vi ta reda p&aring;, vad &auml;r vi nyfikna p&aring; och varf&ouml;r? 
Normer och v&auml;rden Sn&ouml;flingan. L&auml;roplanen f&ouml;r f&ouml;rskolan s&auml;ger att ; &rdquo;F&ouml;rskolan ska str&auml;va efter att varje barn utvecklar &bull; f&ouml;rm&aring;ga att ta h&auml;nsyn till och leva sig in i andra m&auml;nniskors situation samt vilja att hj&auml;lpa andra, &bull; sin f&ouml;rm&aring;ga att uppt&auml;cka, reflektera &ouml;ver och ta st&auml;llning till olika etiska dilemman och livsfr&aring;gor i vardagen, &bull; f&ouml;rst&aring;else f&ouml;r att alla m&auml;nniskor har lika v&auml;rde oberoende av social bakgrund och oavsett k&ouml;n, etnisk tillh&ouml;righet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell l&auml;ggning eller funktionsneds&auml;ttning, och &bull; respekt f&ouml;r allt levande och omsorg om sin n&auml;rmilj&ouml;. P&aring; sn&ouml;flingan arbetar vi s&aring;klart aktivt med normer och v&auml;rden varje dag genom exempelvis konflikthantering, diskussioner om hur vi &auml;r mot varandra, turtagning, empati samt att vi uppmuntrar barnen till att hj&auml;lpa varandra i olika situationer. Under h&ouml;stterminen har vi sett att konflikterna i barngruppen har &ouml;kat. Det handlar ofta om att n&aring;gon kompis k&auml;nner sig utanf&ouml;r i leken och inte f&aring;r vara med. D&auml;rf&ouml;r har vi pedagoger b&ouml;rjat att vara mer delaktiga i barnens lek och &auml;r &auml;ven mer n&auml;rvarande n&auml;r barnen leker sj&auml;lva f&ouml;r att kunna hj&auml;lpa till att st&ouml;tta n&auml;r konflikter uppst&aring;r genom observationer. Vi har &auml;ven b&ouml;rjat med mer l&auml;rarstyrda lekar s&aring; som kurrag&ouml;mma, ett tv&aring; tre r&ouml;tt ljus, g&ouml;mma nyckeln och likande f&ouml;r att alla barn ska f&aring; vara delaktiga och f&ouml;r att barnen ska samarbeta med varandra. Under frukost och mellanm&aring;l har vi ett lite mindre bord d&auml;r tre eller fyra barn f&aring;r sitta utan en pedagog och samarbeta och hj&auml;lpa varandra med att exempelvis sm&ouml;ra sm&ouml;rg&aring;sen och h&auml;lla upp mj&ouml;lk. Vi uppmuntrar &auml;ven barnen att hj&auml;lpa varandra i alla situationer p&aring; f&ouml;rskolan, exempelvis att plocka undan, hj&auml;lpa varandra i hallen och liknande. Vi l&auml;ser &auml;ven kompisb&ouml;ckerna f&ouml;r barnen som handlar om kaninen och igelkotten och deras olika vardagsdilemman. Efter vi har l&auml;st diskuterar vi tillsammans vad boken handlar om samt f&ouml;rs&ouml;ker koppla det till olika situationer p&aring; v&aring;r avdelning. N&aring;got vi vill testa under h&ouml;stterminen &auml;r att inf&ouml;ra s&aring; kallade &rdquo;kompiskort&rdquo; d&auml;r vi har barnens namn p&aring; olika lappar och d&auml;refter parar ihop barnen tv&aring; och tv&aring; slumpm&auml;ssigt och de barnen f&aring;r leka med varandra en stund. Det kan antingen vara lekar barnen best&auml;mmer sj&auml;lva tillsammans eller att barnen f&aring;r hj&auml;lp av oss f&ouml;r att best&auml;mma en aktivitet/lek. Detta vill vi prova f&ouml;r att vi vill kunna skapa nya relationer samt nya lekkonstellationer i gruppen och