&nbsp;
&nbsp;
<h2>1. M&Aring;LOMR&Aring;DE</h2>
<h4>Vad ska barngruppen l&auml;ra sig, f&ouml;rm&aring; och f&ouml;rst&aring;? Varf&ouml;r &auml;r kunskapen/f&auml;rdigheten viktig f&ouml;r m&auml;nniskan i v&auml;rlden?</h4>
Barn har r&auml;tt att utveckla sitt modersm&aring;l enligt f&ouml;rskolans l&auml;roplan. Att kunna kommunicera med andra kan ske i olika former och verbala uttalanden.
Utifr&aring;n att vi bor i m&aring;ngkulturellt samh&auml;lle ser vi vikten av att synligg&ouml;ra f&ouml;r barnen att de finns olika spr&aring;k i v&aring;rt samh&auml;lle och att det &auml;r en del av den vi &auml;r som individ. Vi vill st&ouml;tta barnet i deras spr&aring;kliga process som &auml;r en del av barnets identitetsutveckling. Genom m&ouml;ten med ljud, text och symboler kan vi p&aring;b&ouml;rja denna process som inneb&auml;r att utveckla en f&ouml;rst&aring;else av m&aring;ngfalden som ligger till grund f&ouml;r v&aring;rt samh&auml;lle.&nbsp;
Generativ fr&aring;ga:&nbsp;
Syfte:&nbsp;Att synligg&ouml;ra olika spr&aring;k och synligg&ouml;ra deras likv&auml;rdighet samt skapa spr&aring;kande sammanhang.
M&aring;l ur Lpf&ouml; 18: F&ouml;rskolan ska ge varje barn f&ouml;ruts&auml;ttningar att utveckla b&aring;de det svenska spr&aring;ket och sitt modersm&aring;l, om barnet har ett annat modersm&aring;l &auml;n svenska,
&nbsp;
Barnens intressen, initiativ och behov:
&nbsp;
<h4>Specifika m&aring;l</h4>
&nbsp;
F&ouml;rst&aring;else:
&nbsp;
F&ouml;rm&aring;gor:
&nbsp;
Begrepp:
&nbsp;
&nbsp;
&nbsp;
Arbetslagets f&ouml;rh&aring;llningss&auml;tt:
Scaffoldingst&ouml;ttande (Ann Pihlgren); Pedagoger st&ouml;ttar, ben&auml;mner och uppm&auml;rksammar barnen p&aring; deras spr&aring;k och andras spr&aring;k. Pedagoger anv&auml;nder, efter sin f&ouml;rm&aring;ga, verbala uttryck samt teckenst&ouml;d vid samtal med barnen.
Vetenskaplig grund:
Interkulturalitet: att vi ser spr&aring;k som en del av individen och inte som en grupp.
Den norska socialantropologen Hylland Eriksen sammanfattar denna f&ouml;r&auml;nderlighet i en metafor &rdquo;tr&auml;d har r&ouml;tter &ndash; m&auml;nniskor f&ouml;tter&rdquo;. Metaforen kan fungera som en p&aring;minnelse om vikten av att barn med utl&auml;ndsk bakgrund inte kategoriseras utifr&aring;n en id&eacute; om att de har sina r&ouml;tter i ett annat land. Deras identifikationer utvecklas n&auml;mligen i samspel med den sociala kontext de v&auml;xer upp i och blir del av. &Auml;ven de spr&aring;k barn talar ska ses som medel med vilka de skapar och &aring;terskapar b&aring;de sin personliga och sociala identitet. Barn som talar fler spr&aring;k kan ing&aring; i flera spr&aring;kliga gemenskaper men det beh&ouml;ver inte betyda att spr&aring;k i sig &aring;terspeglar en persons kulturella, etniska eller nationella identitet.
Lunneblads begrepp Hemkultur &auml;r ett begrepp utg&aring;r vi ifr&aring;n n&auml;r vi arbetar kring flerspr&aring;kighet och kulturer. Vi ser att det &auml;r utvecklande f&ouml;r barnen att deras erfarenheter uppm&auml;rksammas vilket i sin tur har relevans f&ouml;r deras fortsatta spr&aring;kutveckling. Vi ser att leken &auml;r ett av verktygen som vi ska anv&auml;nda oss av och att vi pedagoger handleder i leken.
L&auml;randet sker i den sociokulturella teorin, vi l&auml;r av varandra i sociala kontexten.&nbsp;
&nbsp;
Arbetslagets kunskapsbehov i &auml;mnesomr&aring;det:
Under h&ouml;sten kommer pedagogerna ta del av f&ouml;rel&auml;sning inom &auml;mnet flerspr&aring;kighet. Pedagogerna kommer g&aring; TAKK - utbildning.&nbsp; Bokcirkel M&aring;ngfaldens f&ouml;rskola.&nbsp;
L&auml;sa igenom vad skolverket skriver om barns spr&aring;kutveckling och handledning f&ouml;r att skapa en gemensam syn i utbildningen f&ouml;r barnen. https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/flersprakighet-i-forskolan
<h2>2. UTV&Auml;RDERING</h2>
<h4>Hur vet vi att vi n&aring;tt v&aring;ra m&aring;l n&auml;r temat &auml;r avslutat?</h4>
&nbsp;
Kriterier:&nbsp;
&nbsp;
Utv&auml;rderingss&auml;tt:
Utv&auml;rderingen kontinuerlig av planeringen, reflektion av dokumentation.
Planeringen &auml;r ett levande dokument, alla har ett ansvar att g&ouml;ra dokumentet levande, dvs g&ouml;ra &auml;ndringar i planeringen, skriva ner observationer och reflektioner/analyser.
 Utv&auml;rdering i nov/dec 2022, Vad har vi gjort? Vad har vi erbjudit? Vad beh&ouml;ver vi utveckla? Modersm&aring;l? Spr&aring;kinsatser?
Utv&auml;rdering april/maj 2023 &ndash; hur har det g&aring;tt? KR.
<h2>3. AKTIVITETSPLAN</h2>
<h4>Hur ska vi b&ouml;rja? ...och hur skulle vi kunna forts&auml;tta? Hur skapar vi ett meningsfullt sammanhang?</h4>
&nbsp;
Aktiviteter:m
&nbsp;
Formativ uppf&ouml;ljning:
&nbsp;
L&auml;rmilj&ouml;: Vi har traditionsv&auml;ggen aktuell med traditioner som sker, vi lyfter dom tillsammans med barnen. ( tar ner bilderna och har som samtalsunderlag) .
&nbsp;
Synligg&ouml;ra olika spr&aring;k, g&ouml;ra alla spr&aring;k likv&auml;rda.
Poly glutt &ndash; spr&aring;k.
Rim och ramsor. Qr-kod.
Samtalsbilder och samtala i grupp, ge alla utrymme.
H&ouml;gl&auml;sning med boksamtal.
L&auml;rmilj&ouml;er som erbjuder flera olika spr&aring;k och kulturer.
&nbsp;
Kartl&auml;ggning av modersm&aring;l.&nbsp;&nbsp;Spr&aring;kkartl&auml;ggning (se skolverket)
Samarbeta med VH &ndash; uppdrag f&ouml;r att st&auml;rka barnets modersm&aring;l genom b&ouml;cker och s&aring;ng bland annat.&nbsp;

Flerspråkighet 22/23

Matriser i planeringen

Uppgifter