Normer och värden Byvägens förskola

Normer och värden är en viktig grund i förskolans arbete. Alla som vistas i förskolan har skyldigheter och rättigheter att bejaka, vi är alla en del av den sociala miljön och det är viktigt att få förståelse och kunskap om vad en bra kompis gör.

Målområde: Vad ska barngruppen lära sig, förmå och förstå

Genom att arbeta med normer och värden kan vi möjliggöra att barnen erhåller en ökad gemenskap, tilltro till varandra samt tillit till sig själva. Barnen gynnas av den sociala miljön förskolan och vad den kan erbjuda, det är viktigt att barnen tillsammans får erfara vad goda normer och värden innebär i praktiken.

 

Generativ fråga

Vad gör en bra kompis?

 

Mål ur Lpfö-18

Bra om man fokuserar på 1-2 målområden från läroplanen, fler målområden kan resultera i att det blir svårare att fokusera och följa upp.

"Förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja hjälpa andra" Läroplan för förskolan (Lpfö 18)

 

Utvärderingskriterier

Barnen värdesätter varandra

Barnen hjälper varandra i olika situationer

Barnen visar att dem är lyhörda

Barnen visar en vilja att inta olika perspektiv

Barnen inkluderar varandra 

 

Kännetecken

Barnen hälsar på varandra

Barnen frågar varandra om de vill vara med i leken

Barnen ber om hjälp om en kompis är ledsen

Barnen hjälper varandra att ta på sig ytterkläder

Barnen stöttar varandra i kommunikationen 

Barnen använder sig av och förstår stopphanden

 

Barnens förståelse

Barnen ska få möjlighet att utveckla konkreta sociala verktyg samt sin förmåga att utveckla förståelse för olika känslor. Det är av stor vikt att barnen förstår varför det är önskvärt att vara en god kamrat och att visa respekt för andra individer. När barnen stärker sin sociala förmåga underlättar det för barnet när de ska skapa nya vänskapsrelationer i framtiden. 

 

Förmågor

Visa hänsyn

Att vara hjälpsam

Att kunna välja mellan olika strategier att uttrycka sig på.

Lyssna och reflektera

Tar ansvar för gemensamma regler

  

Barnens intresse, initiativ och behov

I förskolans olika miljöer under dagens göromål och aktiviteter ser vi utifrån beprövad erfarenhet att en förändrad gruppkonstellation leder till en förändrad gruppdynamik. För att barngruppen ska kunna känna en trygghet i sin vardag där de varje dag ska få möjlighet att utvecklas i grupp och som individ vill vi med detta målområde ge barngruppen dem sociala verktygen att kunna ta hänsyn till och leva sig in i andras situation. För att starta upp en gemensam process och väcka nyfikenhet vill vi synliggöra och använda barnens olika erfarenheter och kunskaper, detta för att skapa ett engagemang där lust och lärande kan växa fram. 

Vi vill att barnen ska få arbeta med målområdet på ett varierande sätt. Att arbeta varierat är viktigt för att barnen ska kunna överföra den nya kunskapen in i ett nytt sammanhang. Alla barn ska få den utbildning dom är utformad och anpassad att de utvecklas så långt som möjligt. Barnen kommer att få ta del av varierande lärsituationer och möta formerna i olika sammanhang och kontexter, vilket också forskning visa gynnar lärandet.

Vilka av barnens intressen, behov och initiativ kan integreras i målområdet? Hur ska temat presenteras för barnens för att skapa motivation? 

Vi introducerar arbetet med normer och värden genom att till exempel i en samling fråga barnen hur dem tycker att en bra kompis ska vara. Att läsa böcker och ha boksamtal som behandlar vikten av att vara en bra kompis är också ett sätt att skapa ett intresse och tankeprocesser hos barnen. I arbetet med barnen använder vi oss av tydliggörande kommunikation som till exempel bildstöd.