f&ouml;rhoppningsvis minska konflikterna i gruppen. Vi arbetar &auml;ven med sopsamlarmonstren Sopsamlarmonster | H&auml;ssleholm Milj&ouml; D&auml;r arbetar vi med k&auml;llsortering, omsorg f&ouml;r djur och natur samt att vi ska vara r&auml;dda om v&aring;rt material p&aring; f&ouml;rskolan. Inflytande och delaktighet L&auml;roplanen f&ouml;r f&ouml;rskolan s&auml;ger att alla barn ska f&aring; m&ouml;jlighet att f&aring; "intresse f&ouml;r och f&ouml;rm&aring;ga att uttrycka tankar och &aring;sikter s&aring; att de kan p&aring;verka sin situation";&nbsp; P&aring; sn&ouml;flingan arbetar vi med inflytande och delaktighet genom att vi utvecklar v&aring;ra milj&ouml;er efter barnens intressen och i samr&aring;d med barnen. Vi planerar alltid v&aring;ra ink&ouml;p tillsammans med barnen f&ouml;r att h&ouml;ra vilka material de anser att vi beh&ouml;ver.&nbsp; Under v&aring;ra samlingar arbetar vi aktivt med att alla barn ska f&aring; komma till tals och samtalar om att det &auml;r viktigt att lyssna p&aring; varandra. Vi arbetar ocks&aring; med att de barn som inte tar s&aring; stor plats i gruppen ska kunna k&auml;nna sig trygga i gruppen och ta mer plats om de vill genom att exempelvis fr&aring;ga vilken s&aring;ng som &ouml;nskas, vad barnen gjort i helgen eller vad som ska h&auml;nda i helgen och likande.&nbsp; Vi arbetar aktivt med v&aring;r aktivitetstavla d&auml;r barnen sj&auml;lva f&aring;r v&auml;lja vilka aktiviteter dem vill g&ouml;ra, detta f&ouml;r att barnen ska k&auml;nna att deras dag p&aring; f&ouml;rskolan &auml;r meningsfull och att de sj&auml;lva har inflytande &ouml;ver sin dag p&aring; f&ouml;rskolan.&nbsp; P&aring; sn&ouml;flingan arbetar vi f&ouml;r att ha en till&aring;tande klimat och arbetar mycket med positiv omformulering. Ist&auml;llet f&ouml;r att s&auml;ga nej och stopp f&ouml;rs&ouml;ker vi (i den m&aring;n det g&aring;r) att l&aring;ta barnen bedriva sina lekar som barnen vill ha det. Vi anser att material kan flyttas mellan stationer om barnens lek &auml;r i behov av det. Vi f&ouml;rs&ouml;ker att arbeta utifr&aring;n barnens eget perspektiv snarare &auml;n v&aring;rt eget barnperspektiv, detta f&ouml;r att vi vill komma ifr&aring;n v&aring;ra f&ouml;rutfattade meningar om vad barnens behov och att barnen ist&auml;llet f&ouml;r vara med och p&aring;verka sin vistelsetid p&aring; f&ouml;rskolan.&nbsp;&nbsp;
</li>
<li>Vilka prioriterade utvecklingsomr&aring;den har vi i f&ouml;rskolan/barngruppen just nu?</li>
</ul>
<h2>&nbsp;</h2>
<h2>Utvecklingsomr&aring;de "VART SKA VI"?</h2>
Vilket utvecklingsomr&aring;de ser vi och vad &auml;r det vi vill uppn&aring;, hur ser det ut n&auml;r vi n&aring;tt m&aring;len.
Prioriterat m&aring;lomr&aring;de: Beskriv prioriterat m&aring;lomr&aring;de och koppling till m&aring;lformuleringar och taggar f&ouml;r l&auml;roplanen
F&ouml;rv&auml;ntat resultat: Beskriv f&ouml;rv&auml;ntat resultat. Vilka effekter och f&ouml;r&auml;ndringar f&ouml;rv&auml;ntar vi oss se hos barnen som visar att vi &auml;r p&aring; r&auml;tt v&auml;g? Vad konkret vill vi uppn&aring;?
St&ouml;d i forskning och vetenskaplig grund: Beskriv kortfattat.
