Misan/ Homsan Kulturell identitet 23/24

Förskolan är en social och kulturell mötesplats som ska främja barnens förståelse för såväl sin egna kulturella identitet som andras. Möjligheter ska ges att kunna uttrycka sig genom olika uttrycksformer.

Vart är vi (nuläge):

Barnen visar intresse för litteratur och högläsning.

 

Vart ska vi (mål, förmåga, vad vill vi se när vi har arbetat med området):

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

• • • Barnen ges möjlighet att lyssna på litteratur på olika språk 
    • Barnen ges möjlighet att utveckla sin förmåga och intresse att ta del av olika traditioner och kulturer. 

 

Hur gör vi (planera, genomföra, dokumentation, reflektion):

-  Vi kommer att arbeta projekterande utifrån ett transdisciplinärt förhållningssätt och erbjuda en utbildning utifrån vad barnen visar intresse för. 

- Vi kommer arbeta i mindre grupper för att skapa bättre förutsättningar för barnen att våga utforska sitt lärande. 

- Vi kommer utifrån barnens intresse och behov, att skapa lärmiljöer som ger förutsättningar för barn lärande. 

- Vi pedagoger är närvarande och visar intresse och engagemang för alla barn i deras olika aktiviteter. 

- Vi kommer lägga stort fokus på relationsskapande utifrån ett relationellt perspektiv för att skapa förutsättningar för en tryggare vardag och bättre möjlighet till utveckling och lärande

 

Kärnämnen som ska beröras:

- Kommunikation: Att förstå och göra sig förstådd, gemenskap och utbyte med andra. Ingår alla i gemenskapen och blir förstådda?

- Minne: Att komma ihåg och uppleva förväntan. Lagring av upplevelser och erfarenheter

- Mentalisering: Att föreställa sig andras perspektiv och känslor, att föreställa sig och leva sig in i andras perspektiv. 

- Exekutiva funktioner: Att planera, organisera och utföra handlingar, planera och organisera sitt beteende.

- Intersubjektivitet: Att läsa av andra och vara tillsammans, dela varandras inre värld

- Koncentration: Styra och hålla kvar uppmärksamhet

- Koherens: Att förstå sammanhang och orientera sig. Sovra och sortera bland intryck. Hur tydlig och begriplig är miljön i förskolan?

- Självbild: Att veta vem man är och vad man kan, vem är jag och vad kan jag (inte). Får alla barn möjlighet att se positivt på sig själva?

- Abstraktion: Att symbolisera och bilda begrepp, förståelse som bygger symboler

- Generativt lärande: Att lära sig, skaffa information och lösa problem

 

Viktiga begrepp:

- hälsa

- kommunikation och språk

- uttrycksformer

- mångfald

- kultur

- dilemman

 

Vetenskaplig grund:

Lenz Taguchi transdiciplinärt lärande 

Vygotskij sociokulturella teori - samspel och lärande

 John Dewey - Learning by doing - barnen tar till sig ny kunskap genom sinnliga upplevelser och praktiska erfarenheter. Barn ska ha möjlighet att utforska och testa för att kunna ta till sig kunskap.

 Pragmatiskt perspektiv - barns meningsskapande med fokus på de didaktiska frågorna vad, hur och varför.

Variationsteorin: att uppmärksamma vad barn behöver lära och hur undervisningen behöver formas för att möjliggöra ett lärande.

 Relationellt perspektiv - Relationer som en förutsättning för utveckling och lärande. barn-barn, barn - pedagog och barn - lärmiljö

 

Dokumentation

- I barnens enskilda lärloggar dokumenteras ett förändrat intresse eller kunnande, utifrån vad verksamheten erbjudit kopplat till barnets nuläge.

- Reflektionsrutan kopplat till varje grovplanering. 

- Reflektionsväggen där vi sätter upp bilder och annat material vi använder, som öppnar upp för gemensamma reflektioner och samtal kring det lärande som sker. 

 

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt intresse för det lokala kulturlivet,
• motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,
• både det svenska språket och det egna nationella minoritetsspråket, om barnet tillhör en nationell minoritet,