 

Pedagogernas förhållningssätt

Arbetslaget ska stimulera barnens samspel samt hjälpa och stödja dem att bearbeta konflikter, reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra". Lpfö 18

• Barnen får testa det material vi tillhandahåller på egen hand och vi anpassar det ut efter det, detta är av stor vikt då det är en viktig grund till att utveckling av förståelsen kan ske. Vi arbetar aktivt och medvetet med jämställdhet och strävar efter att alla barn får lika stort inflytande i sin utbildning. Vi kategoriserar inte pojkar och flickor utefter kön och könsroller.  
• Genom att vi arbetar för att vara närvarande pedagoger så finns vi tillgängliga i barnens lärprocesser och vi kan sammanväva olika perspektiv för att utvidga deras lärande och kunskap. Vårt förhållningssätt genomsyrar vår verksamhet i både inne- och utemiljö. Miljön ska vara tillgänglig för alla barn och inspirera dem att samspela och utforska omvärlden.  
• Vi använder oss av ett adekvat språk som bygger på samtalsform och konversation. Pedagogen utmanar barnen genom att ställa öppna frågor som kan leda till diskussioner där barnen får använda sig av deras metakognitiva tankeprocesser. Att kommunicera till barngruppen vad som görs och varför är viktigt. 
• Att synliggöra dokumentation och att samtala kring det efter utforskande är ett sätt att ringa in vad barnen utvecklat och barnen får en chans till att reflektera över vad dem gör. 
• Alla barn har olika förutsättningar och gör på olika sätt, och kan vara delaktiga på sitt vis. Vi lyfter barnens styrkor och olikheter för att stötta varandra.   
• Pedagogerna genomför undervisningen på ett lustfyllt sätt att barnen får lust att lära. Barnen får möjlighet att använda olika sätt att uttrycka sig i den planerade utbildningen såsom olika bildstöd och digitala verktyg. 
• Låt barnen vara delaktiga vid vardagliga situationer (dukning, lunch, påklädning osv.)

 

Läroplanen lyfter vikten av att lära tillsammans som är en del av det sociokulturella perspektivet som beskriver att vi lär tillsammans med andra genom samspel och kommunikation. Vi använder oss i en del av det sociokulturella perspektivet genom att låta barnen samverka, samspela, interagera och kommunicera med varandra och anpassar undervisningen utefter barnens behov. Vygotskij utvecklade begreppet proximal utvecklingszon som beskriver att i samspelet som sker mellan personer med olika erfarenheter och kompetenser finns det möjlighet att lära sig nytt och att utvecklas framåt. När barnet befinner sig över sin kompetensnivå, men tillsammans med en kamrat eller en vuxen klarar av en uppgift på en högre svårighetsgrad, det är då som barnet befinner sig i den proximala utvecklingszonen. Om barnet arbetar inom ett område den redan behärskar så sker inte samma utveckling. Arbetslaget arbetar vidare med schaffolding (byggnadsställning) och att förenkla instruktioner till barnen och att diskutera tillsammans med barnen om vad som sker.

 

Hur vad och när dokumenterar vi

Vad?

Att dokumentera handlar om att samla in underlag för att kunna synliggöra en eller flera processer. Den ska hjälpa oss att se det enskilda barnet i det stora och kunna lyfta fram individen.  

• Vi dokumenterar processerna för att kunna hitta kännetecken som talar om arbetets utfall. Vi dokumenterar det som sägs och vad som händer inte det som just görs. Fånga barnens upptäckande, nya förståelser och lärande. Det är ett redskap att förstå hur barnen lär och hur de erövrar aktiviteten och kunskapen.  
• Låt barnen vara delaktiga i all dokumentation som rör dem. Vi utgår från barnens intressen vilket medför att de har ett inflytande i sitt eget lärande och möjlighet att påverka det som ska ske. 
• I reflektionen i arbetslaget tittar vi på våra utvärderingskriterier och ser vilka kännetecken som syns hos barnen. Reflektion sker kontinuerligt under respektive lärologg för att föra arbetet framåt.  

Hur?

Vi använder olika verktyg för att dokumentera processerna så som: 

• Filma och fotografera det som sker i undervisningen,  
• Observera, 
• Penna, papper,  
• Ljudupptagning,  
• Dokumentations vägg,  
• Fånga barnens reflektioner, tankar och kroppsspråk för att göra dem delaktiga i dokumentationen.  
• Tillsammans med barnen tittar vi på dokumentationerna och reflekterar kring den.

 

När? 

