Rånäs förskola, Norrtälje · Senast uppdaterad: 16 september 2022
Överenskommelsen 22/23
Barn har rätt att utveckla sitt modersmål enligt förskolans läroplan. Att kunna kommunicera med andra kan ske i olika former och verbala uttalanden.
Utifrån att vi bor i mångkulturellt samhälle ser vi vikten av att synliggöra för barnen att de finns olika språk i vårt samhälle och att det är en del av den vi är som individ. Vi vill stötta barnet i deras språkliga process som är en del av barnets identitetsutveckling. Genom möten med ljud, text och symboler kan vi påbörja denna process som innebär att utveckla en förståelse av mångfalden som ligger till grund för vårt samhälle.
Generativ fråga:
Syfte: Att synliggöra olika språk och synliggöra deras likvärdighet samt skapa språkande sammanhang.
Mål ur Lpfö 18:
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,
Barnens intressen, initiativ och behov:
Förståelse:
Förmågor:
Begrepp:
Arbetslagets förhållningssätt:
Scaffoldingstöttande (Ann Pihlgren); Pedagoger stöttar, benämner och uppmärksammar barnen på deras språk och andras språk. Pedagoger använder, efter sin förmåga, verbala uttryck samt teckenstöd vid samtal med barnen.
Vetenskaplig grund:
Interkulturalitet: att vi ser språk som en del av individen och inte som en grupp.
Den norska socialantropologen Hylland Eriksen sammanfattar denna föränderlighet i en metafor ”träd har rötter – människor fötter”. Metaforen kan fungera som en påminnelse om vikten av att barn med utländsk bakgrund inte kategoriseras utifrån en idé om att de har sina rötter i ett annat land. Deras identifikationer utvecklas nämligen i samspel med den sociala kontext de växer upp i och blir del av. Även de språk barn talar ska ses som medel med vilka de skapar och återskapar både sin personliga och sociala identitet. Barn som talar fler språk kan ingå i flera språkliga gemenskaper men det behöver inte betyda att språk i sig återspeglar en persons kulturella, etniska eller nationella identitet.
Lunneblads begrepp Hemkultur är ett begrepp utgår vi ifrån när vi arbetar kring flerspråkighet och kulturer. Vi ser att det är utvecklande för barnen att deras erfarenheter uppmärksammas vilket i sin tur har relevans för deras fortsatta språkutveckling. Vi ser att leken är ett av verktygen som vi ska använda oss av och att vi pedagoger handleder i leken.
Lärandet sker i den sociokulturella teorin, vi lär av varandra i sociala kontexten.
Arbetslagets kunskapsbehov i ämnesområdet:
Under hösten kommer pedagogerna ta del av föreläsning inom ämnet flerspråkighet.
Pedagogerna kommer gå TAKK - utbildning.
Bokcirkel Mångfaldens förskola.
Läsa igenom vad skolverket skriver om barns språkutveckling och handledning för att skapa en gemensam syn i utbildningen för barnen. https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/flersprakighet-i-forskolan
Kriterier:
Utvärderingssätt:
Utvärderingen kontinuerlig av planeringen, reflektion av dokumentation.
Planeringen är ett levande dokument, alla har ett ansvar att göra dokumentet levande, dvs göra ändringar i planeringen, skriva ner observationer och reflektioner/analyser.
Utvärdering i nov/dec 2022, Vad har vi gjort? Vad har vi erbjudit? Vad behöver vi utveckla? Modersmål? Språkinsatser?
Utvärdering april/maj 2023 – hur har det gått? KR.
Aktiviteter:m
Formativ uppföljning:
Lärmiljö: Vi har traditionsväggen aktuell med traditioner som sker, vi lyfter dom tillsammans med barnen. ( tar ner bilderna och har som samtalsunderlag) .
Synliggöra olika språk, göra alla språk likvärda.
Poly glutt – språk.
Rim och ramsor. Qr-kod.
Samtalsbilder och samtala i grupp, ge alla utrymme.
Högläsning med boksamtal.
Lärmiljöer som erbjuder flera olika språk och kulturer.
Kartläggning av modersmål. Språkkartläggning (se skolverket)
Samarbeta med VH – uppdrag för att stärka barnets modersmål genom böcker och sång bland annat.
Innehåller inga läroplanspunkter
Innehåller inga matriser
Innehåller inga uppgifter