<h2>&nbsp;</h2>
<h2>Genomf&ouml;rande "HUR G&Ouml;R VI"?</h2>
Vilka aktiviteter/insatser ska vi g&ouml;ra, beskriv specifika handlingar som ska g&ouml;ras f&ouml;r att uppn&aring; v&aring;rt utvecklingsomr&aring;de
Hur l&aring;ter vi barnen utforska, uppt&auml;cka, uppleva och l&auml;ra: Vilka f&ouml;rm&aring;gor, f&auml;rdigheter, begrepp ska barnen f&aring; m&ouml;jlighet att m&ouml;ta, f&ouml;rst&aring; och utveckla. P&aring; vilket s&auml;tt erbjuder vi det, hur och n&auml;r?&nbsp;Barnen l&auml;r sig hur sopor ska sorteras, hur de &aring;tervinns och blir nytt. De l&auml;r sig begrepp som k&auml;llsortering, &aring;tervinning, kompost m.m&nbsp;
Det h&auml;r beh&ouml;ver vi, f&ouml;rskoll&auml;rare och &ouml;vriga i arbetslaget, s&auml;rskilt t&auml;nka p&aring; i v&aring;rt f&ouml;rh&aring;llningss&auml;tt och agerande: Det &auml;r viktigt att barnen k&auml;nner sig delaktiga i v&aring;rt arbete och vi lyssnar p&aring; hur de diskuterar och hur de vill arbeta vidare med projektet. Vilka sopsamlarmonster vil barnen l&auml;ra sig mer om? Barnsyn, atmosf&auml;r, attityd och f&ouml;rh&aring;llningss&auml;tt. Hur planerar och organiserar vi undervisningen s&aring; att alla barn k&auml;nner sig kompetenta och upplever att de har goda f&ouml;ruts&auml;ttningar f&ouml;r att leka, l&auml;ra och utvecklas?
Hur ska l&auml;rmilj&ouml;n utformas inne och ute: V&aring;r milj&ouml; inomhus ska pr&auml;glas av sopsamlarmonster och det ska tydligt synas vad v&aring;rt projekt &auml;r. Det g&ouml;r vi t ex genom en dokumentationsv&auml;gg d&auml;r v&aring;rt arbete synligg&ouml;rs f&ouml;r barnen, deras v&aring;rdnadshavare och v&aring;ra andra kollegor p&aring; huset. P&aring; det viset kan vi kollegialt sprida inspiration till de andra avdelningarna p&aring; huset. Fysiskt, socialt och spr&aring;kligt f&ouml;r att fr&auml;mja lek, l&auml;rande, utforskande och skapande. Tillg&aring;ng till material, anpassningar och tillg&auml;nglighet.
Hur kommer vi f&ouml;lja upp och utv&auml;rdera effekterna: vad ska dokumenteras? Vem/vilka ska dokumentera? Hur och n&auml;r ska det dokumenteras och f&ouml;ljas?&nbsp;
<ul>
<li>Under vilken tidsperiod ska vi arbeta mot de utvalda m&aring;len?</li>
<li>Hur ska vi f&ouml;lja upp arbetet mot m&aring;len, f&ouml;r att bed&ouml;ma m&aring;luppfyllelsen? </li>
<li>Hur ska vi ta tillvara p&aring; den spontan undervisningen?</li>
</ul>
&nbsp;
<h2>Reflektera "HUR BLEV DET" och hur g&aring;r vi vidare?</h2>
Fr&aring;gor att st&auml;lla sig i reflektions och analysdelen i Unikum.
Analys inneb&auml;r att unders&ouml;ka olika delar av underlaget och komma fram till ett tydligt resultat som sammanst&auml;ller delarna till en helhet. Att p&aring; ett trov&auml;rdigt s&auml;tt kunna bed&ouml;ma resultat och m&aring;luppfyllelse.
F&ouml;ljande st&ouml;dfr&aring;gor ligger kvar obesvarade i planeringen och kopieras senare med till ytorna under planeringen f&ouml;r reflektion och analys.&nbsp;
<ul>
<li>Har vi arbetat mot m&aring;len? Vilken m&aring;luppfyllelse ser vi? Hur vet vi det?</li>
<li>Effekter i form av barns utveckling och l&auml;rande</li>
<li>&Auml;r det n&aring;gra m&aring;l vi inte uppn&aring;tt, vilka avvikelser finns det?</li>
<li>Varf&ouml;r ser resultatet/f&ouml;r&auml;ndringen ut som den g&ouml;r?&nbsp;</li>
<li>Vad har v&aring;rt arbete gett f&ouml;r konsekvenser i utbildningen? Vad gjorde att det blev s&aring;?</li>
<li>Vilka slutsatser drar vi?&nbsp; Vad ska vi f&ouml;r&auml;ndra och vad ska vi forts&auml;tta med?</li>
<li>P&aring; vilket s&auml;tt har utbildningens organisation och f&ouml;ruts&auml;ttningar t ex milj&ouml;, material, pedagogik, kompetens mm p&aring;verkat resultatet?</li>
<li>Har vi fungerande rutiner och olika typer av uppf&ouml;ljning som involverar s&aring;v&auml;l personal som barn och v&aring;rdnadshavare, f&ouml;r att f&aring; tillr&auml;cklig information om utbildningens kvalitet?</li>
</ul>
<h2>&nbsp;</h2>

SKA Snöflingan

Matriser i planeringen

Uppgifter