Dokumentationen ska ske i både planerad och spontan undervisning.

Att dokumentera handlar om att samla in underlag för att kunna synliggöra en eller flera processer

 

Genomförande: vilka erfarenheter och upplevelser vill vi att barnen ska ta del av i undervisningsområdet/temat

·       Med stöd av material och olika aktiviteter behöver vi skapa sammanhang och aktiviteter där barnen får möjlighet att utforska och möta begrepp som innebär att visa hänsyn, hjälpa varandra, reflektera kring hur kamraten kan känna och att samarbeta med varandra.

·       Förstärk lärmiljön med tecken som stöd.

·       Vi delar in barnen i mindre grupper. 

·       Vardagliga situationer (dukning, lunch, påklädning osv.) 

·       Utgå från bok/ boksamtal. (Kompisböckerna).

·       Figurer. (Kanin och Igelkott)

·       Värdegrundsmaterial - Stopp min kropp.

·       Samspelande situationer - Barnen ges möjlighet att utveckla förmågan att fungera i grupp och de ställs inför utmaningar som stimulerar deras sociala utveckling. Att stimulera och utmana barnens kommunikationsutveckling. De utmanas i att kommunicera och använda sig av varandra för att genomföra uppdragen. 

·       Olika enkla experiment kommer att genomföras och vi för diskussioner anpassade till barnen i gruppen där möjlighet ges ställa frågor och ställa olika hypoteser. 

·       Vi förändrar i vår lärmiljö under processens gång och utökar variation i matematik materialet för att barnen ska få möjlighet att utforska nytt material. Skapar rum i rummen som ger tydliga leksignaler och samspelande situationer.

·       Vi motiverar barnen att utmana sig själva och våga gissa, svara och hjälpa andra när det kommer till mer konkreta inom för att öka förståelsen för dess kommunikativa betydelse. 

·       Vi hjälps åt att definiera olika begrepp genom att beskriva, namnge och jämföra.

 

Att arbeta med jämställdhet i barngruppen innebär att du arbetar med alla diskrimineringsgrunderna, men ur ett könsperspektiv där alla är fria att utveckla sin personliga förmåga och fatta beslut, utan att begränsas av rådande normer i samhället. Jämlikhet utgår från diskrimineringsgrunderna: Från alla människors lika värde, oavsett kön, etnicitet, religion och social tillhörighet. (Likabehandling i Förskolan och skola, 2019) skriven av Kajsa Svaleryd och Mo Hjertson kan hitta en inspiration och en källa till att arbeta med jämlikhet och jämställdhet till utbildning på vetenskaplig grund.

 

Uppföljning och analys av arbetets gång

Vi skriver ner våra reflektioner kontinuerligt i Unikum för oss pedagoger. Vi har återkommande reflektionsstunder under våra gemensamma planeringar och tittar på vilka förmågor och utvärderingskriterier har vi fokuserat på och skapat sammanhang för denna period? Det blir ett tillfälle att dela med sig av sina reflektioner och få nya infallsvinklar. Pedagoger och barn reflekterar tillsammans genom vår dokumentation för att ta oss vidare. 

   

Utvärdering och Analys av resultat 

Vi utvärderar och gör analys av arbetet när området närmar sig sitt slut. Vi delger våra tankar i analys och reflektionsrutorna som finns i unikum. När vi gör vår analys blickar vi tillbaka på arbetets början, vilka mål satte vi då? Och hur har det gått? Vi reflekterar kring vad barnen fått med sig, vad som blev lyckat och vad som kan utvecklas. Vi funderar också kring varför vi kan se de resultat vi ser, handlade det om miljö, förhållningssätt eller barnens delaktighet? 

 

·       Ex:  Börjar barnen närma sig våra kännetecken? 

·       Hur ser vi det? 

·       Behöver vi ändra strategi? 

·       Vad behöver vi tillföra för att komma steget längre, utveckla mer? 

·       På vilket sätt kan jag se att barnen utmanas i dessa förmågor? 

·       Vad har hänt i de aktiviteter/undervisning som vi har haft? 

·       Kunde vi se några av kännetecken? 

·       Har barnen använt sig av eller återkopplat till aktiviteten i efterhand?

 

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,