Rörelseglädje

Planering i arbetet med Rörelseglädje. Tallen 2022-2023

1. MÅLOMRÅDE

Vad ska barngruppen lära sig, förmå och förstå? Varför är kunskapen/färdigheten viktig för människan i världen?

1a: SYFTE - GENERATIV FRÅGA

Generativ fråga: Är det rörelseglädje?

Syfte: Vi ska utmana barnens självmedvetenhet och självkänsla. Pramling (1993, S.35) menar att barnet mår bra av att vara i rörelse och behärska sin kropp. Ofta så försöker vuxna stilla barnens rörelseenergi genom t.ex. säga "sitt stilla" och "sitt rakt på stolen". Men detta visar att det hämmar barnens rörelsemönster, dom behöver få träna prova på det dom lärt sig motoriskt. Vi vill utmana barnen i deras motoriska utveckling och väcka nyfikenhet för rörelseglädje.  

Vi ska stärka barnens kroppsuppfattning, motorik och koordination. Forskning visar att barn behöver träna på dessa saker för att ta till sig kunskapen. (Eriksson & Forsberg, 2017, sida 3) Forskning visar att barnens koncentrationsförmåga ökar när barnen ges möjlighet till mycket rörelse. 

Referenser:

Pramling, Ingrid (1993) Barnomsorg för de yngsta - en forskningsöversikt. 

Eriksson, Amanda & Forsberg, Elin (2017) Rörelse i förskolan - En enkätstudie om hur ofta förskollärare och barnskötare planerar rörelseaktiviteter i förskolan.

 

1b: MÅL ur Lpfö 18

"Barnen ska få förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att ges möjlighet att delta i fysiska aktiviteter och vistas i olika naturmiljöer. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva." Sida 9.

"Förskola ska ansvara för förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans" Sida 13.

"Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande." Sida 13.

"Arbetslaget ska verka för en god och tillgänglig miljö för omsorg, lek, rörelse, utveckling och lärande" Sida 15.

 

1c: BARNENS FÖRFÖRSTÅELSE

Barnens intressen, initiativ och behov: 

30/8-22

Vi observerar barnen i deras lek. Vad väljer dem att göra? Vi ska också vid utvecklingssamtalen fråga vårdnadshavarna vad de upplever för rörelseglädje tillsammans med barnet, för att i enlighet med det kompensatoriska uppdraget ta reda på vad barnen upplever hemma och vad vi kan komplettera med på förskolan. 

Idag ser vi att dem gärna vill dansa tillsammans med oss pedagoger, alla bollar är roliga. Att hoppa, springa och rulla runt tycker dem är kul. 

8/9-22

Vi har fortsatt observera barnen både ute och inomhus. Utomhus ser vi att barnen gärna springer upp och ner för kullen, gungar, åka rutschkana. Inomhus gillar barnen att kasta lek-material, bollar, m.m. 

Att dansa och röra sig tillsammans uppskattar barnen inne och ute. 

Vi ser att barnen har ett behov av att träna på samarbete, stopp, och hänsyn när det händer mycket saker runt omkring. 

Allting där vi pedagoger är med uppskattar barnen mycket. 

14/9-22

Det vi ser att barnen är intresserade av är att vara tillsammans med oss pedagoger, dans och musik, bollar, hoppa och springa, röra sig i kuperad terräng.

De tar initiativ till dans och musik, leka i kuperad miljö, och använda sig av olika typer av rörelsematerial i olika miljöer.

Vi ser att barngruppen har behov av att röra sig med hela kroppen både ute och inne och har behov av att utveckla förmågor som turtagning, kommunikation och att upprätthålla sitt intresse för fysisk aktivitet. 

 

Specifika mål

1d: BARNENS FÖRSTÅELSE

Förståelse: Barnen ska förstå vikten av att värna om sin hälsa och välmående. 

1e: BARNENS FÖRMÅGOR

Förmågor: att kommunicera, ta ansvar och hänsyn, uttrycka upplevelser och förståelse för vikten av att värna om sin hälsa.  

1f: BARNENS BEGREPP

Begrepp: Rörelseglädje, rörelse, glädje, stopp, vänta på din tur, hälsa. 

