Dressinens avdelning, Godsvagnens förskola (Projektsammanfattning Södermalm 2021-2022, Uppföljningsperiod 3)

Det här är den tredje uppföljningen av projektarbetet där vi formulerar en Projektsammanfattning. Projektsammanfattning är en uppföljning av det projektarbete som pågått under året som blir till en pedagogisk berättelse. I Projektsammanfattningen gör pedagogerna en analys av sin undervisning och barnens förändrade kunnande/lärande/utveckling. Sammanfattningen utgör också underlag för gruppens självvärdering genom WKI (Stockholms stads Webbaserade kvalitetsindikator)

 

Gemensamt tema HÅLLBAR FRAMTID - Vad kan växa i vår stad?

 

Hur uppfyllde vi projektets syfte/fråga?

Vi har utgått från våran grundläggande projektfråga och följt barnens intressen genom frågor och reflektioner under terminens gång. Vi har därefter anpassat  projektets syfte utifrån de värden och etapper vi stannat vid lite extra och reflekterat kring dessa.

För oss var en av de etapperna byggandet i symbios med naturen för att bevara men samtidigt utveckla bägge delarna i en konstant växande storstad.

Detta har vi gått igenom med alla årets säsonger och element det för med sig och fått med delar av naturvetenskapliga fenomen att reflektera.

Kontinuerligt har vi anpassat våran syftesfråga utifrån försättningar sett över tidens gång, vi har inte lyckats ordentligt med alla aspekter av våran fråga men vi har i grupp valt att fokusera på andra detaljer utifrån frågeställningen.

Vi upplever att både vi pedagoger och barn i barngrupp har lärt oss och utvecklat våra pedagogiska kunskaper och förhållningsätt i projektets arbete och ämnesområdet. 

Hur kommer det sig att vi valt detta innehåll/fokus?

Vi uppfattade tidigt att barnen hade ett intresse för byggande och vi var ofta i skogen vilket blev ett naturligt samklang mellan de två och utgick projektsyftet därifrån.

Vilka förväntningar/mål fanns från början?

Vi hoppades kunna ge barnen större insikt och respekt till skogens värde genom utbildande medans vi samtidigt främjar den lust för lära och byggande som redan fanns i gruppen. Vi ville belysa detta då barngruppen i stor synnerhet verkligen befinner sig på gränsen till den innerliga stadsmiljön och nackas natur. 

Vad har barnen varit med om i förskolan under året och vad har de fått mer kunskap om?

I synnerhet naturkunskap, matematik och värdet av att ha naturen kvar i närmiljö och i samband med en växande storstad, gruppen har även fått större insikt i de olika säsongernas naturfenomen med kopplade begrepp och vidare utvecklat det med förbundna experiment utöver själva processen av att konstruera i stad.

På vilka sätt har barnen haft inflytande i projektet?

Vi har lyssnat och reflekterat med barnen och varit lyhörda vid deras funderingar och intressen vid samlingpunkter som uppstår samt under undervisningssituationer, detta är en kontinuerlig reflektion som pågått vardagligt under hela terminen. Med engagemanget från gruppen har det lett till att vi tillsammans bestämt om vissa saker vi ska fokusera extra på.

Hur reflekterade vi med barnen?

Vi har reflekterat genom reflektionsmöten och vid olika samlingar samt vid måltid och liknande. Vi språkar med barnen i verksamhetens olika situationer och försöker ta vara på barnens tankar och diskussioner. Vi lyfter barnens reflektioner och tankar för  gruppen i helhet för att belysa  barnens olika sätt att tänka, även visa på att olikheter är något positivt och att vi kan lära av varandra.

Vilket lärande och förändrat kunnande har skett i gruppen?

Gruppens individer har lärt sig att samspela och utveckla sina åsikter och tankar genom att ta vara på varandras och pedagogers erfarenheter och kompetenser, utefter det har barnen på en individuell nivå kunnat influera och lyfta andra i såväl stora som mindre grupper. 

Vilket lärande och förändrat kunnande har skett hos enskilda barn?

Varje enskilt barn har fått tala, reflektera och utvecklas i mindre och större grupper, för att aktivt lyfta varje enskilt barn med samma förutsättningar. Barnen har fått möjlighet att delta i projektet och lyssna på kompisar, ta in och formulera sina tankar, reflektioner och tolkningar i såväl bild, form och tal. Analogt som digitalt.

Hur har barnen fått syn på sin egen/varandras lärande och förändrat kunnande?

Barnen har fått möjligheten och tiden att reflektera och uttrycka sina observationer, reflektioner och tankar i bild, form och tal vardagligt kring samlingar och samtal, barnen har fått observera det som skapats eller sagts av deras kompisar i gruppen och kunnat inspireras och  bygga vidare på det. 

Hur har vi arbetat ämnesdidaktiskt, kopplat till Lpfö18?

Vi har under projektets gång använt oss mycket av naturvetenskap, matematik, språk och estetik för att kunna hitta svar och finna förståelse för ställda frågeställningar och ha möjlighet att reflektera och tolka.

Hur har vår organisation (dag- och veckoorganisation, roller och ansvar) fungerat? 

Tydlig struktur och organisation som vi har kunnat följa under terminens gång, vi har rak och tydligt kommunikation så vi kan anpassa oss vid kommande dilemman som skulle kunna försvåra projektets uppföljning. Våra personliga kompetenser har lyfts och i samtal delegerats sinsemellan för produktivast utkomst av organisationen. 

Hur har den pedagogiska lärmiljön bidragit till?

Vi har använt oss av olika stationer som vi kunnat dela upp gruppen i där barnen kan arbeta med projektet i mindre grupper. Dessa rum i rummet gör att barnen kan utvecklas och utmanas inom ämnet vi jobbar med.

 

Vilka material och verktyg verkade stödja barnen i deras utforskande?

Vi har ett frikostigt och materialrikt bygg rum där barnen får möjlighet att använda olika material för sitt utforskande, byggande och reflekterande. Vi hade en vision om att barnen ska ha ett rikligt utbud för att kunna utforska utifrån deras intressen och förutsättningar. 

Hur har familjerna/vårdnadshavarna involverats? 

De har involverats via lärloggar, informationsbrev och vid möten vid lämning och hämtning.

Vad blev bra/mindre bra – och varför?

 Vårat mål kring hållbart byggandet nåddes inte.

Var det något som förvånade oss?

Vi förvånades över barnens utveckling inom grupparbeten och deras förmåga att lyssna och föra fram sina åsikter och egenskaper.

Vad är vi mest stolta över i projektet?

Vi är som mest stolta över barnens engagemang, nyfikenhet och positivitet kring projektarbetet och fått syn på deras eget lärande.

Vår viktigaste lärdom inför framtida projekt?

Dokumentera mera inom arbetslaget och med barnen. Samt reflektera oss emellan för att ytterligare utveckla samarbetet och det pedagogiska dokumenterande. 

Vilka erfarenheter har vi gjort under året, som kanske kan bli till beprövade erfarenheter?

Att filma aktiviteter och reflektera i arbetslaget även visa för barnen för att reflektera tillsammans och få större insyn.

Vi anser att vi behöver utveckla dokumentationen ytterligare.

Tankar om kommande pedagogiska år?

Vi tar lärdom från våra erfarenheter för ytterligare utvecklande av pedagogiska utmaningar och undervisningsaktiviteter för barn.