1g: FÖRSKOLLÄRARNAS OCH BARNSKÖTARNAS FÖRHÅLLNINGSSÄTT

Arbetslagets förhållningssätt: Vi kommer att ha en positiv inställning till rörelseaktiviteter och uppmuntra barnen till rörelse. 

Vetenskaplig grund: Forskning visar att de pedagoger som har negativ inställning till rörelse erbjuder mycket mindre såna aktiviteter. När pedagogerna har en positiv och lekfull inställning så sker det mer kontinuerligt och på ett utvecklande sätt. (Eriksson & Forsberg, 2017, sida 3)

Referenser:

Eriksson, Amanda & Forsberg, Elin (2017) Rörelse i förskolan - En enkätstudie om hur ofta förskollärare och barnskötare planerar rörelseaktiviteter i förskolan.

1h: FÖRSKOLLÄRARNA OCH BARNSKÖTARNAS KUNSKAP OM ÄMNESOMRÅDET

Arbetslagets kunskapsbehov i ämnesområdet: 

14/9-22 Idag ser vi inte ett behov av ytterligare kunskap för att bidra med stimulans och utmaningar i projektet. Vi håller den punkt öppen för redigering ifall att situationen ändras under projektets gång. 

 

2. UTVÄRDERING

Hur vet vi att vi nått våra mål när temat är avslutat?

2a: KRITERIER 

Påbörjad utveckling: Barnen visar intresse för när vi pedagoger är med i rörelselekar. 

En bit på väg: Barnen är med, kan följa instruktioner och i viss mån leka rörelselekar utan pedagoger. Kan med hjälp förstå hur vi leker med varandra med hjälp av begreppen, stopp, vänta på din tur. 

Måluppfyllelse: Barnen själva tar initiativ till rörelseglädje, de kan leka tillsammans utan oss pedagoger, och samspela med varandra utan större konflikter. 

2b: UTVÄRDERINGSSÄTT

Hur ska ni göra för att utvärdera? När ska ni utvärdera? Planera en rolig och meningsfull utvärderingsaktivitet att genomföra på slutet av temat och/eller en formativ utvärdering att genomföra under processens gång. (Läs mer sid 158 - 162)

Utvärderingssätt:

22/9

Idag har vi ingen planerad slutaktivitet då vi inte vet vart vi kommer att hamna i slutet av vårt projekt.

Men under projektets gång kommer vi att diskutera vad som fungerar och vad vi behöver utveckla, det här gör vi i arbetslaget på vår reflektion.

Vi kommer ha en reflektionssamling tillsammans med barnen varje torsdag, för att titta på bilder och filmer från veckan. Då kommer vi att föra anteckningar, filma eller ta upp ljud för att få med oss barnens reflektioner från projektet.  

 

3. AKTIVITETSPLAN

Hur ska vi börja? ...och hur skulle vi kunna fortsätta? Hur skapar vi ett meningsfullt sammanhang?

3a: STARTAKTIVITET

Aktiviteter: 

- Observera barnen utan påverkan. Vi tittar bara efter vad barnen är intresserade av och vad dem väljer att göra.

- Observera barnen med viss påverkan. Vi tar det barnen är intresserade av, och lägger till något mer - dans och musik tilllsammans med pedagoger. Vi tittar om det utmanar och väcker mer nyfikenhet. 

-Introducera projektet under en längre process. Vi har rörelse flera gånger i veckan, ute och inne. För att skapa intresse och vidare nyfikenhet hos barnen.

- Ta reda på vad barnen upplever för rörelseglädje hemma. Har de några aktiviteter, är de ofta i skogen m.m. Detta för att involvera vårdnadshavarna och för att kunna arbete med vårt kompensatoriska uppdrag. 

-Ha en första aktivitet. När planering och grundstruktur är klar, och vi under den tiden arbetat med trygghetsvandring och aktiviteter från de planerade projektet, startar vi igång "på riktigt" med en tydlig startdag. Med fördel tisdagen så att planeringen blir "i rätt ordning". Vi startar med den aktivitet vi gjort flera gånger tillsammans med barnen under planeringsstadiet, men med adderat material eller en ny, 

3b: FORMATIV UPPFÖLJNING (= uppföljning som syftar till att utveckla arbetet vidare)

Formativ uppföljning: 

- Innan aktiviteten har vi en tydlig plan. Vad är målet med aktiviteten? Vad vill vi få ut?

- Under aktiviteten dokumenterar vi med bild, film och ljud. 

-Efter aktiviteten. Vi tittar på materialet tillsammans med barnen. Vi dokumenterar barnens kommunikation och uttryck. Vad säger dem? Vad visar dem? Vad tar de med sig från aktiviteten? 

-Reflektion. Vi tar med oss vår plan, dokumentation och barnens tankar till vår reflektion. Där analyserar vi i enlighet med vårt analysmaterial. 

-Framåt. Från analysen tar vi med oss hur vi ska arbeta framåt. Behöver vi stanna kvar i samma aktiviteter? Ska vi gå vidare? 

Detta upprepas veckovis. 

3c: LÄRMILJÖ

- Sammanhang (kontext)
- Material och teknik
- Samverka, samarbeta och samlärande

Vilken lärmiljö vill ni skapa för att bidra med så bra möjligheter som möjligt till barnens utforskande och lärande? Vilken är den optimala miljön för det lärande ni avser? Är miljön autentisk, verklighetsnära? Skapar miljön social trygghet och kognitiva utmaningar? Vilket material tillför barnen spännande utmaningar utifrån målen? Hur skapar ni möjlighet för barnen att utforska samma sak på många sätt? Vilka gruppstorlekar och gruppsammansättningar gynnar utforskandet och lärandet? Hur behöver möblering/placeringen vara för att lärandet ska underlättas? Hur bidrar miljön till dialog, samverkan, samarbete och samlärande mellan barnen? (Läs mer sid 173 - 179)

Lärmiljö: 

14/9-22 

Vi ska precis ändra om vår miljö. Och skapa bättre förutsättningar för att inspirera och motivera barnen till lek, rörelse och samspel. Vi har vår NPF-anpassning i åtanke, där vi fokuserar på miljöer med färre intryck för ögat. Lugna, organiserade platser med "rum i rummet". Just nu har vi dessa rum/platser:

Hallen,

Badrummet, 

Lilla vilorummet,

Rörelserummet,

Bilrummet - nya samlingsrummet,

Stora rummet, med plats för roll-lek, pyssel och pussel,

Sagorummet,

22/9 

Vi har gjort några förändringar i miljön, i vårt lilla vilorum har vi hängt upp moln och pompoms för bättre ljud, lugnare och mer inbjudande miljö. Vi planerar också att sätta upp mer tyg där inne, en gardin m.m. Vi vill skapa en mer ombonad känsla och arbeta mot bättre ljudnivå. 

Samma sak gäller för det lilla bilrummet, vi behöver arbeta för att få ner ljudnivån i rummet. Vi har flyttat på bilrummet till ett mindre rum och ute i avdelningens ”första rum” har vi sensomotorisk material samt böcker. Där har vi också samling och läsvila. 

Vi har roll-lekshörnan mindre och där behöver vi tillföra mer material. Tex, kläder, skor m.m. 

Vi måste fotografera i miljön, sätta upp bilder och visa barnen tydligt vad de är vi erbjuder. 

I badrummet har vi satt upp bilder, i språkutvecklande syfte. Vi har satt upp TAKK och bildstöd för att kunna förbereda och hjälpa barnen förstå vad som ska hända. Vi planerar att ljuddämpa även i badrummet, vi upplever att ljudnivån ofta blir väldigt hög. Vi behöver också ta in något mer material, tex. Duplo, för att underlätta barnens väntan. 

Vi vill sätta upp QR-koder i rörelserummet för att barnen själva ska kunna välja sånger och musik. 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• verka för en god och tillgänglig miljö för omsorg, lek, rörelse, utveckling och lärande,
• Kap. 1 FÖRSKOLANS UPPDRAG Hållbar utveckling samt hälsa och välbefinnande